Informationsteknologi och didaktiska perspektiv

1. Informationsteknologi och didaktiska perspektiv Jonas Gustafsson www.skeptron.ilu.se/jongus jonas.gustafsson@ilu.uu.se

2. Föreläsningens innehåll • Didaktiska grundbegrepp • Några utmaningar • Perspektiv på kunskap • Allt detta lärande • Några kritiska frågor

3. Påstående 1: Att information och informationsbearbetning digitaliseras förändrar inte i grunden vår syn på kunskap och kunskapshantering

4. Påstående 2: Att information och informationsbearbetning digitaliseras förändrar inte i grunden vår syn på kunskap och kunskapshantering Att information och informationsbearbetning digitaliseras innebär att förhållningssättet till kunskap, lärande och informationshantering i grunden förändras

5. Didaktikens tre frågor • Vad • Hur • Varför

6. Vad • Stoffurval – vad ska läras ut • Vad är centrala kunskapsområden • Hur förhåller sig olika kunskapsområden till varandra • Hur organisera kunskapsområden

7. Hur • Tillvägagångssätt • Material, hjälpmedel • Instruktioner • Åskådlighet • Problemorientering och problemlösning • Uppföljning, utvärdering

8. Varför • Kunskap som mål eller medel • Teoretiska/praktiska kunskaper • Kunskap som förståelse eller beteende

9. Kunskapsintresse • Tekniskt instrumentellt

10. Kunskapsintresse • Tekniskt instrumentellt • Hermeneutiskt interpretativt

11. Kunskapsintresse • Tekniskt instrumentellt • Hermeneutiskt interpretativt • Kritiskt emancipatoriskt

12. Kunskapsintresse • Tekniskt instrumentellt • Teknik, naturvetenskap • Hermeneutiskt interpretativt • Historia, litteraturvetenskap • Kritiskt emancipatoriskt • Kritisk samhällsvetenskap, psykoanalys

13. Några utmaningar vi ställs inför • Tillgången på information är så gigantisk så överblicken saknas

14. Några utmaningar vi ställs inför • Tillgången på information är så gigantisk så överblicken saknas • Svårighet att sålla guld från skräp

15. Några utmaningar vi ställs inför • Tillgången på information är så gigantisk så överblicken saknas • Svårighet att sålla guld från skräp • Kunskapens halveringstid

16. Några utmaningar vi ställs inför • Tillgången på information är så gigantisk så överblicken saknas • Svårighet att sålla guld från skräp • Kunskapens halveringstid • Lärarnas och böckernas auktoritet ifrågasätts

17. Några utmaningar vi ställs inför • Tillgången på information är så gigantisk så överblicken saknas • Svårighet att sålla guld från skräp • Kunskapens halveringstid • Lärarnas och böckernas auktoritet ifrågasätts • Skolväggarnas upplösning

18. Tre perspektiv på kunskap

19. Tre perspektiv på kunskap • Rationalism • Ratio, förnuft. Kunskap vinns genom att vi använder förnuftet. (Descartes, Spinoza, Pascal, Leibniz)

20. Tre perspektiv på kunskap • Rationalism • Ratio, förnuft. Kunskap vinns genom att vi använder förnuftet. • Empirism • Kunskap vinns genom gjorda sinneserfarenheter. (Bacon, Locke, Hume)

21. Tre perspektiv på kunskap • Rationalism • Ratio, förnuft. Kunskap vinns genom att vi använder förnuftet. • Empirism • Kunskap vinns genom gjorda sinneserfarenheter. • Konstruktivism • Kunskap måste byggas utifrån vår möjlighet att omfatta och beskriva perspektiv och orsakssammanhang. (Kant, Dewey, Bruner)

22. Behaviourism(i sin enklaste form) • S R • S R + K

23. Dvs… • Kunskap och lärande kan reduceras till en serie på förhand givna beteenden, vilka kan tränas och förändras genom lämplig uppsättning belöningar och korrigeringar.

24. Från behaviouristisk synpunkt… • är målet på förhand givet, och den didaktiska utmaningen består i att definiera de sekvenser av beteenden som ska tränas och stimuleras

25. Konstruktivism • Lärande är en aktiv process där nya idéer och begrepp konstrueras utifrån tidigare grundlagd förståelse. Den kognitiva strukturen (scheman, mentala modeller) kan skapa mening och sammanhang och göra det möjligt att ”gå bortom given information”.

26. Ett exempel från Jerome Bruner

27. Tre principer • Måste anknyta till erfarenheter och vilja att lära • Måste vara lätt förståelig (spiral organisation) • Måste göra det möjligt att själv ”fylla i luckor” och gå bortom det givna.

28. Piagets kognitiva stadier

29. Didaktiska utmaningar • Gigantiska informationsmängder • Kunskapsbegreppets mångfald • Fokus på lärande (iaf. för närvarande) • Riktning i ett öppet system

30. Kollaborativt lärande • Lärande är inte främst en individuell utan en kollektiv process.

31. Kollaborativt lärande • Lärande är inte främst en individuell utan en kollektiv process. • Helheten är mer än summan av delarna. Genom att ge utmaningar som innebär problemlösning sker mycket av lärandet när problemet definieras, diskuteras och lösningar prövas.

32. Kollaborativt lärande • I vilken utsträckning ger IT förutsättningar för kollaborativa processer?

33. Kollaborativt lärande • I vilken utsträckning ger IT förutsättningar för kollaborativa processer? • Vilka krav ställs på den som ska initiera kollaborativa processer?

34. Situerat lärande • Lärande är knutet till en viss social och kulturell kontext. Lärande handlar om något som har ett givet sammanhang.

35. Situerat lärande • Lärande är knutet till en viss social och kulturell kontext. Lärande handlar om något som har ett givet sammanhang. • Motsatsen till ”klassrumsundervisning”.

36. Flexibelt lärande • Flexibelt i tid • Flexibelt i rum • Flexibelt i innehåll

37. Ubiquitous learning 1 • (allerstädes närvarande) • Permanens • Tillgänglighet • Omedelbarhet • Interaktivitet • Situerat lärande • Adaptivitet

38. Ubiquitous learning 2 • Lärgemenskaper • Skapande av tillit och förtroende • Nya behov: kunskapsmäklare, stigfinnare, kunskapsregissör… • Resurser behöver beskrivas och medieras

39. Några insikter och frågor • ”Pedagogiska” material används inte alltid som de är tänkta. Varför? • Pojkar och flickor har olika sätt att närma sig en del problem. • Skapar permanens och tillgänglighet mer problem än möjligheter? • Hur skapa och upprätthålla tillit?

40. Tack för mig!