Elektroniska patientjournaler – fördelar och nackdelar ur ett integritetsperspektiv

1. Elektroniska patientjournaler – fördelar och nackdelar ur ett integritetsperspektiv Ulrika Sandén, jur. dr Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet Dagar om lagar, Göteborg 13-11-05

2. Begreppet personlig integritet Ett vanligt sätt att beskriva begreppet personlig integritet i samband med informationshantering: Den enskilde skall ha en rätt att • bestämma vilka uppgifter om sig själv som han eller hon vill dela med sig till andra eller • kunna kontrollera spridningen av uppgifter om sig själv

3. Betydelsen av ett starkt integritetsskydd för patienten • Den enskilde patientens förtroende • Medborgarnas förtroende

4. Elektroniska patientjournaler och lagstiftarens hantering av patientens integritetsskydd • Patientdatalagen • Varför skapades patientdatalagen?

5. Den elektroniska patientjournalen som informationsbärare • En förutsättning för att kunna ge en god och säker vård kan vara att personalen har viss information om patienten – kan fås genom att t.ex. läsa patientens journal

6. Skyldigheten att föra patientjournal • Journalföringsskyldigheten innebär att patientens samtycke till journalföring inte krävs

7. Patientjournalens innehåll • Patienten har som huvudregel inte rätt att vara anonym • Patientens möjlighet att påverka innehållet i sin journal • Avvikande mening • Rättelse • Journalförstöring

8. ”Inre sekretess” – ett skydd för patientens personliga integritet • Under vilka förutsättningar får hälso- och sjukvårdspersonal ta del av, t.ex. läsa, en patientjournal som finns elektroniskt registrerad i den egna vårdgivarens journalsystem?

9. Tillåten läsning inom en vårdgivares verksamhet (inre sekretess) Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården. (4 kap. 1 § patientdatalagen)

10. Kravet ”Deltar i vården av patienten” • Hur resonerande lagstiftaren? • Vilka synpunkter hade remissinstanser såsom Socialstyrelsen, Datainspektionen, Justitieombudsmannen och Läkarförbundet?

11. Kravet ”Av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården” • Hur resonerande lagstiftaren? • Vilka synpunkter hade remissinstanser såsom Socialstyrelsen, Datainspektionen, Justitieombudsmannen och Läkarförbundet?

12. Behörighetsnivåer Vårdgivaren har ett ansvar att begränsa hälso- och sjukvårdspersonalens behörighet (se 4 kap. 2 § patientdatalagen)

13. Åtkomstkontroll Vårdgivaren är skyldig att dokumentera elektronisk åtkomst så att den kan kontrolleras (se 4 kap. 3 § patientdatalagen)

14. Loggrapporter Patienten har rätt att få information om den elektroniska åtkomst till uppgifter om honom eller henne som förekommit (se 8 kap. 5 § patientdatalagen)

15. Spärra uppgifter Patienten har rätt till s.k. inre spärrar (se 4 kap. 4 § patientdatalagen)

16. Elektroniska patientjournaler ur ett integritetsperspektiv – fler fördelar än nackdelar, eller?