Barnperspektiv och barns perspektiv

1. Barnperspektiv och barns perspektiv Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap

2. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap

3. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Vad �r ett barn � en ungdom? Vad k�nnetecknar barndomen � ungdomen betraktad som socialt, historiskt och kulturellt konstruerad. Uppfattningar om barnet och barndomen � ungdomen - visar sig i behandlingen av och attityder till barn/unga.

4. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Olika teorier � olika barn Vardagsteoretiska barnet/ungdomen Det utvecklingspsykologiska barnet/ungdomen Det barndomspsykologiska barnet/ungdomen Det ekologiskt systemteoretiska barnet/ungdomen OSV

5. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Barnperspektiv, barns villkor; hur �r det att vara barn h�r? (Problematisera) Barns perspektiv � vad visar sig f�r barnet? Barns perspektiv kan fr�n en fenomenologisk f�rst�else vara det som visar sig f�r barnet, barns intentioner och uttryck f�r mening (Johansson, 2003). (Problematisera)

6. Barnperspektiv � vuxnas syn p� Barns perspektiv � barnen sj�lva m�ste bidra

7. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Att ha ett barnperspektiv kan ses som; Att v�rna en tidigare underprivilegierad grupps intressen. Att f� b�ttre redskap f�r praktiskt pedagogiskt eller socialt arbete. Den vetenskapliga kunskapsbildningen; att se fenomen ur flera perspektiv, fr�n flera akt�rers utsiktspunkt, och att d�rmed ge fylligare och djupare kunskaper om centrala fenomen och f�reteelser (Qvarsell, s. 102, 2003).

8. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Barns perspektiv tar i Johanssons (2003) arbeten sin utg�ngspunkt i livsv�rldsfenomenologi. Fenomen � det som visar sig Med barns perspektiv avses d�; det som visar sig f�r barnet, barnets erfarenheter, intentioner och uttryck f�r mening (ibid.).

9. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Det som visar sig f�r barnet tar sig uttryck i barnets s�tt att vara, i kroppsliga, sinnliga och spr�kliga uttryck, i gester och tonfall, i en situation, i ett sammanhang d�r ocks� forskaren ing�r (Johansson, s. 44, 2003).

10. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Om barns perspektiv, deras livsv�rld, ska bli m�jliga f�r forskaren eller pedagogen att uppt�cka, kr�vs f�r det f�rsta en ontologi, ett syns�tt, som till�ter fenomenen att framtr�da och att granskas Det handlar � ena sidan om att ta fasta p� de villkor under vilka barn lever och vad dessa inneb�r f�r barns erfarenheter, � andra sidan om att s�ka f�rst� barns intentioner och meningsuttryck. (Johansson, s. 54, 2003)

11. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap F�r fenomenologin kan det inte finnas n�got som visar sig utan att det samtidigt finns n�gon som det visar sig f�r (Bengtsson 1998, 1999 i Johansson, 2003). Subjekt (m�nniska) och v�rld �r s� sammanfl�tade i varandra att m�nniskan saknar distans till v�rlden (Husserl,1989).

12. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Vi kommunicerar med andra genom att delta i varandras v�rldar. F�ruts�ttningen f�r att f�rst� andra m�nniskor �r m�tet eller interaktionen med dem (Merleau-Ponty, 1962). .

13. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Kommunikation formar en helhet som ber�ttar om m�nniskors tankar och s�tt att vara orden som s�gs, den andres existens, gester, tonfall, ansiktsuttryck (Johansson, s. 45, 2003).

14. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Det �r inte fr�ga om inlevelse, eller att k�nna som den andre utan mer en str�van att f�rst� den andres varande i v�rlden (Johansson, s. 45, 2003).

15. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Vi kan inte till fullo f�rst� andra m�nniskor, vi inte kan kliva ur v�r egen kropp och in i den andres och f� tillg�ng till dennes hela erfarenhet och f�rst�else av v�rlden/tolkningsraster.

16. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Det finns alltid n�got kvar hos den andre som vi inte kan f� tillg�ng till (Merleau-Ponty 1962).

17. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Vi �r alltid en del av den v�rld vi studerar, vi b�r alltid med oss v�ra egna erfarenheter och f�rst�else.

18. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Men vi har �ven en m�jlighet att f�rst� p� ett nytt s�tt

19. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap V�ra m�jligheter att fullt ut f�rst� barns perspektiv, intentioner och uttryck f�r mening, �r allts� begr�nsade och den kunskap som kan erh�llas �r komplex och knappast fullst�ndig. I tolkningen av barns agerande g�ller det d�rf�r att se hela situationen d�r andra barn och forskaren ing�r och att vara �ppen f�r den tvetydighet och komplexitet som �r karakt�ristisk f�r livsv�rlden. �ven om forskaren eller barnpedagogen definierar vad som studeras, kvarst�r fenomenet och dess inneb�rd f�r barnet som en �ppen fr�ga (Johansson, s. 44, 2003).

20. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Ska m�ten och perspektivbyten m�jligg�ras kr�vs en n�rhet i fysisk och psykisk bem�rkelse till subjekten, till barnen. En intresserad inst�llning, en �ppenhet d�r barnens agerande tolkas men inte v�rderas, �r d� viktig (Johansson, s. 44, 2003).

21. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Samtal med barn m�ste ske p� barnens villkor och forskarens fokus, kameran eller blickf�nget, i j�mnh�jd och i n�rhet med barns horisont. Det g�ller att kroppsligt vara n�ra, f�rs�ka se det barnet ser och f�rst� barns olika uttryck, s�tt att vara som uttryck f�r deras livsv�rld d�r ocks� forskaren �r en del. Det fordras tid p� forskningsf�ltet f�r att l�ra k�nna barnen och vinna deras f�rtroende. (Johansson, 2003).

22. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Barnperspektiv Forskning om barn, f�r deras b�sta, har ofta fokuserat barns antaget generella behov. Sedan har denna forskning kunnat bli v�gledande f�r pedagogiskt och socialt arbete med barn.

23. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Med barnr�ttskonventionen f�ljde en diskussion om behovens relation till barnets r�ttigheter. Barnets r�tt till respekt kom, som v�rdegrund, att bli ett alternativ till betonandet av barns behov (Qvarsell, s. 109, 2003).

24. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Det generella barnet �det situerade barnet Problemet �r att den professionelle har sina f�rest�llningar och kunskaper om (generella) barns behov och hur de b�r m�tas (Qvarsell, s. 101, 2003).

25. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Man vet genom utbildning och erfarenhet vad barnet beh�ver. Man k�nner ocks� till barns behov som generellt fenomen. Men att vidta �tg�rder utifr�n f�rest�llningar om generella barns behov kan i den praktiska situationen vara raka motsatsen till att visa den respekt som barn och unga har r�tt till (Qvarsell, s. 103, 2003).

26. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Empati och respekt g�ller konkreta personer, inte teoretiska objekt. Respekten f�r barnets r�ttigheter kan allts� medf�ra etiska problem i det konkreta pedagogiska arbetet, liksom i forskningen. (Qvarsell, s. 103, 2003)

27. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Kritiken g�r ut p� att utvecklingspsykologin ger en standardiserad bild av barnen, att den anv�nds som en norm f�r vad som �r godtagbar utveckling, oavsett i vilka kulturer och kontexter barnen befinner sig. (Qvarsell, s. 103, 2003)

28. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Detta universalistiska t�nkande om barn kan ifr�gas�ttas, kanske s�rskilt n�r det anv�nds i globala dokument om barns r�ttigheter. Vad som kan kritiseras �r allts� f�rest�llningen om det globala generella barnet d�r man bortser fr�n variation och kultur. (Qvarsell, s. 103, 2003)

29. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Fokus p� barnet kan ta bort kontexten och p� s� s�tt f� motsatt effekt.

30. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap T�nkta behov - eller andra f�rest�llningar om vad som �r bra f�r barn - kan komma i konflikt med barnets r�tt att s�ga sin mening eller att ge sin uppfattning om en situation (Qvarsell, s. 111, 2003).

31. Kontext Historiskt Socialt Kulturellt

32. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap N�r det g�ller kontextualisering som m�jlighet att s�tta bilderna av barnet i relation till omv�rldens villkor kan Reeds (1993) distinktion mellan olika slag av handlingsutrymmen (free and promoted fields of action) vara en ing�ng till f�rst�elsen av vad barn uppfattar som menings- och handlingsinbjudande (Qvarsell, s. 104, 2003).

33. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Mellanrummet Kunskapsbildning handlar inte om f�rmedling utan om (re)konstruktion, och det �r i mellan-rummet mellan individ och omv�rld som kun- skapandet sker (Qvarsell, s. 104, 2003).

34. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Barnet internaliserar allts� omv�rlden och konstruerar den, en �msesidig process mellan barnet och omgivningen. Omv�rlden inne i barnet och p� samma g�ng barnet i omv�rlden. (Qvarsell, s. 104, 2003)

35. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap In short, society reproduces itself not by transmission from one generation to the next, but instead by each new generation constructing a new society for itself (Meacham, s. 259, 1993).

36. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap http://www.youtube.com/watch?v=LZDQMeBL6Rk

37. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap F�rskolepedagogers samspel med barn mot bakgrund av n�rhet och distans till barns perspektiv, till det som visar sig f�r barnet (Johansson, s. 43, 2003).

38. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Barnsyn - M�nniskosyn Hur barn definieras har betydelse f�r den omsorg och det bem�tande som de f�r, skriver Hundeide (2001). Barnsyn kan ocks� ses som perspektiv p� barn som i sociologin har polariserats i tv�

39. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Human becomings Barn betraktas som mer ofullkomliga �n vuxna. barndom blir en brist, n�got som ska �tg�rdas genom utveckling och socialisation (Johansson, 2003).

40. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Barn blir representanter f�r sin �lder, barnets uttryck tolkas som tecken p� att det har en viss �lder eller befinner sig p� ett visst utvecklings-steg, medan andra faktorer som k�n, familje-tillh�righet och personlighet tonas ner (Johansson, 2003).

41. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Human beings medm�nniskor med intentioner och f�rm�ga till mening �ven om barn inte har vuxnas begreppsapparat, eller samma kroppsliga och verbala f�rm�ga (Johansson, 2003).

42. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Barn antas barn i h�g grad delaktiga i en livsv�rld som de ocks� delar med vuxna, och det �r denna gemensamma v�rld som utg�r fr�msta inspirationsk�llan f�r barns aktiviteter tillsammans med varandra (Johansson, 2003).

43. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap BARN �R MEDM�NNISKOR Pedagogerna riktar sig till barnet som en person med behov, �nskningar, vilja och skilda f�rm�gor som det g�ller att f�rs�ka f�rst� och ta h�nsyn till. Man str�var efter att m�ta barnet p� dess egna villkor, f�rs�ker f� en insikt i barns upplevelser, behov och individualitet (Johansson, s. 48, 2003).

44. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Utg�ngspunkten tycks vara barns erfarenheter och k�nsla av kontroll. De vuxna har en ambition att ge barn upplevelser av �verblick och kontroll �ver sin tillvaro. Pedagogerna f�rh�ller sig till barns intentioner och uttryck f�r mening genom att l�ta barns perspektiv komma till uttryck alternativt f�lja barns intention (Johansson, s. 48, 2003).

45. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap VUXNA VET B�TTRE Pedagogerna agerar i f�rsta hand agerar utifr�n sitt eget perspektiv p� vad som �r bra f�r barnet. Pedagogerna tycks se sina m�l som de b�sta f�r barnet. Det betyder inte n�dv�ndigtvis att de vuxna saknar k�nsla f�r eller insikt i barns perspektiv. (Johansson, 2003).

46. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap De vuxna ifr�n att barn har perspektiv, har intentioner som de uttrycker, men de vuxnas id�er om vad som �r r�tt eller gott g�r f�re barnets f�rst�else och upplevelse av situationen. Det blir d� inte m�jligt eller n�dv�ndigt att f�lja barns perspektiv (Johansson, 2003).

47. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Pedagogerna kan ibland utg� ifr�n att barn f�r sin egen skull beh�ver vara med om, �va eller l�ra sig vissa saker, �ven om barnen visar att de inte alls har samma inst�llning till detta som de vuxna. Barnen ska l�ra sig att �ta upp, t�la motg�ngar och f�lja regler. Detta l�rande, menar de vuxna, �r till f�r barnens eget b�sta. Uttryck som att barn m�ste l�ra sig t�la motg�ngar och man ska bara beh�va s�ga till en g�ng illustrerar ett s�dant syns�tt (Johansson, 2003).

48. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Dilemmat som pedagoger har att hantera �r att barn inte alltid kan f�rst� sitt eget b�sta, men att det �r vuxnas uppgift att se till att barn underordnar sig vissa beslut. Den normativa avsikten �r att barn ska l�ra sig t�la motg�ngar vilket inneb�r att barns perspektiv explicit bryts eller underordnas andras, ofta de vuxnas (Johansson, 2003).

49. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap BARNS INTENTIONER �R IRRATIONELLA De vuxna har varken n�gon avsikt att n�rma sig, se n�gon f�rtj�nst med eller anv�nda sig av barnets perspektiv i sitt pedagogiska uppdrag. Vuxna f�refaller att ta sitt perspektiv f�r givet och barns intentioner som vore de utan rationell mening, alternativt att barn agerar f�r att utmana vuxna eller de regler som verksamheten bygger p� (Johansson, 2003).

50. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap M�jligheten att f�rst� barns perspektiv handlar i grunden om v�ra egna perspektiv, vare sig vi �r forskare eller pedagoger (Johansson, 2003).

51. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Barns perspektiv p� villkor i sin omv�rld, p� andra m�nniskor, p� fysiska ting och p� sociala f�rh�llanden, kan ge v�sentlig kunskap f�r b�de den pedagogiska kunskapsbildningen och det praktiska pedagogiska arbetet. Det kan s�ga n�got om v�rlden som s�dan (Qvarsell, 2003).

52. 2011-12-02 / Anna-Lena Ljusberg Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap Metod Observation - deltagande observation. F�ltanteckningar. Etik

53. Barnperspektiv och barns perspektiv Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap