Evidens i paradigmen kvantitativ forskning och kvalitativ forskning

1. Evidens i paradigmen kvantitativ forskning och kvalitativ forskning

2. Evidens • Någon information eller fakta är evidens för en hypotes om informationen ger skäl för att tro att hypotesen är sann.

3. Är relationen mellan evidens och hypotes ett problem? • En deduktiv relation: inte något större problem. • En induktiv relation: hypotesen kan vara falsk även om evidens är korrekt. .

4. Exempel på induktiva relationer: • Alla observerade A:n har haft egenskapen B. Nästa A kommer att ha B. • 99% av alla observerade A:n har haft egenskapen B. Nästa A kommer med stor sannolikhet att ha B. • Många indivder med egenskaperna A,B,C har också haft egenskapen D. Nästa individ har egenskapen A, B, C. Alltså kommer denna att ha egenskapen D • Hume: induktionsproblemet: hur kan induktionsslut rättfärdigas? • Goodman: samma evidens kan ge stöd åt oförenliga hypoteser

5. Evidens inom kvantitativ forskning • Vad betraktas som evidens? Två fall: • Om en teori kan användas för att förutsäga vad som skall inträffa då utgör det som inträffar evidens för teorin – evidens är observationer som är okända vid formuleringen av teorin. • En teorin formuleras för att förklara kända fakta – det faktum att teorin förklarar det observerade gör att det finns evidens för teorin. 1) är standard uppfattningen.

6. Förutsägelse av nya observationer: 3 argument för att evidens är förutsägelse: • Förutsägelse är den bästa förklaringen till att en teori är sann. • Falsifikationism • Evidens måste öka sannolikheten för att hypotesen är sann.

7. 1) Förutsägelse är den bästa förklaringen till att en teori är sann Ex: LeVerrier och Adams räknade med hjälp av Newtons teori och de observerade störningarna i Uranus bana att Neptunus borde finnas och vilken bana och massa Neptunus borde ha. 1846 upptäckte man Neptunus.

8. Är upptäckten av Neptunus evidens för Netwtons teori? Ja säger Whewell (1800-talet) Det faktum att observationen överensstämmer med förutsägelsen är naturligt om teorin är sann. Hade det varit en slump att observationen överensstämmde med förutsägelsen skulle det vara ett mirakel. Alltså: Den bästa förklaringen till varför observationen överensstämmer med förutsägelsen är att teorin är sann. Om teorin hade formulerats i efterhand som en förklaring till varför Neptunus finns då skulle den bästa förklaringen till varför teorin är förenlig med observationen inte vara att teorin är sann utan att forskaren har bra fantasi.

9. 2) Falsifikationism • Popper: • Hypoteser falsifieras eller korroboreras. • Evidens kan i bästa fall korroborera hyptoeser. • Endast falsifierbara hyptoser är vetenskapliga. • Endast förutsägelser kan betraktas som evidens eftersom endast förutsägelser är falsifierbara.

10. 3) Evidens måste öka sannolikheten för att hypotesen är sann • Kända fakta har sannolikheten 1. • Kända fakta kan alltså inte öka sannolikheten. • Evidens kan bara vara observationer som görs på grundval av förutsägelser.

11. Endast förklaringar av kända fakta kan vara evidens för veteskapliga teorier. Ex: Efter det att Einstein hade formulerat den allmänna relativitetsteorin upptäckte han att den kunde förklara redan kända fakta: Merkurius bana. Brush hävdar att detta var bättre evidens för den allmänna relativitetsteorin än de förutsägelser som kunde göras med hjälp av teorin. Observationer som görs på basis av förutsägelser är bara evidens i jämförelse med andra teorier som formulerats för att förklara samma observationer.

12. “Inference to the best explanation” Man sluter sig från den tillgängliga evidensen till den hypotes som, om den är riktig, bäst skulle förklara evidensen. Ex: Darwin formulerade hypotesen om det naturliga urvalet för att den hypotesen bäst förklarade evidensen trots att hypotesen inte implicerades av evidensen.

13. Den historiska tesen • Förhållandet mellan tidpunkten då hypotesen formuleras och tidpunkten då evidensen upptäcks är avgörande för om evidensen är evidens för hyptosen eller inte. Den historiska tesen antas både av antagandet att förutsägelse av nya obervationer är evidens och antangandet att förklaringar av kända fakta är evidens för teorier.

14. Snyders (1994) argument mot den historiska tesen Argumentet: den historiska tesen är inte förenlig med hur vetenskap bedrivs. Om evidens är fakta eller information som är skäl för att tro att en hypotes är sann då kan man skilja mellan • Personliga skäl • Opersonliga skäl Evidens är ett opersonligt skäl för att tro att en hypotes är sann om och endast om evidensen ger det vem som helst skäl att tro hypotesen, oberoende av om någon faktiskt tror hypotesen eller inte pga av evidensen. Inom vetenskapen används evidens opersonligt.

