Isåkningens färd från vagga till Nytid

1. Roger Bodin Isåkningens färd från vagga till Nytid

2. Inledning Hur kom detta med isåkning till ? Från 1000 år f. K. till 2000 – talet. Allt handlar om hur på enklaste sätt med så låg energiförbrukning och kostnad som möjligt ta sig från ett ställe till ett annat.

3. En kort genomgång… Från järnåldern, jakt, fiske till 2000-talet, tävling och motion. Från trämedar, benmedar, järnmedar till klappskridskor. Från fint och rikt till arbetarklass och bruksort. Från oorganiserat till organiserat till oorganiserat till organiserat… Från från storhetstid till nutid…. Från Nutid till Nytid

4. Från järnålder, jakt och fiske till 2000-talet med tävling och motion … • Det började med benmedar från hästar eller kor ( enligt nordisk mytologi trämedar .. )

5. Bensmedar • Så här såg de ut… • Från häst eller ko. Inte slipad. Man åkte inte med bensats. Med träpik stötte men sig fram

6. Så kom järnåldern, träbotten med järnmed…. in i medeltiden. • Askträsko med en skena av metall, trälöpare • Nu ett transportmedel i låglänta länder med kall vinter, mindre snö ( Holland )‏ • Också i länder med mer snö men där blev längdskidåkning också ett alternativ. (Skandinavien)‏

7. Nu blev det fint…….. • Kungligheter från olika håll tog med sig sporten från Holland • James II of England • Louis XVI of France • Madame Pompadour • Napoleon

8. En sorts lek, möteplats, jmf allmänhetens åkning • Många bilder från de stora målarna finns

9. Med kolonisationen till Nordamerika • Från eller med kolonisatörer till USA och Canada

10. Fortfarande medar med remmar • Ännu inte skridskor • Sko eller känga fästes på träbotten med järnskena

11. Nu blev medarna rör och skena • Foten med sko eller känga fastbunden med remmar på skena ändrades • Man tog på sig rör med skenan fäst i röret

12. Nu börjar förhistorien till idrottsrörelsen • Adel, borgare, militär intresserade sig för tävling och natur- och sundhetstänkande • Isåkning en tidig sport med skridskosegling, långfärdsåkning, hastighetsåkning, konståkning m.m.

13. Nu kommer industrisamhället och arbetarklassen • Föreningslivet växer fram kraftigt. SSF bildas 1904. • Den demokratiska utvecklingen tar fart • Tävling, lek- och idrott kommer in i skola • Sverige tidigt framme med organiserat föreningsliv.

14. Svensk Skridsko utvecklas som övriga idrotter via föreningar. • 1929 41 st. • 1949 67 st. • 1969 144 st. • 1989 50 st. • 2009 64 st. • Toppåret är 1965 med 173 föreningar

15. Konståkning, OS-gren lämnar förbundet 1945 och bildar eget förbund • Varför ? • Hastighetsåkning framgångsrik, konståkning halkat efter ? • Främst i världen ? fram till 1920-1930 talet…. Sedan mörker.

16. Hastighet, stor 1940-1990, OS gren. • Stora framgångar • All-round VM 3 mästare • Sprinter VM 1 mästare • OS guld 7 st. • EM mästare 9 st. • 17 världsrekord • Många mästerskap genomförs i Sverige. Ullevi världen första konstfrusna 400 m. bana • 1971 publikrekordet i Sverige med 71 000 åskådare på två dagar på Ullevi. • Sedan 1990 mörker….Ett ljus i lagtempo 2009 med VM-silver.

