Intern redovisning för planering och uppföljning

1. Intern redovisning förplanering och uppföljning VÄLKOMMEN! till Föreläsning 5 och 6 (Litteratur till den 21/3 och 29/3: Kapitel 4) • Vad är lönsamhet? • Vad bidrar till lönsamhet? • Hur gör man om det ändå gått snett? • Kalkyler för särskilda beslut som påverkar lönsamheten • Övning; Ledig kapacitet, trång sektion, produktval, nedläggning Utdelning uppgifter till 22/3 + 30/3 (a + b) (Ö: 5:1 – 5:4) Internredovisning 722G76

2. Ett normalt sätt att beräkna lönsamhet/avkastning Räntabilitet på TOTALT KAPITAL = % Ränta EK x EK + % Ränta S x S TK TK Internredovisning 722G76

3. Vad bidrar till utvecklingen av (o-)lönsamhet? Optimal lönsamhet för hela ”systemet” genom rätt matchning KOMPONENT – PRODUKT – SEGMENT - MARKNAD Rätt optimering av bidraget per produkt (- segment) ger optimal EFFEKTIVITET i produktionssystemet Marginalkostnad/marginalnytta Optimal lönsamhet eller bidrag per produktsegment Internredovisning 722G76

4. TOTALANALYS:Frågorna igen: Vad Du måste veta om Ditt företag! • Vad det är för företag. • Vad man använder för information för att styra företaget; vilken styrmodell? • Vem är den ”legitime ekonomen” och vem styr skutan? • Vad är mest intressant; resultatet eller likviditeten´? • Vilket är viktigast ; ”Ex ante” eller ”Ex post” Internredovisning 722G76

5. Vad det är för företag och vad som är viktigt att fokusera i totalanalysen • Tjänsteföretaget: Servicen, kvalitén? • Handelsföretaget: Volymen? Priset? • Tillverkande företaget: Teknologin? • Stort, litet? Marknad? Segment? • Organisationsmodellen? Process? BU? Internredovisning 722G76

6. Lönsamhetsbedömningen • BIDRAGSANALYSEN indikerar… • Kalkyler för särskilda beslut som påverkar lönsamheten; d v s vid ledig kapacitet, trång sektion, produktvalet, nedläggningsbeslut? • Hur gör man om det ändå gått snett? Internredovisning 722G76

7. Lönsamhetsmetoden …med Bidragsanalys och Bidragskalkyl Internredovisning 722G76

8. En extrem kurvanalytiker Varför pekar resultatet och lönsamhetskurvan åt ett visst håll ? Internredovisning 722G76

9. 10.000 eller 100.000? Effektiv produktion eller fel i prissättningen? 329 000 Pris/bidrag per ? Ökad lönsamhet eller bidrag per ? Internredovisning 722G76

10. Lönsamhetsmetoden med bidragsanalys • Vid bidragsanalysen fastställs kostnadsbärarens möjliga intäkter. • Dessa ställs mot särkostnaderna för de olika kostnadsbärarna. Kausaliteten är stark. Men vilken? Bidragsanalysen är beslutsorienterad! Internredovisning 722G76

11. Bidragskalkyleringbygger alltså först på en analys… • Varför kostar inrikes ”standby” på flyget ca 250 kr? • Varför är det billigare att åka X2000 mitt på dagen jämfört med på morgonen? • Varför är det billigare att bo på hotell på helgerna? Internredovisning 722G76

12. Kan företag sätta priser helt fritt? • Är fri prissättning tillåten i alla former? • Får företag samarbeta hur de vill? • Får vi samarbeta om hur hur mycket vi skall producera? • Får vi samarbeta om vilka priser vi skall sätta? • Får vi sätta hur högt pris vi vill? • Får vi sänka priset för att eliminera konkurrenter? Internredovisning 722G76

13. Hur efterlevs detta? • Produktionskarteller är förbjudna! • Priskarteller är förbjudna! • Prisdumpning är förbjudet! Internredovisning 722G76

14. Upp till bevis Om ett företag sätter priser som understiger särkostnaderna kan det betraktas som prisdumpning för att eliminera konkurrenter och detta är inte tillåtet. Internredovisning 722G76

15. Till vad kan bidragskalkylen användas? • Vad är det lägsta pris vi kan sätta på kort sikt? • Vilket lägsta pris skall vi ange i ett anbud? • Vilket är det lägsta pris vi får ange? • Vilken produkt skall vi välja om vi har begränsningar i produktionen? • Ska man helt inställa produktionen på kort sikt? • Ska man komplettera produktionen med nya produkter? Internredovisning 722G76