15. Objektiv evidens Objektiv evidens: Att något är evidens för en hypotes är oberoende av om någon har kunskap om evidensen eller tror på den. Objektiv evidens har i allmänhet försvarats inom vetenskapeteori. Ex: Hempel: en universell hypotes bekräfats av dess positiva instanser. Achinstein: evidensen måste vara sann och hypotesen måste vara sannolik givet evidensen. Dessutom måste det finnas något förklarings samband mellan evidens och hypotes.

16. Det objektiva evidens begreppet är oförenligt med den historiska hypotesen Det som avgör om något är evidens för en hypotes är den formella relationen mellan evidens och hypotes. Den historiska tesen kan alltså endast försvaras om det finns ett icke-objektivt evidensbegrepp som är förenligt med opersonlig evidens.

17. Evidens inom kvalitativ forskning • Vad är evidens inom kvalitativ forskning? • En förutsätttning för att frågan skall vara relevant är att det finns hypoteser/teorier. • Men om det finns hypoteser/teorier bör det finnas evidens för dem annars finns det ingen anledning att tro att de är korrekta. • Obs! Definitionen av evidens är funktionell: vad som helst som har en viss funktion är evidens.

18. Finns det teorier och hypoteser? • “… ett sätt att studera den sociala verkligheten som har som främsta syfte att beskriva och analysera kulturen och beteendet hos människor och grupper …” • Uppnå giltig kunskap om den sociala verkligheten. • Förståelse av den sociala verkligheten • Analys av den sociala verkligheten • Holism: en vilja att studera sociala entiteter: skola, slumområden…. • De sociala entiteterna skall förklaras och förstås i sin helhet och I sin kontext

19. Exempel: • Från Cohens studie (1978) av hur människor upplevde samhället på Shetlandsöarna “… förstår att den diskussion och de gräl som försiggår om “det rätta sättet” att göra något egentligen inte alls har med torven att göra. Det handlar i stället om vem som är inblandad, det vill säga, vem som kan tänkas ha rätt eller fel, vem som kan skydda sig mot den traditionalla och nästan heliga kunskapen om vem som så att säga avslöjar sin brist vad gäller denna kunskap … Att framställa torv är således egentligen en banal uppgift, men det är också en kunskap som endast kan förstås I ett sammanhang där hela kulturen är inblandad.” Innehåller dels en tes om hur man bör tolka torvens roll dels en tes om att man måste tolka det som sker utifrån hela den sociala miljön.

20. Är den historiska tesen oförenlig med evidens inom kvalitativ forskning? Nej Om det finns evidens verkar den vara icke-objektiv: Objektiv evidens: Att något är evidens för en hypotes är oberoende av om någon har kunskap om evidensen eller tror på den. • Tolkning • Utgå från den som observeras eller intervjuas perspektiv. Jf subjektiv Bayesianism: Evidens måste öka sannolikheten för att hypotesen är sann. Sannolikheten för att hypotesen är sann givet en viss evidens för en viss forskare bestäms som hur mycket forskaren tror på hypotesen givet evidensen. • Skälen för att tro på hypoteser/teorier verkar alltså vara personliga.

21. Skulle evidens kunna vara förutsägelse av nya observationer? • Verkar inte troligt: • Metoden: deltagande observation, ostrukturerade intervjuer. • Teorier: teorier skall inte formuleras före studien. • Resultatet: inte laglikt. • Generaliseringar: typiska fall, forskarlag gör observationer

22. Förklaringar av kända fakta är evidens • “Inference to the best explanation” • Den bästa förklaringen: den som är bäst av ett visst antal som man har att välja mellan. • Förklaringen som troligtvis är mest sann eller förklaringen som förklarar mest? • Förklaringen som förklarar mest: tanken är att en sådan förklaring skall ge en indikation på vilken hypotes som ligger närmast sanningen.

23. “Inference to the best explanation” är avsett att förklara induktionsslut. Om IBE skall kunna användas på kvalitativ forskning måste den alltså anpassas till den kvalitativa forskningen eftersom dess främsta mål är inte att formula universella satser.

24. Referenser: • Bryman, Kvantitet och kvalitet I samhällsvetenskaplig forskning • Snyder: “Is Evidence Historical?”, Scientific Methods, Conceptual and Historical Problems, 1984. • Achinstein, “Explanation v. Predication, Which Carries the Weight?”, PSA 1994, vol 2 • Litpon: Inference to the Best Explantion, 1991