17. Långfärdsåkning har annan struktur • Mindre antal föreningar, stora. • Stockholms Skridskoseglarklubb störst ca 11 000 medlemmar • Annan form än tävling, mer natur- och friluftstänkande

18. Nya kommer till • Short Track, OS-gren • Börjar 1989 • Få föreningar ännu, Malmö, Lysekil

19. Nya kommer till • Inline ny disciplin 1993 i förbundet • Växer med nya anläggningar, nu senast i Karlstad. • Rekryteringsbas i mångt fortfarande från hastighetsåkning. • Rekryteringsbas ungdomar börjar komma igång

20. Ny vision för svensk Skridsko tas fram 2003 • 2010 skall svensk Skridsko kännetecknas av • Att det bedrivs nyskapande och utvecklande skridskoaktiviteter • Att skridsko uppfattas som en attraktiv idrott för både ung och gammal, sommar som vinter • Att alla föreningar känner mervärde och samhörighet med varandra och förbundsorganisationen • Att all verksamhet genomsyras av en gemensam värdegrund

21. 2008, 12-13 april i Örebro, föreningsmöte • Diskussion om Svensk Skridsko, Nuläge och Nyläge, var vill vi vara om 10 år ? • Styrkor ( alla vill åka skridskor, speed/ fartfyllt, engagemang, jämlikt, enkelt att bygga fler anläggningar)‏ • Svagheter ( stämningen, kommunikation, organisation, rekryteringen, antal aktiva/ledare, kompetensen, anläggningar, ekonomi, aktivas situation, tävlingsprogrammet )

22. Styrelsen tillsatte en framtidsgrupp, gruppen rädd för tomma ord…. • Framtidsgruppen förde Örebromaterialet vidare och summerade ; • Nytt, ungt och fartfyllt blir varumärket ? • Prioriterade områden ( kommunikation, föreningsutveckling, grenöverskridande samarbeten, rekrytering aktiva/ledare )‏ • Offensivt förbund ( kommunikation, tydlighet, modernt arbetssätt, offensivt ), attraktiva föreningar ( synliga, engagerade, bred verksamhet, moderna )‏ • Gemensam värdegrund ( kul, alla med/ tycka/ värda, hjälps åt, schyssta/rent spel )

23. Framtidsgruppens material diskuteras vid förbundsmötet 28 mars 2009 • Förtydliganden görs kring materialet dvs. ytterligare förtydliganden och konkretiseringar av vad som menas med offensivt förbund, attraktiva föreningar varumärket med nytt, ungt och fartfyllt , prioriterade områden med kommunikation, föreningsutveckling, samarbete, tydlighet, rekrytering m.m. • Framtidsgruppens slutsatser underströks och kan utgöra grund för ny styrelses arbete med genomförande.

24. Åtgärder 2009 om kommunikatin, dialog, öppenhet, arbetssätt • Rapport från varje styrelsemöte av någon ledamot • Ordförande har ordet… • Ny hemsida • Ny mediastrategi • Synas i verksamheten (Styrelsemöten i Mora, Varberg, Bosön )‏ • Arbete med varumärket Svensk Skridsko, påbörjat

25. Åtgärder 2009 för tydlighet, organisation • Ny organisation med generalsekreterare • Ny kommittéstruktur • Översyn arbetsgrupper • Översyn projektgrupper • Översyn avtal m.m. aktiva och anställda

26. Förbundsmöte Förbundsdistrikt Styrelse Generalsekreterare Sportchef Utvecklingskonsulent Kommittéer Elitråd Arbetsgrupper Projekt Tävlingsledare Skiljedomare, starter Svenska Skridskoförbundet

27. Svenska Skridskoförbundet Kommittéer • Elitrådet, stöd och krav på aktiva och förbundskaptener • Långfärdskommitté, utveckling m.m. • Hastighetskommitté, tävling m.m. • Inlinekommitté, tävling m.m. • Short Trackkommitté, tävling m.m.

28. Svenska Skridskoförbundet Arbetsgrupper • Rekrytering/bredd/motion/föreningsutveckling/rekryteringsplan • Breddläger • Utbildning • Anläggning • Marknadsföring/sponsorer/finansiering

29. Svenska Skridskoförbundet Projekt • Idrottslyftet • Vinterpalatset, inomhusarena i Östersund • Skridskoakademin ( drivs av Elitrådet )‏ • Marathon/Långlopp

30. Nu har vi struktur ochförutsättningar • Nu kavlar vi upp ärmarna… • Nu börjar det… • Nu skall vi ha kul… • Det blir fel ibland, det blir det när man försöker. • Hellre lyss till den sträng som brast än en båge som aldrig spändes