16. FORMELN känner Du igen… • Särintäkter • - Rörliga särkostnader • (- Fasta särkostnader) • Täckningsbidrag • TB i relation till Särintäkten = TG Täckningsbidrag kallas så för att produkten lämnar ett bidrag för att täcka företagets samkostnader. Internredovisning 722G76

17. Särkostnader är kostnader som skulle bortfalla om ett visst produktslag inte tillverkas… eller …för ett produktslag som nu ej ingår i sortimentet men planeras ingå i sortimentet blir dess särkostnader de kostnader som beräknas tillkomma. Vi tittar speciellt på särkostnaderna… Internredovisning 722G76

18. Den enklaste bidragskalkylen I enklaste fall omfattar bidragskalkylen bara direkt material och eventuellt direkt arbete samt eventuellt speciella direkta kostnader i tillverkning och försäljning. En så enkel kalkyl kan dock vara missvisande. Internredovisning 722G76

19. Varför missvisande? Kalkylen kan underskatta väsentliga särkostnader. Många indirekta kostnader som oftast ses som samkostnader kan antas vara lika mycket orsakade av olika produktenheter eller produktslag som de direkta. (Detta motiverar att bidragskalkylens även skulle omfatta rörliga omkostnadspålägg. Detta motsvarar “variable” eller “marginal cost”.) Internredovisning 722G76

20. Samkostnader är kostnader som inte bortfaller vid ett eventuellt beslut Vanliga exempel på samkostnader Tjänstemannalöner Kapitalkostnader Kapacitetskostnader Internredovisning 722G76

21. Hur vet vi om ett visst bidrag till företaget som helhetär tillräckligt? En utökad formel. Särintäkter - Särkostnader = Täckningsbidrag - Samkostnader = Kalkylmässigt nettoresultat +bokföringsmässiga merintäkter -bokföringsmässiga merkostnader =Resultat efter finansnetto Bidrag från olika produktslag måste totalt täcka för produktslagen tillsammans uppkomna samkostnader, inklusive räntor på eget kapital. Eventuell övertäckning blir KALKYLMÄSSIGT NETTORESULTAT. Internredovisning 722G76

22. Några exempel SNÖBRÄDAN (Bidragsanalys) Mobiltelefoner (Stegkalkyl) EXCELSIOR (Kapacitet) Hux & Flux AB (Trång sektor) Internredovisning 722G76

23. Begreppen • Kapacitetskostnad • Bidragskrav • Kalkylmässig ränta • Alternativkostnad • (Operationell kostnad) • Speciella beslutskriterier • Resultat (KKM) efter finansnetto (F 6) • EVATM (F6) Internredovisning 722G76

24. Det totala bidraget kan också ställas i relation till de totala (fasta och gemensamma) kostnaderna för att upprätthålla en viss kapacitet. Kvoten kallas ibland kapacitetsgrad. Den anger hur väl kapacitetskostnaderna (samkostnaderna) täcks. Formeln = Täckningsbidrag x 100 Samkostnader Kapacitetsgrad Internredovisning 722G76

25. En annan möjlighet är att jämföra med särskilt uppställda bidragskrav. Dessa kan formuleras på olika sätt. Avgörande är vad man i företaget upplever vara dess trånga sektion. Om en viss tillverkningsprocess begränsar utbudet kan t ex krav ställas på ett visst bidrag per timme.I andra fall kan det gälla att nå ett visst bidrag per ton råvara.Om begränsningen ej ligger på resurssidan utan i försäljningen kan krav ställas på visst bidrag i procent av särkostnader eller i procent av omsättningen.Det sistnämnda utgör då krav på viss täckningsgrad Speciella bidragskrav vid begränsningar Internredovisning 722G76

26. Täckningsgrad per st eller totalt Täckningsgrad (TG) = Totalt Täckningsbidrag (TTB) / Omsättning (uttryckt i %) alternativt TG = TB/st /Pris Internredovisning 722G76

27. EXEMPEL • TOTALANALYS Internredovisning 722G76

28. FÖRETAGET Företaget SNÖBRÄDAN AB tillverkar snowboards som säljs för 3000 kr/st /exkl mvs). Tillverkningen sker med manuellt med mycket direkt arbetskraft. P.g.a. detta är de rörliga kostnaderna höga och uppgår till 900 kr/st. (3 tim/ st) • Förra året sålde företaget 5.000 st. med följande resultat: /st • Försäljning (5.000 st) 15.000 000 3000 • Rörliga kostnader (särkostnad) 4.500 000 900 • Bidrag 10.500 000 2100 • TG 70% • Fasta kostnader (Samkostnad) 8.500 000 • Resultat (före finansiella) 2.000 000 Internredovisning 722G76

