Diagnos och identifiering av dyslexi - vetenskapliga, pedagogiska och personliga perspektiv Mats Myrberg

1. Diagnos och identifiering av dyslexi - vetenskapliga, pedagogiska och personliga perspektivMats Myrberg

2. Barn med l�s- och skrivsv�righeter p� 1940-talet � Pojke, knapp 10 �r, remitterades f�r l�s- och skrivsv�righeter. Normal talutveckling. Normal syn och h�rsel. IQ (Terman-Merrill) =107. Han har mycket l�ngsamt l�stempo, stakar sig och upprepar orden ofta. Akustisk perception och minne: Klarar att efters�ga fyra meningsl�sa stavelser och sex siffror. Skrivningen �vimlar av visuella fel�, med m�nga omkastningar och felskrivningar som han ej f�rm�r korrigera.

3. �IQ-diskrepansmodellen� har varit standardverktyg f�r diagnostisering under l�ng tid:

4. F�rst i slutet av 1970-talet b�rjade dyslexiforskningen ta fart med viktiga bidrag fr�n nordiska forskare: Hans Gjessing Ingvar Lundberg �ke Olofsson Mogens Jansen Mogens Dalby

5. �och nu �r Norden ett hett omr�de inom dyslexiforskningen Heikki Lyytinen, Juha Kere, Pekka Niemi, Carsten Elbro, Ulrika Wolff, Stefan Samuelsson och m�nga fler�

6. Svenska Dyslexistiftelsens definition av Dyslexi �Dyslexi �r en st�rning i vissa spr�kliga funktioner, s�rskilt de fonologiska, (fonologi avser spr�kets ljudm�ssiga form) som �r viktiga f�r att kunna utnyttja skriftens principer f�r kodning av spr�ket. �����

7. �definition av Dyslexi � St�rningen ger sig f�rst och tydligast tillk�nna som sv�righeter att uppn� en automatiserad ordavkodning vid l�sning. Men den kommer ocks� tydligt fram genom d�lig stavning.

8. �definition av Dyslexi �Den dyslektiska st�rningen g�r�som regel igen i sl�kten, och man har anledning anta en genetisk disposition som kan medf�ra neurobiologiska avvikelser. �

9. Avvikande hj�rnaktivering:

10. Om en en�ggstvilling har dyslexi �r sannolikheten att den andra ocks� har det v�l �ver 80% Exakt hur uppkomstmekanismerna ser ut p� molekyl�rgenetisk niv� �r inte klarlagt. Utl�sande orsaker till att barn med dyslexianlag f�r l�s- och skrivsv�righeter kan s�kas b�de i uppv�xtmilj�n och i skolan. Gynnsam milj� kan v�ga upp ogynnsam biologi.

11. Arv och milj� i samverkan

12. . Jackie Stewart?

13. Personliga perspektiv(K�lla Dyslexi � F�rbannelse eller m�jlighet. F�hrer & Magnusson, 2010) Mamma identifierar, st�ttar och driver p� f�r att f� problemet utrett �� MEN �. man f�r tyv�rr ofta v�nta p� skolans och samh�llets insatser�� �I �ttan hade Karolin fortfarande inte blivit utredd f�r sin l�s- och skrivsv�righeter trots att mamman redan i tv�an eller trean pratat med skolan om sina farh�gor.� �L�xor och f�rberedelser f�r prov tog hundra �r� Det var det enda jag gjorde. Mamma hj�lpte mig hur mycket som helst.�

14. �N�r man passerat l�gstadiet ska man kunna l�sa�: �Alla andra �r intelligenta, men jag �r dum i huvudet f�r jag klarar ju inte av n�nting.� ��. Jag var s� pass gammal s� jag skulle ju kunna l�sa. D� fick man ju den d�r dumst�mpeln d�.�

