Blodet

1. Blodet Blodet har många uppgifter • Transportera syre från lungorna till kroppens celler, och • koldioxid från cellerna till lungorna • Föra näringsämnen och restprodukter till och från • cellerna • Deltaga i immunförsvaret • Transportera hormoner och andra signalsubstanser • Reglera surhetsgraden och innehållet av salter och • vätska i kroppen • Deltaga i regleringen av kroppens temperatur • Se till att blodet levrar sig om man skadat ett blodkärl Hjärtat pumpar runt blodet i kroppens blodkärl.

2. Tre olika sorters blodkroppar Nästan en tiondel av kroppsvikten består av blod. En person som väger 70 kilo har ungefär fem till sex liter blod. Blodet består av blodkroppar och blodplasma. Knappt hälften av blodets volym är blodkroppar, eller blodceller som de också kallas. • Det finns tre olika sorters blodkroppar, som har olika • uppgifter. • Röda blodkroppar • Vita blodkroppar • Blodplättar

3. Blodkropparna bildas i benmärgen De olika blodkropparna bildas i den röda benmärgen som hos vuxna finns i • bröstbenet • höftbenskammarna • skallbenet (Kranium) • kotorna • rörbenens ändar, (lårbenen och armarnas ben).

4. Benmärgen • I den röda benmärgen bildas först ursprungs-celler eller så kallade stamceller, som sedan mognar till olika typer av blodkroppar. • Under uppväxten sker en successiv omvandling av en del av den röda benmärgen till mera fettrik, gul benmärg .

5. Flest röda blodkroppar • Det finns flest röda blodkroppar. I en liter blod finns det fyra till fem biljoner röda blodkroppar. • Nästan en fjärdedel av alla kroppens celler är blodkroppar. • Varje röd blodkropp är mycket liten, endast sju tusendels millimeter.

6. Röda blodkroppar • Saknar kärna och cellorgan, så kallade organeller, som normalt finns i celler. Därför har röda blodkroppar ingen ämnesomsättning till skillnad från andra celler. • De röda blodkropparna är runda, platta och mycket formbara. Därför kan de lätt ta sig fram i de minsta blodkärlen, de så kallade kapillärerna, som är mindre än de röda blodkropparna.

7. 2 miljoner nya blodkroppar varje sekund! • Det bildas mer än två miljoner nya röda blodkroppar varje sekund. Bildningen styrs av hormonet erytropoietin som utsöndras från njurarna. • När det finns för lite syre i blodet känner njurarna av det och producerar mer av hormonet. Då bildas fler röda blodkroppar som kan transportera syre.

8. Hemoglobin fraktar syre och koldioxid De röda blodkropparna innehåller hemoglobin, som binder och transporterar syre och koldioxid. (Koldioxiden kan också reagera kemiskt med vatten inuti de röda blodkropparna och transporteras som bikarbonat). Hemoglobin är ett protein som innehåller järn, och det ger blodet den röda färgen. Syrerikt blod är ljusare rött medan syrefattigt blod är mörkare rött.

9. Vad händer när man skär sig? Vid en skada, till exempel ett skärsår, skadas inte bara vävnaderna utan även blodkärlen, och då börjar det blöda. Om inte blödningen stoppades skulle man förlora stora mängder blod. Därför finns ett snillrikt system som gör att blodet levras, eller koagulerar

10. Först drar blodkärlen ihop sig Vid en skada drar muskulaturen i blodkärlets väggar automatiskt ihop sig. Det minskar blödningen. Därefter fastnar blodplättar vid den skadade kärlväggen. I skadeområdet bildar kroppen ämnen som gör att blodplättarna blir klibbiga. Från blodplättarna frisätts olika ämnen som gör att fler och fler blodplättar samlas tills det har bildats en plugg som tätar hålet.

11. Först drar blodkärlen ihop sig För att blödningen ska stoppas effektivt krävs även att blodet stelnar, koagulerar. Fibrin bildar starka trådar och förstärker pluggen av blodplättar. Man säger att det har bildats ett koagel, eller att blodet har levrat sig. Koaglet förhindrar att blödningen fortsätter tills kärlväggen hunnit läka.

12. Vaccinering Svart mamba Hos doktorn… • Vaccinering innebär att dött eller försvagat smittämne förs in i kroppen i lagom mängd. Den vaccinerade bildar då antikroppar mot smittämnet utan att själva sjukdomen bryter ut. Kroppen bygger på så vis upp ett immunförsvar mot sjukdomen. • Serumbehandling går till så att man sprutar in färdiga antikroppar. De finns kvar i kroppen bara en kort tid och ger därför bara ett tillfälligt skydd. Serumbehandling kan behövas då man inte hinner vänta på att kroppen ska bilda egna antikroppar, som vid bett av t.ex. giftiga ormar. Serum får man från t.ex. hästar som man gett ormgift.

13. Hos doktorn… • Sänkanger ett mått på hur de röda blodkropparna sjunker per timme. Har man förhöjd sänka är detta ett tecken på att man har en infektion, men den säger inte vilken infektion man har fått. Sänkan är alltså bara ett sätt för doktorn att konstatera att man fått en sjukdom. Men hur fungerar det då? Jo, när man fått en infektion i kroppen så förändras blodets sammansättning. Antalet vita blodkroppar ökar och stora mängder antikroppar kommer ut i blodet. Blodplasmans innehåll förändras också på ett sätt som gör att de röda blodkropparna sjunker snabbare än normalt. Det kan man se om man tappar upp blod och låter det stå i glasrör.