1 / 18

Hur språket blev som det blev…

Hur språket blev som det blev…. Språkhistoria för åk 9. Introduktion. Språket, i såväl tal som skrift, är av grundläggande betydelse för lärandet. Med hjälp av språket är det möjligt att erövra nya begrepp lära sig se sammanhang tänka logiskt granska kritiskt och värdera.

esma
Download Presentation

Hur språket blev som det blev…

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Hur språket blev som det blev… Språkhistoria för åk 9

  2. Introduktion • Språket, i såväl tal som skrift, är av grundläggande betydelse för lärandet. • Med hjälp av språket är det möjligt att • erövra nya begrepp • lära sig se sammanhang • tänka logiskt • granska kritiskt och värdera • Din förmåga att reflektera och att förstå omvärlden växer. • Att förstå var språket kommer ifrån hjälper dig att se varför språket förändrats och varför det fortsätter att förändras.

  3. Kan du nåt redan nu? • Vad vet du om svenska språkets historia? • Vad skulle du vilja veta mer om?

  4. Betygskrav för området E C A

  5. Syfte • Hur ska vi veta vilka vi är, om vi inte vet varifrån vi kommit? • Språk genomgår alltid förändringar. • Syftet med språk- historia är alltså att få förståelse för svenska språket idag.

  6. Bakgrund • Det skrivna språkets historia Läs textutdragen Markera det som du tycker är de största skillnaderna mellan de två första texterna. (Exempel är stavning, ord eller sätt att uttrycka sig.) Markera det du tycker är nytt i den sista texten. Jämför med en kompis.

  7. Urnordiska • Ett gemensamt språk för Sverige, Norge, Danmark och Island. • Ca 800 e.Kr. börjar urnordiskan delas upp i olika språk. • Islänningar kan även idag läsa texter från 1200-talet. • Urnordiskan hade 24 runor. http://www.youtube.com/watch?v=zcb1bAM9uss&playnext=1&list=PL614F19F00473CC96 2000 1000 1500

  8. Runsvenska, ca 800-1225 • Mellan 200 e.Kr. och 1100 e.Kr. restes ca 3500 runstenar, mest i södra och mellersta Sverige (1000 finns i Uppland). • Från ca 800-talet har vi 16 runor. • Runorna var inspirerade av både det latinska, grekiska och etruskiska alfabetet. • Kallas futharken efter de första runorna i raden. 2000 1000 1500

  9. Minnesmärken, inte gravstenar • Vem som reste stenen • Till vems minne • Något om den personen

  10. Arvord • Ord från urspråket • Liknar de engelska och tyska (germanska ord) • Ex: ko, häst, mjölk, salt, huvud, man, kvinna, barn, hus, åker, sol • Låneord • Genom handelsresor och präster • Ex: kyrka, präst, djävul, klocka, altare • Namn • Ursprung från asatron, ex: Tor, Freja • Äldre djurnamn, ex: Ulf (ulv=varg), Arn (arn=örn)

  11. Kan du läsa runor? • Titta på runraderna på pappret du fått. • Skriv ner ordagrant, runa för runa. • Försök översätt till vanlig svenska.

  12. Fornsvenska, 1225-1526 • Kallas också medeltidssvenska • Kyrkans språk – latin • Lagens språk – svenska • Landskapslagar • Landslag ca år 1300 2000 1000 1500

  13. Utdrag ur Västgötalagen Sva ær i laghum talt, at þtrir æru þiuvær. En ær þæn, ær stial ok takar. Annær raþær i hændar þiufi. þriþi takar viþr. þer ær allir ena lund sakir. § 1. þrear æru þiufs vitulösor. Så är sagt i lagen, att tre äro tjuvar. En är det som stjäl och tager. En annan råder det tjuven i händer (dvs hjälper tjuven på något sätt). Den tredje tager emot (tjuvgodset). De äro alla på samma sätt skyldiga. § 1. Tre äro de fall då tjuven är utan vitsord (dvs då tjuven inte har rätt att bevisa sin oskuld).

  14. Lagarna fördes först vidare muntligt över generationer • Många s.k fasta uttryck underlättade • Skriva och läsa var ovanligt • Krävdes utbildning • Pergament och bläck var dyrt • Låneord • Latin för kyrkan • Tyska (och danska) pga handel, hantverk och politik. Ex: fröken, stad och mynt • Namn • Från bibeln och helgonen. Ex: Kristina, Andreas, Mikael • Tyska och danska. Ex: Ebba, Henrik, Axel, Stig

  15. Nysvenska, 1526-1879 • Gustav Vasa, 1521 • Reformationen viktig • Boktryckarkonsten • Bibeln på svenska, NT 1526 • Inga skrivregler på flera hundra år än… • 1786 bildas Svenska Akademien av Gustav III, med uppgift att arbeta för det svenska språkets klarhet, uttrycksfullhet och anseende. • Ordlista, SAOL • Svensk grammatik 2000 1000 1500

  16. Fransk kultur • Överklassen tvåspråkig • Bellman http://www.youtube.com/watch?v=11PXHA6x6sg&feature=related • Then Swänska Argus och andra tidningar • Folkskolan växer fram • Fler kan läsa och skriva • Skriftspråket får regler • Lånord speciellt inom konst, vetenskap, musik, kläder och mat. Ex: garderob, parfym, choklad, karamell, kuliss, frisör, biljett, paket, industri • Namn: Charlotte, Louise, Christine, Marianne, Sophie • Lång tid innan de når arbetarklassen

  17. Man säger ibland att språk är makt. Vilken makt kan en människa ha över sitt liv om han/hon varken kan läsa eller skriva? Även idag finns många som inte kan läsa eller skriva, dvs är analfabeter. Vad tror du det skulle innebär för deras framtid att få lära sig läsa och skriva? Sammanfatta klassens tankar

More Related