Vilka elever kommer till vår skola ?

1. Vilka elever kommer till vårskola? Oleby skola, fsk. – år 3

2. Om skolan • Elevantal totalt 56 • Förskoleklass 19 • År 1 8 • År 2 15 • År 3 14 • Undervisande lärare, 4

3. Grundfrågor – Hur får jag veta hur mina elever ser på läsande och skrivande? Värmlandsgruppens forskare, Ingrid Mossberg-Schullerqvist och gruppledare utformade ett antal frågor för att ta reda på om det fanns skillnader mellan hur lärare och elever uppfattade läs- och skrivprocessen. Projektbeskrivning

4. Inventeringsfas – Lärare undersöker sin förståelse av begrepp och sedan elevernas • Vad är text? • Vad är läsning? • Vad är skrivning? • Vad är en läsare? • Vad är en skrivare? • Vilka texter duger? • ( ev också lyssnare, berättare) • Vad gör du när du läser? • Var läser du? • När läser du? Vad läser du hemma? • Vad läser du i skolan? • Vad läser du på rasten? • Med vem läser du? • Varför läser du? • Vad duger när man läser? • Vad gör du när du skriver? • Var skriver du? • När skriver du? Vad skriver du hemma? • Vad skriver du i skolan? • Vad skriver du på rasten? • Med vem skriver du? • Varför skriver du? • Vad duger när man skriver?

5. Inventering av förståelse av begrepp

11. Hur känns det när fröken läser högt? Jobbigt Blir trött Förstår inte alltid allting Bra/roligt OK Avser 32 barn, 15 pojkar och 17 flickor

12. Hur känns det när du läser bänkbok? Jobbigt Blir trött Förstår inte alltid allting Bra/roligt OK Avser 24 barn, 11 pojkar och 13 flickor

13. Utvecklingsfrågor • Vid kritisk granskning av den egna undervisningen valdes utvecklingsområdet: Hur dras elevernas erfarenheter in i läs- och skrivarbetet?

14. Metod • Som metod för vårt utvecklingsarbete valde vi modellen RT (ReciprocalTeaching). • De olika strategierna (att göra förutsägelser, ställa frågor om texten, förklara svåra ord och sammanfatta) fångade upp samtliga frågeställningar inom valt utvecklingsarbete. • Framför allt - att undervisningen sker i ett kommunikativt sammanhang. • Vi har utgått från Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse (2010). Vi gjorde även en syntes med inspiration av Keene & Zimmerman´s bok Tankens mosaik (2003).

15. Vi valde Westlunds sätt att namngede olika lässtrategierna som illustrerades med bilder. Att förutsäga vad en text kommer att handla om (Spågumman Julia) Att ställa frågor om texten (Nicke Nyfiken), Att leta upp svåra ord (Detektiven) Att sammanfatta (Lasso Jim)

16. Lärarna läste 5 olika texter under veckan, en för varje dag. Man undervisade, till exempel, varje dag i lässtrategin ”att göra förutsägelser” genom Spågumman Julia, men på olika texter. Nästföljande vecka återkommer samma texter som första veckan men med strategin Nicke Nyfiken osv. Varje ny lässtrategi introducerades således på samma text, vi trodde att skillnaderna mellan de olika strategierna då skulle bli tydligare för barnen.

18. Lässtrategier – tänka högt om sakprosaVad är en grönsakskyckling i ugnen?

19. Titta på bild - läsa rubrik • Spågumman - förutsäga vad det var för typ av text Grönsakskyckling i ugnen

20. Barnen fick var sin kopia av texten • Nicke Nyfiken och detektiven, ställde frågor och letade oklarheter och svåra ord • Läraren läste högt • Eleverna satte x där de ville ställa frågor (Nicke Nyfiken) • Strök under ord de inte förstod (detektiven)

21. Vad vi lärt oss • I projektet har vi läst om olika teoretiska modeller vilket har påverkat undervisningen. • Vi har fokuserat på hur man kan förändra undervisningen genom att systematiskt och medvetet undervisa i läsförståelse. • Genom gemensamma pedagogiska diskussioner har vi som arbetslag blivit mer sammansvetsade och undervisningen bygger nu tydligare på ett gemensamt förhållningssätt i läsundervisningen. • Att fler elever blir mer intresserade om vi lär eleverna reflektera när de läser eller lyssnar till en text.