Download
1 / 17
170 likes | 307 Views
Forskning. Prioriteringar Statlig styrning av sjukvården Kunskapsstyrning/nationella riktlinjer. Att prioritera. En prioritering innebär att rangordna eller välja ut . Rangordning mellan olika alternativ är således i sig en prioritering.
E N D
Forskning • Prioriteringar • Statlig styrning av sjukvården • Kunskapsstyrning/nationella riktlinjer
Att prioritera • En prioritering innebär att rangordna eller välja ut. Rangordning mellan olika alternativ är således i sig en prioritering. • Dessutom ingår i begreppet att man utifrån rangordningen väljer ut de alternativ som skall sättas före och åtgärdas framför de alternativ som skall senareläggas eller inte åtgärdas alls.
Närliggande begrepp • Resursfördelning • Ransonering
Olika prioriteringsnivåer • Beslut om resurstilldelning till hälso- och sjukvården i jämförelse med andra samhällssektorer • Beslut om resurstilldelning mellan olika sektorer/specialiteter inom hälso- och sjukvården (förebyggande/botande, öppen/sluten vård, olika specialiteter) • Beslut om fördelning av resurser mellan patienter inom en sektor/specialitet • Beslut om fördelning av resurser mellan patienter med samma diagnos • Beslut om olika – mer eller mindre resurskrävande – diagnos- och behandlingsmetoder för samma patient Nivå 1–2 är horisontella prioriteringar och nivå 3–5 vertikala
Etisk plattform (1997) • Människovärdesprincipen, enligt vilken alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället • Behovs-solidaritetsprincipen, enligt vilken resurserna bör fördelas efter behov • Kostnadseffektivitetsprincipen, enligt vilken en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, bör eftersträvas vid val mellan olika verksamheter och åtgärder
Öppna prioriteringar Fyra dimensioner: • Offentlighet • Användning av kriterier (rigida = öppet) • Grad av medvetenhet (hög = öppet) • Grad av medborgarinflytande (hög = öppet)
Staten – en förebild • Läkemedelsförmånsnämnden • Socialstyrelsen
Läkemedelsförmånsnämnden • Startade sin verksamhet 2002 • Besluta vilka läkemedel som ska omfattas av läkemedelsförmånen utifrån den etiska plattformen • Hälsoekonomiska utvärderingar • Bifall och avslag görs offentliga
Socialstyrelsens nationella riktlinjer • Inledde arbete 1999 med att utveckla metoder för tillämpning av riksdagsbeslutet om prioriteringar • Ta fram beslutstöd: Medicinska (kliniska) riktlinjer och Rangordningslista/vertikal prioritering
Bakgrund till projektet • Uppdrag till PrioriteringsCentrum från Socialstyrelsen att följa hjärtriktlinjerna • Jämförande fallstudie som inkluderar fyra landsting/regioner i olika delar av landet • Intervjuer 2004 och 2007 • Vi har talat med politiker, tjänstemän och medicinska chefer vid sjukhus och i primärvård
Nationella riktlinjer som instrument • Mål • Likvärdig vård som fördelas efter behov • Effektiv användning av sjukvårdens resurser • Medel • Gemensamma vårdprogram • Dialog mellan parter • Systematiska och öppna prioriteringsbeslut
Första förändringsnivån Uppdatering vårdprogram Ändrad klinisk tillämpning Andra förändringsnivån Regiongemensamma vårdprogram Mottagarorganisation Observerade förändringar 2004 -7 (Inget absolut samband mellan NRH och observerade förändringar)
Slutsatser • Vi har enbart följt hjärtriktlinjerna (v.2004) • Större medvetenhet om riktlinjer 2007 • Hjärtriktlinjerna påverkar professionen • Används inte i befintliga styrsystem • Används inte för öppna prioriteringar • Implementering tar tid • Situationen förändras med fler riktlinjer
”Vårdens alltför svåra val” – kartläggning av prioriteringsarbete inom sjukvården • Pågår många utvecklingsprojekt • Finns knappast några öppna beslut om fördelning och prioritering av resurser • Bristande kännedom hos personal • Finns ingen given strategi för kommunikation med allmänheten
Varför inte kommit längre? • Starka hinder inbyggda i det svenska politiska systemet mot att spara eller omfördela – ”riskpolitik” och ”tribalism” • Måste utveckla inomorganisatoriska förtroenderelationer (intern legitimitet) • Institutionaliserade kontaktytor • Maktfördelning
Prioriteringsstrategier • Fyndigt hanka sig fram (stor frihet på micronivå) • Rationellt beslutsfattande (optimala lösningar utifrån tillgänglig information, EBM, hälsoekonomi etc.) • Pluralistisk förhandling (fungerande institutioner, att få beslut att uppfattas som rimliga, beslutsunderlag ej tillräckligt) • Samhällsdiskussion om värdegrund (öppen dialog, kategoribaserade riktlinjer) • Kombinerat beslutsfattande (dra nytta av styrkan i strategi 2 och 3)
