Skolnära forskning

1. Skolnära forskning • Läs & Skriv Samhällsstudier och didaktik • Hållbar utveckling och natur-vetenskapens didaktik En skola på vetenskaplig grund – forskande lärare Akademin för skolnära forskning Akademin • Lärande och undervisning • i matematik Förskole-pedagogisk forskning • Medie-, litteratur och språkdidaktik Fritidshem RUC-rådet 5-6 september 2013

2. Skolnära forskning I miljön bedrivs forskning som söker svar på frågor som genereras ur olika skolformer inom högskolans samverkansområden. Forskningen hämtar i huvudsak sin empiri från skolans och förskolans verksamheter. Målsättningen är att bidra till kunskapsutveckling och utbildning av hög kvalitet samt vetenskaplig debatt.

3. Elsie Anderberg Professor i pedagogik Elsie Anderbergs forskning handlar framförallt om lärande med fokus på samspelet mellan kunskapsbildning och språkanvändning. Vetenskaplig ledning Tomas Kroksmark Professor i pedagogiskt arbete Tomas Krokmarks inriktar sin forskning på frågor om vad som händer i läraryrket och i skolan då vetenskap och forskning integreras i verksamheten. • Ulla Runesson • Professor i pedagogik • Ulla Runessons forskningsintresse är lärprocessen, vad eleven lär sig och hur förutsättningar för lärande skapas. Hans Albin Larsson Professor i historiaHans Albin Larssons forskning är bl. a. inriktad mot historiedidaktik, svensk skolhistoria och utbildnings-politik. Akademin för skolnära forskning

4. Plattformsledare: Anna Klerfelt • Fritidshem • God kvalitet i fritidshem • Fritidshemmets betydelse • för elevers lärande utveckling och hälsa • - starkt internationellt intresse för fritidshemspedagogik • Teori och praktik i fritidspedagogiken – fritidshemmet i samtiden och på vetenskaplig grund • Ledning och styrning • Fritidspedagogens profession • Värdegrunds- och demokratifrågor • Interkulturellt förhållningssätt på fritidshem • Meningsskapande på oredigerade platser

5. Aspekter av Handlingskompetens Vilja, mod, engagemang Kunskaper om problem - konsekvenser Kunskaper om problem - strukturella orsaker Kunskaper om och i påverkansmöjligheter Förmåga att kritiskt värdera alternativ • Hållbar utveckling och natur-vetenskapens didaktik Plattformsledare: Ellen Almers Handlingserfarenhet i klimatfrågan – vad är lämpligt i skolan? Grön flagg-projektet: tillsammans med lärare reflektera över och undersöka vad utbildning för handlingskompetens kan vara i praktiken och hur den kan fördjupas och stärkas.

6. Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Systematiskt kvalitetsarbete och den nya läroplanen – samspelet mellan verksamhet, utbildning och forskning Systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation I dialog med förskolans praktik – nyfikenhet och lyssnande med hjälp av videokamera Utforskande och lek Lekvärldar och utforskande lärande i förskolan Språk och lärande Förskolan som språklig miljö Science literacy Tidig intervention för barn med särskilda behov Tidig upptäckt – tidig insats/förskolans psykosociala miljö MatematikHur förskollärare identifierar barns matimatiserande Hög relevans för förskolan! Förskole-pedagogisk forskning Plattformsledare: Monica Nilsson

7. Plattformsledare: Jens Allwood • Medie-, litteratur och språkdidaktik • (MLS) • Hur arbetar man i undervisningen med det nära förhållandet mellan mediernas utveckling och språkutveckling? • Ämnesdidaktik i svenska och engelska, • Ämnesdidaktik i andra moderna språk • Mediedidaktik • Litteraturdidaktik • Forskningsprojekt • Mediernas och språkets ömsesidighet: en enkätundersökning av studenters och elevers medieanvändning. • Progression i en genre: En litteratur- och språkvetenskaplig analys av elevers och studenters argumenterande texter och stadieövergångar i engelska och svenska. • Ulli Samuelssons avhandlingsprojekt: Digital (o)jämlikhet bland unga. Skolans roll och uppdrag. • Håkan Fleischers avhandlingsprojekt: Om en till en är svaret – vad är då frågan? Kunskapsbildningens karaktär, kvalitet och villkor i en-till-enprojekt.

8. Plattformsledare: Elsie Anderberg • Läs • & • Skriv Strategier för att stärka läsförståelsen i skolans mellanårKontaktperson: Fredrik Ebefors och Ann-Katrin Swärd Elevers meningsskapande i en mångkulturell lärandemiljöKontaktperson: Helen Avery Skriftspråkligt användande i och utanför skolan Kontaktperson: Catarina Schmidt Science Literacy Kontaktperson: Christer Alvegård Språkanvändning och kunskapsbildning Kontaktperson: Elsie Anderberg Fortsatt skriftspråkslärande — utan eget tal Kontaktpersoner: Andrea Atterström. Kreativt skrivande Kontaktperson: Anja Thorsten

9. Lärares gemensamma kunskapsproduktion • (2010-2012, VR ) • Syfte: att studera lärares kunskapsbildning om deras • undervisning och elevers lärande inom vissa områden • i matematik och NO. • Vilken kunskap utvecklar lärare om vad som är nödvändiga villkor för att åstadkomma ett specifikt lärande hos eleverna? • Hur förändras och utvecklas lärarnas förmåga att identifiera och manifestera kritiska aspekter i den egna undervisningssituationen då de under en längre tid i sitt vardagliga arbete systematiskt och utifrån en explicit teoretisk ram planerar, genomför och utvärderar undervisning i relation till elevernas lärande? • Hur återspeglas lärarnas kunskapsutveckling i elevernas lärande? • Lärande och undervisning • i matematik • Prioriteringsregler och parenteser i matematiska uttryck • Elevers förståelse av användingen av parenteser i matematik vis olika undervisningsupplägg. • A contentanalysisofmathematicstextbooks in a comparisonbetweenSweden and China(doktorandprojekt) • Connecting's, coherence and continuity. Skildasättattundervisaomtalförståelse. Plattformsledare: Ulla Runesson