29. NollpunktsanalysQ = FK/TB per st • Beräkna Break-even (Kritisk punkt eller Nollpunkten, Kritisk volym) • 3000 – 900 = 2 100 (TG 2 100/3000 = 70%) • FK/ TB /st = 8.500 000/2 100 = 4.048 st • Om de rörliga kostnaderna ökar med 300 kr/st (1 tim) och priset är oförändrat, vad blir det nya täckningsbidraget, täckningsgraden och kritisk volym? • 3000 – 1200 = 1 800 (TG 1 800/3 000 = 60 %) • FK/TB/st = 8.500.000/1 800 = 4.723 st Internredovisning 722G76

30. Kritisk omsättningFK/TG TG x Omsättning = TTB TTB = FK (vid 0-punkten) TG x Kritisk omsättning = FK • Kritiks omsättning = 8.500 000/ 60 % = 14 166 tkr Med förutsättningarna i (2), hur många styck måste säljas för att nå samma resultat som ovan (2.000 000) och vilken omsättning blir det? 2.000 000 = (3000 – 1 200) x q – 8.500 000 = 5.833 st Omsättning 5 833 x 3 000 = 17.500 000 Rörliga kostnader 5 833 x 1 200 = 7.000 000 Bidrag 5 833 x 1 800 = 10.500 000 Fasta kostnader 8.500 000 RESULTAT 2.000 000 Internredovisning 722G76

31. Periodkalkyl eller orderkalkyl? • Periodkalkylen (divisions-respektive ekvivalentmetoden) används när kalkylobjekten är ”identiska” och för en viss period • Orderkalkylen (för kund, order, projekt mm oberoende av tidsperioden) samt på olika nivåer med ex stegkalkyl Internredovisning 722G76

32. En bästa kalkyl vill ha allt… Huvudsyftet är att få olika beslutsunderlag för beslut av olika räckvidd och olika system, kring olika beslutsobjekt och för olika (nivåer av) beslutsfattare. Strävan är att i samma system uppnå såväl självkostnadskalkylens långsiktiga stabilitet och bidragskalkylens flexibilitet alltefter kalkylsituationen. Internredovisning 722G76

33. Analys för speciella beslut • Analys med stegkalkyl (Mobiltelefoner) 1 Produktenhet 2 Produktslag 3 Produktgrupp 4 Division/Affärsenhet 5 Företaget Internredovisning 722G76

34. Skall vi lägga ut produktionen av produkt- slaget (mobiltelefoner) på lego? Skall vi lägga ner företaget? Ska vi lägga ner divisionen? Ska vi avveckla produktgruppen? Internredovisning 722G76

35. Två standardsituationer vid lönsamhetsbedömning Lönsamheten vid ledig kapacitet respektive Lönsamheten vid trånga sektorer Väsentligt att observera att dessa två standardsituationer bygger på vissa antagande. Internredovisning 722G76

36. Klassisk pris- och efterfrågeteori I grundläggande pristeori antas företagen kort- och långsiktigt sträva mot vinst. De antas ha bara ett produktslag och ledningen antas ha fullständig kunskap om t ex hur olika prissättning leder till olika försäljning. I första hand beaktas just stundens förhållande utan hänsyn till hur dessa beror av förhistorien eller inverkar på framtiden. I grundläggande efterfrågeteori antas på motsvarande sätt konsumenterna (kunderna) sträva mot högsta möjliga ”nyttotillfredsställelse”. De antas även ha fullständig kunskap om hur denna tillfredsställelse beror av mängden av olika produktslag eller tjänster. Både pris- och efterfrågeteori i enklaste form behandlar bara situationer där endastpriset på varan förändras. Internredovisning 722G76

37. Dessa antaganden medför att den rationella prissättarens förväntade beteende kan formuleras mycket strikt. Priset har uppnått ett jämviktsläge om en liten förändring bara skulle medföra lika stor förändring i intäkter som kostnader. Prissättaren förväntas alltså sätta priset så att marginalintäkten just täcker marginalkostnaden. Resonemanget innebär bara en tillämpning av traditionell ekonomisk teori kring den rationella s k ”economic man”. Storleken av en åtgärd - i detta fall en prisändring - bedöms efter hur den förväntas inverka på intäkter och kostnader. Åtgärder som antas leda till högre intäkter än kostnader antas vara fördelaktiga. Bäst utnyttjas åtgärden till den omfattning där marginalintäkten nätt och jämnt räcker för att täcka marginalkostnaden. Intäkter och kostnader mäts på den kalkylsikt över vilken besluten förväntas få konsekvenser. Internredovisning 722G76

