Kontakter och ungdomars arbetsmarknadsinträde (IFAU Rapport 2013:20)

Kontakter och ungdomars arbetsmarknadsinträde(IFAU Rapport 2013:20) Lena Hensvik och Oskar Nordström Skans 11 februari 2014

Bakgrund • Ungdomars övergång från skola till arbete påverkas av många olika faktorer: • Arbetsmarknadsläget vid tidpunkten för inträdet • Färdigheter/drivkrafter • Anställningsbeslut sker under osäkerhet • Hur väl passar en sökande för arbetet? • Speciellt stor osäkerhet kring unga och oprövade • Informella kontakter kan underlätta processen

Vår rapport/dagens presentation • Vad vet vi om informella kontakters betydelse på arbetsmarknaden? • Hur betydelsefulla, och varför? • I allmänhet, och för ungdomar i synnerhet • Vilken roll spelar kontakter från sommar- och extrajobb under gymnasiet vid ungdomars inträde på arbetsmarknaden?

1. Vad säger arbetstagare och arbetsgivare om man frågar dom? • Informella rekryteringar en norm snarare än undantag: • Direkt kontakt med arbetsgivare (en tredjedel) • Genom sociala nätverk (en tredjedel) • Formella kanaler (en tredjedel) • Arbetsgivare använder sig aktivt via informella rekryteringskanaler • Nätverk används mer bland unga, bland män, bland lågutbildade och när arbetslösheten är hög.

2. Varför är nätverk betydelsefulla? • Teorier som utgår från arbetstagaren • Kontakter kan ge information om var det finns (bra) lediga arbeten. • Värdefullt med många och spridda kontakter • . Teorier som utgår från arbetsgivaren: • Informella kontakter kan minska arbetsgivares osäkerhet om möjliga arbetstagares förmågor • Kontakterna bör ha relevant information • Kontakterna bör vara betrodda, informerade, produktiva…

3. Effekter: Nätverk och sysselsättning • Högre sysselsättning inom nätverk ger högre sysselsättning för individen • Generellt • Även för unga (Bentolilam.fl, 2010, enkätdata för EU och USA) • Ungdomar som fick jobb via föräldrar gjorde det ett halvår snabbare än klasskamrater (Kramarz och Skans, 2013, registerdata)

Effekter: Nätverk och jobbkvalitet • Mindre entydigt än för sysselsättning • Generellt: mycket varierande löneeffekter beroende på typ av kontakt och population • För ungdomar: lägre ingångslöner bland de som hittar jobb via kontakter (Bentolilam.fl, Kramarz och Skans, 2013) • Jobb via föräldrar leder till mer varaktiga anställningar, i mer produktiva företag, och högre löneökningar (Kramarz och Skans, 2013)

Nätverkens betydelse för ungas inträde • Ungdomars kontakter (lite förenklat): • Familjen • Tillfälliga anställningar under skoltiden • Aktiviteter inom skolor eller genom arbetsförmedlingen

Nätverkens betydelse för ungas inträde • Ungdomars kontakter (lite förenklat): • Familjen (Kramarz och Skans, 2013) • Tillfälliga anställningar under skoltiden • Aktiviteter inom skolor eller genom arbetsförmedlingen

Vår studie – yrkesstudenter 2006 • Betydelsen av kontakter via sommar- och extrajobb under gymnasiet (dvs under 2005). • Jämför arbetsmarknadsutfallen bland klasskamrater • I huvudsak 2 frågor: • Påverkar kontakter var ungdomar börjar arbeta efter avslutat gymnasium? • Påverkar sysselsättningsgraden bland kontakter om man överhuvudtaget hittar ett jobb efter avslutat gymnasium?

Resultat 1: Kontakter och sortering (bland dem som fått jobb) • Sannolikheten att hitta det första jobbet på en viss arbetsplats ökar med 35 procentenheter om eleven hade jobb där innan examen. • Jämfört med klasskamrater • 4 procentenheters högre sannolikhet att arbeta på en arbetsplats dit någon tidigare arbetskamrat flyttat. • Ingen ”effekt” av arbetstagare som lämnat den tidigare arbetsplatsen innan eleven arbetade där. • Kontakten måste därmed ha arbetat på samma arbetsplats samtidigt som eleven för att ha betydelse

Kontakter och sortering (forts) • Effekterna är större för: • Äldre kontakter • Kontakter med samma yrkesinriktning •  yrkesmässig relevans förstärker effekten • Effekter för alla typer av studenter och inom alla segment av arbetsmarknaden • Något mer uttalade för män specialiserade mot tillverknings- och yrkesindustrin.

Resultat 2: Effekter på sysselsättning • Empirisk strategi: mäter om högre sysselsättning bland sommar- extrajobbskontakter snabbar på övergången mellan skola och arbetsliv. • Tar hänsyn till (bl a): antal kontakter, tidigare inkomst och betyg inom en klass. • Resultat: 14 procentenheters högre sysselsättningsgrad om alla kontakter är sysselsatta jämfört med om ingen är det. • ”Normal variation”= 2 procentenheters effekt

Effekter på sysselsättning(forts) • Effekten starkare: • Om kontakterna har samma yrkesinriktning • Bland: • Män • Studenter med lägre betyg • Studenter med invandrarbakgrund

Sammanfattning • Vår läsning av litteraturen visar att kontakter: • Används i hög utsträckning både i Sverige och internationellt • Används av arbetsgivare som verktyg för att reducera osäkerheten vid anställningar • Särskilt relevanta bland unga och oerfarna • Leder till snabbare jobb, men effekterna på jobbkvalité är oklar.

Sammanfattning • I linje med teori och tidigare studier tyder våra resultat på att kontakter från jobb under gymnasietiden påverkar: • Vilka arbetsplatser ungdomarna hittar jobb på efter gymnasiet • Tiden det tar att hitta en stabil sysselsättning.

Slutsatser • Kontakter är en mycket viktig tillgång på arbetsmarknaden. • Bristande nätverk kan utgöra en betydande barriär, framförallt bland unga • Insatser som erbjuder kontakter mellan ungdomar och företag kan minska osäkerheten vid anställningar av ung och oprövad arbetskraft. • Genomgående är effekten är större om kontakterna har relevant yrkesinriktning. • Effekter av kollegor som rört på sig

Referenser • Publikationer: • Kramarz och Skans (2013) ”When strong ties are strong – networks and youth labor market entry”, forthcoming Review of Economic Studies (IFAU WP 2011:18) • Hensvik och Skans (2013) “Networks and youth labor market entry” forthcoming Nordic Economic Policy Review (IFAU WP 2013:23) • Rapporter (på svenska): • Hensvik och Skans ”Kontakter och ungdomars arbetsmarknadsinträde” IFAU Rapport 2013:20 • Hensvik och Skans ”Hur arbetslivserfarenhet och nätverk kan förändra avkastningen på förmågor och utbildning” IFAU Rapport 2013:14 • Kramarz och Skans ”Sociala kontakter och ungdomars inträde på arbetsmarknaden” IFAU Rapport 2011:21

Kontakter och ungdomars arbetsmarknadsinträde (IFAU Rapport 2013:20)