10. En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? – med forskande lärare Projektansvarig: Tomas Kroksmark • Skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? – med forskande lärare • Vad händer i läraryrket och i skolan då vetenskap och forskning integreras i verksamheten? • Vad är det för typ av vetenskap som blir skolans? • Hur kan lärare forska i den egna yrkesvardagen? • På vilka sätt kommer detta att påverka kvalitetsutvecklingen i yrket och i skolan? • Kommer det att förbättra elevernas kunskapsprestationer?

11. Plattformsledare: Hans Albin Larsson Samhällsstudier och didaktik Syfte : att stärka inomdisciplinär eller tvärvetenskaplig samhällsvetenskaplig forskning och debatt. att genom forskning och vetenskaplig debatt stärka den didaktiska utvecklingen med anknytning till de samhällsvetenskapliga ämnena, främst geografi, historia, religionsvetenskap och samhällskunskap; Innehåll: Kunskapsnivåer hos studenter och elever i skolan Attityder hos lärare, studenter och elever Förändringsprocesser i lärarutbildningen, skolan, skolpolitiken etc. Läromedel, olika ämnen och nivåer. Metoder i undervisningen Bedömning och betygsättning Urvalsfrågor i olika ämnen som framgår ur läromedel, kursplaner, lärarutbildningar, klassrumspraktiker - och konsekvenser av dessa urval, önskade och oönskade

12. Learning studie 2013 Doktorandprojekt på HLK inom den nationella forskarskolan Doktorandprojekten är inriktade mot: Engelska: Clare Lindström: Intending Learning – A Variation Theoretical Perspective on the Teaching and Learning of the Progressive Aspect among English Language Learners Historia Anders Nersäter : Att kunna anlägga historiska förklaringar vid arbete med källor inom gymnasieämnet Historia Matematik Anna Lövström: Från naturliga tal till hela tal (från N → Z) – en learningstudy om betydelsen av att identifiera kritiska aspekter för att möta alla elever i undervisningen. Naturvetenskap, hållbar utveckling Andreas Magnusson: Att kunna urskilja människans beroende av naturen –ekosystemtjänster ett nytt begrepp i skolämnet biologi Svenska (skrivning, literacy) Anja Thorsten: Att öka elevers förmåga att skriva berättelser med ett originellt, personligt och välutvecklat innehåll. Akademin för skolnära forskning

13. Akademidoktorander Åsa Hirsh: Bedömningsfrågor. Fokuserar IUP som verktyg för lärande och bedömning. Rebecka Sädbom: Problematiserar mål, undervisning och lärande i en speciell inramning där learningstudy används för att utveckla kunskap om lärares arbete. Sara Hvit: De yngsta barnens språkliga uttryck och hur dessa uttryck gestaltas och tas tillvara i förskolans miljö. Akademin för skolnära forskning

14. HLK-doktorander Pernilla Mårtensson studerar lärares kunskaps-bildning då de medverkar i arrangemanget learningstudy, dvs. hur lärare och forskare utifrån frågan "Hur skapar vi förutsättningar för lärande i matematik” systematiskt och utifrån en teoretisk ram arbetar med att planera, genomföra och utvärdera undervisning i relation till elevernas lärande i matematik.  Helen Averys ser i sitt forskningsprojekt på lärande i mångkulturella miljöer. Mer specifikt undersöker hon samspelet mellan språk och förståelse – hur flerspråkiga elever i skolans mellanår kontextualiserar kunskap språkligt och hur de använder exempel när de resonerar. Avhandlingsarbete på en skola (1-6) om förutsättningar för flerspråkiga elevers lärande. Ulrica Stagellforskar om lärande och hållbar utveckling. Mitt forskningsintresse rör hur frågor om hållbar utveckling didaktiskt kan relateras till individutveckling under gymnasiet. I sin forskning kommer använder hon teorier och metoder från forskning kring vuxenutveckling. Akademin för skolnära forskning

15. Martin Hugo: Hur kan lärandesituationer arrangeras på de särskilda ungdomshemmen så att eleverna blir motiverade, lär sig och upplever meningsfullhet i studiesituationen? GunvieMöllås: Kommunikation och samspel som konstituerar elevers skolsituationer i gymnasieskolans sociala praktik. Annica Otterborg: Entreprenöriellt lärande. Hur skolan kan leva upp till läroplanens mål om att göra eleverna entreprenöriella. Forskare och postdocs Mikael Segolsson: Huvudsakligen inriktad mot grundforskning inom forskningsmiljön Skolnära forskning. Akademin för skolnära forskning Karin Åberg: Inriktad mot handledning som medel för professionell utveckling

16. Samverkansprojekt 2013 Akademin för skolnära forskning

17. Samverkansprojekt 2013 Akademin för skolnära forskning

18. Samtidens problemformuleringar - trender • Ekonomiska prioriteringar (forskningsanslag) • Lärosätets egna prioriteringar • Vetenskaplig teori, metod, etik och dialog • Forskningstraditioner • Enskilda forskares intresse och ambition • Enskilda kommuners uttalade behov och politiska prioriteringar Varför blir det som det blir? Akademin för skolnära forskning