38. Verkligheten är dock långt mer komplicerad. Kunskapen om antalet tillgängliga handlingsalternativ och deras konsekvenser är ofullständig. Varken företagare eller konsumenter kan därför vara helt rationella. Dessutom har de ofta långt fler mål än vad teorin antar. Många mål formuleras närmast som minimikrav, som anpassas med svårigheterna att uppnå dem och ambitionsnivån. Målens relativa betydelse kan ändras över tiden. Tillväxt och finansiell trygghet för företag eller oro inför morgondagens prisutveckling, arbetslöshet m m hos konsumenter kan inverka på beteendet. Kunskapen om vilka ekonomiska och psykologiska förhållanden som faktiskt styr köparens och säljarens beteende i en konkurrensmarknad är bristfällig. Internredovisning 722G76

39. Prissättningsbeslut vid ledig kapacitet Priset skall på kort sikt sättas så att det totala täckningsbidraget (TTB) maximeras. Internredovisning 722G76

40. Produktvalsbeslut vid ledig kapacitet Vid ledig kapacitet skall en order accepteras om ordern ger ett positivt täckningsbidrag. Internredovisning 722G76

41. Produktsvalsbeslut vid en trång sektion Man skall på kort sikt välja den produkt som ger högst bidrag per enhet av trång sektor. Det gäller att utnyttja kapaciteten så effektivt som möjligt. Internredovisning 722G76

42. Exempel Xselsior Företaget Xselsior AB utnyttjar f n sin kapacitet till 70%. Man har vid fullt kapacitetsutnyttjande möjlighet att tillverka 5 000 enheter. Självkostnadskalkylen för en produkt ser ut enligt nedan: dM 500 MO(F) 100 dL 200 TO(R) 100 TO(F) 100 TVK 1 000 AFFO 200 SVK 1 200 Internredovisning 722G76

43. Vilket är det lägsta pris man kan sätta på kort sikt? Priset skall täcka särkostnaderna. Internredovisning 722G76

44. Om man får en order på 1 000 enheter till ett pris > 800 kr/st skall man acceptera ordern? Också ett viktigt beslut • Om ordern ger ett positivt bidrag skall den accepteras under förutsättning att: • Ursprunglig försäljning inte påverkas negativt • Framtida försäljning inte påverkas negativt • Den ryms inom den lediga kapaciteten Internredovisning 722G76

45. Nytt exempelHUX & FLUX AB tillverkar 2 produkter Internredovisning 722G76

46. Den produkt som ger högst bidrag/enhet av trång sektor. EXEMPLET FUX & FLUX AB • Låt oss anta att vi har 5000 kg material till vårt förfogande • Fux förbrukaqr 50 kg per enhet • Flux förbrukar 62,5 kg per enhet • Vi kan sälja allt vi tillverkar av respektive enhet • Av Fux kan vi tillverka 100 st (till ett sammanlagt TB av: • Av Flux kan vi tillverka 80 st (till ett sammalagt Tb av: Internredovisning 722G76

47. Låt oss anta att vi inte kan avyttra allt vi tillverkar av en produkt. Försäljningen är också en trång sektor. Försäljningen trång sektor Av FUX kan vi sälja maximalt 80 st och av FLUX 70 st. Internredovisning 722G76

48. Bidrag vid trång sektor Om vi koncentrerar produktion på FUX får vi ett bidrag på 80 st*700 kr = 56 000 och 1 000 kg (5000-80*50) “över” . Av dessa kan vi tillverka 16 FLUX (1000/62,5). Dessa ger ett bidrag på 16*850= 13 600 kr. Sammanlagt får vi 69 600 kr i bidrag. Om vi koncentrerar produktionen på FLUX får vi ett bidrag på 70 st*850 kr = 59 500 kr och 625 kg (5000-70*62,5)“över”. Av dessa kan vi tillverka 12,5 FUX (625/50). Dessa ger ett bidrag på 12,5*700 = 8 750 kr. Sammanlagt får vi 68 250 kr i bidrag. Internredovisning 722G76

49. Beslutsregel vid en trång sektor och begränsad försäljning. Tillverka och sälj i första hand den produkt som ger högst TB/enhet av trång sektor, därefter den produkt som ger näst mest i TB/enhet osv Internredovisning 722G76

50. När man har flera trånga sektorer i produktionen måste man tillämpa matematisk programmering för att hitta optimal lösning Avancerad kalkylering Linjärprogrammering Parametriska och icke-parametriska modeller Programmering i Excel (Solver Add-In) Alternativa program: LINGO, SAS, DEAP, Warwick DEA, EMQx etc Internredovisning 722G76