Cirkulation och transport

1. Cirkulationoch transport Kap 15 i Spira, s 136-140

2. Transportsystem krävs - diffusion inte tillräcklig • Blodet transporterar näring, syre och avfall. • Cellen kommunicerar med omgivningen med hjälp av blodet.

3. Öppet blodkärlssystem • Hos ryggradslösa djur tex. insekter och kräftdjur. • Pumpen utgörs av skelettmuskulatur samt form av extrahjärtan. • Låg hastighet, lågt blodtryck och ojämnt blodtryck. • Det finns inga kapillärer • Direkt kontakt med celler, organen badar i blod. • Blodkärlssystemetsaknarfunktionvidrespirationen. Huvuduppgiftenatttransporteranäringsämnenochhormoner. • Pigment; Cu-innehållandehemocyanin (blått) Bild: www.tutorvista.com

4. Slutet blodkärlssystem • Blodet rinner i kärl. • Det finns glatta muskulatur i kärlen, dvs de kan dra ihop sig eller utvidgas efter behov. • Därför blir transporten snabbare. • Trycket blir högre och jämnare. • Blodvolymen behöver inte vara lika stor. • Förbättrat utbyte av material från vävnaden

5. Dubbelt blodomlopp Blodet går en vända från hjärtat till lungorna för syresättning (lungkretsloppet, eller lilla kretsloppet). Sedan från hjärtat ut i kroppen för transport till alla celler (kroppskretsloppet eller stora blodomloppet). Finns hos amfibier, reptiler, däggdjur och fåglar

6. Dubbelt blodomlopp Evolutionen har lett till olika lösningar. Dubbelt blodomlopp hos landlevande djur.

7. Hjärtat • Vår viktigaste muskel. Slår ca 60 – 80 gånger/minut under hela vår levnad. • Till hjärtat kommer blodet via vener. (Välkommen) • Från hjärtat förs blodet via artärer. (Adjö) • Kranskärl på hjärtat förser hjärtat med blod • har en speciell sorts tvärstrimmig muskulatur som kallas hjärtmuskulatur och som inte kan påverkas av viljan

8. De elektriska impulserna som får hjärtat att slå bildas i sinusknutan. • Härifrån går impulser till ett nervcentra som kallas AV-knutan. • Impulsen skickas därefter vidare till hjärtspetsen och når snabbt hela hjärtat. • Innan nästa hjärtslag måste hjärtat vila.

9. EKG-kurva Systole - kontraktionen startar i sinusknutan (P) QRS- komplexet avbildar kammarens sammandragnings-befallning. (Fig. i boken på sid 141) myhealth.ucsd.edu/.../topic.asp?hwid=2308

10. Blodomloppets viktiga uppgifter • förse kroppens celler med viktig näring • transportera bort avfallfrån cellerna • transportera syre från lungorna till kroppens alla celler, och koldioxid i andra riktningen • transportera olika hormoner och signalsubstanser som styr olika funktioner i kroppen • vara en del av kroppens immunförsvar • hjälpa till att hålla kroppstemperaturen

11. Artärer och vener Artärernas är uppbyggda av glatt muskulatur som på ett effektivt sätt kan vidare föra tryckvågen från hjärtat genom kärlen. Venernas väggar däremot är betydligt tunnare och beroende av kringliggande kärl och muskulatur för att föra blodet tillbaka till hjärtat.

12. Venernas klaffar Musklerna pressar blodet mot hjärtat (1).Venklaffar hindrar det syrefattiga blodet att rinna tillbaka, utan förs till hjärtat och lungorma för syresättning (2).

13. Kapillärbädd

14. Kapillära gasutbytet • De minsta blodkärlen kallas kapillärer och det är i dom som näring och gasutbytet sker.

15. BLODTRYCK • Påverkas av tre faktorer: • Hjärtats slagkraft • Totala blodvolymen • Motståndet mot blodströmmen i blodomloppet • Mängden vätska påverkar olika mekanismer som i sin tur påverkar en eller flera av faktorerna. • Styrs av det autonoma nervsystemet.

16. Blodets beståndsdelar • Nästan 10 % av kroppsvikten utgörs av blod. • Det består av ca 45% blodkroppar och 55% blodplasma. • Två olika sorters blodkroppar: Röda och vita, dessutom blodplättar som påverkar levringsförmågan.

17. Röda blodkropparna • Celler som saknar cellkärna. • Är platta och runda till formen. • Finns 5-6 miljoner/mikroliter • Bildas i den röda benmärgen. • Viktigaste uppgift är att försörja cellerna med syre. • Innehåller ett protein, hemoglobin, som binder syret och transporterar det från lungorna ut till cellerna. • Lever bara i ca 120 dygn (4 månader). Därför måste kroppen hela tiden bilda nya röda blodkroppar. • Syrerikt blod som nyss lämnat lungorna är ljust till färgen. När det kommer tillbaka är det betydligt mörkare.

18. Vita blodkroppar • Vita blodkroppar som försvarar kroppen mot infektioner . • 5000-10000 miljoner vita blodkroppar. • Det finns flera olika sorters vita blodkroppar. Man skiljer mellan granulocyter, lymfocyter och monocyter.

19. Blodplättar • Blodplättar som gör att blodet levrar sig om man skadar ett blodkärl. • Blodplättarna är inga egentliga celler, utan endast en del av en stor cell som kallas megakaryocyt. • Megakaryocyterna finns i benmärgen och lämnar ifrån sig små celldelar, så kallade blodplättar, som sedan cirkulerar i blodet.

20. Blodet levrar sig • Blodkärlen skadas och det börjar blöda. • Blodkärlets väggar drar ihop sig, dvs minskad blödning. • Blodplättarna samlas och bildar en plugg. • Ämnen utsöndras så att blodet koagulerar (levrar sig). • Fibrinogenomvandlas till fibrin som bildar starka trådar, (förstärker pluggen).