Grammatik Ordklasser

1. GrammatikOrdklasser

2. SUBSTANTIV Namn på saker och ting.Egennamn; Svensson, Stockholm, Bengt…o s v Konkreta substantivSubstantiv man kan ta på t ex stol, bänk, bord… Abstrakta substantivSubstantiv man inte kan ta på; känslor t ex sorg, glädje, kärlek… KollektiverSubstantiv som står i ental men som betecknar flera saker eller personer t ex fisk, folk, klass…

3. NUMERUS SINGULAR- entalPLURAL- flertal Obest f Best f Obest f Best f En bänk Den bänken Flera bänkar De bänkarnaEn hand Den handen Flera händer De händernaEtt rum Det rummet Flera rum De rummen GENUS- KönReale/Utrum - En bänkNeutrum - Ett husMaskulinum - En manFemininum - En kvinna KASUSGrundform - substantivet utan ändelserGenitiv - Ägandeform -s t ex mannens

4. ADJEKTIV Talar om och beskriver ett substantiv.Det talar om vilken egenskap det har och kallas därför också egenskapsord, t ex rar, ful, underbar… Adjektivet kan kompareras och böjas: Komparation betyder jämföra t exViktor är starkPositivVictoria är starkareKomparativPeter är starkastSuperlativ

5. Det finns tre typer av komparation: 1. Regelbunden komparation:Glad gladare gladast2. Oregelbunden komparation: Gammal äldre äldst Bra bättre bäst Dålig sämre sämst3. Komparation med mer och mest: Fantastisk mer fantastisk mest fantastisk

6. VERB Verbet berättar något man gör,t ex springa, sjunga, åka… Man böjer verbet i olika tempus d v stidsformer: Infinitivatt springaPresensspringerImperfekt sprangPerfekthar sprungitPluskvamperfekt hade sprungitFuturumskall springa

7. När man tar tema på ett verb böjer man det i tre verbformer:Infinitiv ImperfektSupinumAtt springa sprang sprungit Ordet att kallas förinfinitivmärke! Perfekt participanvänds efter orden -är -var -blir -blevT ex Maria ärsjukskriven, Bladet blevbortblåst, Älgen blevjagad..Presens participär den form av verbet som slutar på -ande eller -endeT ex Han gick visslandegenom korridoren. Han kom gående genom korridoren.

8. PRONOMEN Ersättningsord för substantiv 1. Personliga pronomen Subjektsform Objektsform JagDuViNiHanHonDenDe Åt mig dig oss er honom henne den dem

9. 2. Possessiva pronomen - ägande T ex min, mitt, din, ditt, vår, vårt, våra, er, ert, era, hans, hennes, dess, deras… 3. Demonstrativa pronomen - utpekande T ex den, det, de, detta, dessa, den här, den där, den förre… 4. Relativa pronomen – tillbakasyftande, pekar tillbaka på ett förut nämnt ord. T ex som, vars, vilken, vad… 5. Interrogativa pronomen - frågeord T ex Vem? Vad? Vad för en? Vilken? Vilkens? Hurdan?Vad för ett? Vilka? Hurdana?

10. 6. Indefinita pronomen – obestämbara pronomen T ex man, någon, ingen, alla, många, mycket, få, flera, båda, bägge, annan, varannan, var, varje, vissa, somliga, de flesta, annat, vartannat, några, inga, allting, någonting… 7. Reflexiva pronomen - tillbakavändande T ex mig, dig, sig… Mats skyndade sig till bion. 8. Reciproka pronomen T ex varandra.

11. PREPOSITIONER Betecknar ett föremåls förhållande till ett annat… Prepositioner ställs före substantiv, pronomen och verb i infinitiv (med ordet -att- före):T ex på eftermiddageni Sverigetill honomi stället för att fly 1. En del består av ett enda ord: I, på, av, till, från, med, mot, utan, hos, före, efter, över, under, genom, längs, mellan… 2. En del är sammansatta av två ord: Framför, bakom, bredvid, inom, innanför, utanför…

12. 3. En del är prepositionsuttryck: Till och med, i stället för, på grund av, med anledning av, i fråga om, med hjälp av, med hänsyn till, till höger om… KONJUNKTIONER Bindeord Används för att binda ihop ord eller satser med varandra. Det finns två slags konjunktioner:Samordnande och Underordnande. 1. Samordnande konjunktioner kallas de konjunktionera)...som binder ihop -samordnar- ord av samma sort t ex substantiv med substantiv, adjektiv med adjektiv. T ex Victor och Victoria spelar i orkestern.

13. b)…som binder ihop satser av samma sort (huvudsats med huvudsats eller huvudsats med bisats). T ex Victor spelar cello och Victoria spelar bas. Samordnad konjunktion Huvudsats Huvudsats Exempel på samordnande konjunktioner är:Och, eller, men, ty, utan, för ( Inled aldrig ny mening med något av dessa ord ) 2. Underordnande konjunktioner kallas de konjunktioner som fogar ihop huvudsatser med bisatser. T ex Mia hann till skolan, innan det ringde. Underordnad konjunktion Huvudsats Bisats

14. T ex Om du somnar om, häller jag en hink vatten över dig. Bisats Huvudsats Underordnad konjunktion De vanligaste underordnade konjunktionerna är:Att, genom att, utan att, då, när, medan, sedan, innan, tills, förrän, emedan, därför att, då, eftersom, om, ifall, för att, så att, fast, fastän, även om, som, ju, desto…

15. ADVERB Är bestämningar till – hör nära ihop med – Verb, adjektiv eller annat adverb. Adverb svarar på frågorna:NÄR? VAR? HUR? VARFÖR? När? Tidsadverb Nu, då, alltid, aldrig ofta, sällan, genast, ibland, straxVar? Rumsadverb Här, där, ute, inne, hem, hemma, bort, borta, hit, dit, vart, hemifrån.Hur? Sättsadverb Bra, dåligt, fort, sakta, snabbt, suveränt.

16. Adjektiv och Adverb kan se likadana ut, i synnerhet när adverbet slutar på –t och anger sätt. Det kan vara svårt att skilja dem åt. Titta på de här meningarna: 1. Äpplet är syrligt (adjektiv). Äpplena är syrliga. Adjektiv ändras i plural 2. Äpplet smakar syrligt. (adverb). Äpplena smakar syrligt. (Adverbet ändras inte i plural)

17. INTERJEKTIONER Utropsord t exAj! Usch! Fy! Oj!

18. RÄKNEORD Grundtal Ett, två, tre, fyra…..Ordningstal Första, andra, tredje, fjärde….

19. Lycka till!