15. Vuxenutbildningen � �The new deal� �Jag har gjort m�nga tester genom �ren, men folk har aldrig testat mig ordentligt. Dom har aldrig n�mnt dyslexi. Dom har bara sagt l�s- och skrivsv�righeter, s� att jag har aldrig f�tt n�gon diagnos�. Inte f�rr�n i vuxen �lder.� �Jag fick en intensivkurs p� fjorton dar d�r vi pratade om dyslexi och hj�lpmedel och liknande.� �P� dom d�r fyra m�naderna l�rde jag mig mer om l�sning och skrivning �n jag hade l�rt mig under hela min skolg�ng.� �Det var en otrolig befrielse att vara i den d�r gruppen� Alla med samma problem. Ingenting var liksom farligt p� n�t vis.�

16. Egna kompensationsstrategier: �Och jag l�ste h�gt faktiskt, alla l�xor. Det g�r jag n�stan fortfarande om det verkligen ska fastna.� �..diskutera det hon l�ser med n�gon.� �..f�rflytta sig med fantasins hj�lp�� ��skriv fusklappar.� �g�r tidslinjer� �planera i god tid� �lyssna� och skriva ned st�dord�

17. Utveckla en egen identitet: �Det var ju bandy som existerade!� �Sl�jden blev en fristad d�r hon kunde andas ut.� �� fick jag //extra st�d i SO p� h�gstadiet av// en underbar mellanstadiel�rare �Jag ville g�ra n�got �t dyslexin�. Jag hade g�tt runt i cirklar och inte tagit tjuren vid hornen. Jag k�nde att jag kommer inte f�rbi om jag inte g�r n�nting �t det.� �I st�llet f�r st�dundervisning i en grupp d�r hon inte riktigt passade in fick Jane f�rslag p� nya b�cker av sin l�rare. Hon gav mig l�supplevelser..�

18. �Matteuseffekten� ig�ng tidigt - s�mre l�sf�rdigheter leder till l�gre l�sintresse, som leder till s�mre l�sf�rdigheter�. ����

19. �Diagnos och utredning m�ste leda till probleml�sning� �// Testresultatet// m�ste generera en probleml�sningsprocess och den beh�ver inte n�dv�ndigtvis bara leda till att man identifierar problem hos individen som s�dan. Det kan vara i klassrummet, i relation till de krav som st�lls, den praxis som man bedriver, skolans uppl�ggning och struktur. Man m�ste identifiera problem p� alla m�jliga niv�er som kan hj�lpa oss att f�rst� varf�r det h�r �r ett bekymmer. Och att f�rneka problemet �r bisarrt minst sagt.�(Konsensusprojektet, 2006)

20. Det kr�vs mer �n att utreda elevers ordavkodningsproblem f�r att motverka �Matteuseffekten�! �3T-modellen�: Hur l�ser eleven? -Timglaset Vad l�ser eleven? - Trappan Varf�r l�ser eleven? - Triangeln

21. �Timglaset� � Hur l�ser jag? .

22. Arbetsminnet - getingmidjan i timglaset:

23. .

24. IALS-niv� 1 � ej s�kert skrivkunniga

25. IALS-niv� 3- �medborgark�rkortet�

26. �Triangeln� � Varf�r l�ser jag?

27. Ett processdiagnostiskt arbetss�tt �Det �r en av de processer som jag kallar f�r processdiagnostiskt f�rh�llningss�tt, allts� att du som l�rare skapar dig en bild av individens, elevens, f�ruts�ttningar, men det �r inte s� att du skaffar fram n�gon psykolog som diagnostiserar utan du agerar med alla tecken i klassrumsomgivningen - vad �r det som �r speciellt f�r det h�r barnet � och arbeta med utg�ngspunkt i det. Man har massor av diagnostiska teckeni alla klassrum. Hur elever lyckas, vad de g�r, vad de g�r r�tt p� och vad de g�r fel p�, hur de hanterar olika typer av uppgifter.� (Konsensusprojektet, 2006).

28. F�rv�ntad l�s- och skrivutveckling fr�n 7 till 9 �r

29. Strikt till�mpning av den alfabetiska principen (Lovisa, 6,5 �r)

30. Mognadsteorins konsekvenser�.

31. Skriftspr�kets innersta mening