Grammatik

1. Grammatik - Språket om språket - 9a Ersängsskolanvt 13

2. Varför grammatik? • Förstår man de olika delarna kan man lättare förstå hur det är uppbyggt. • Förståelse leder till utveckling av ditt språk. • Tre delar: • Ordklasser – betydelse, böjning, funktion • Satsdelar – ordens samarbete • Språkriktighet – att undvika vanliga fel, ex talspråk särskrivning.

3. Ordklasser – språkets delar • Alla ord delas in i ordklasser efter vad de står för, hur de böjs och vilken funktion de har. • Det finns 9 st: Substantiv Adjektiv Verb Pronomen Räkneord Adverb Prepositioner Interjektioner Konjunktioner (Subkonjunktioner)

4. Substantiv • Ord som står för människor, djur, saker, tillstånd och egenskaper. • Ex: lärare, tiger, ketchup, raseri • Framför substantiv kan du sätta en, ett, flera, den, det eller all(t). • Ex: en lärare, den tigern, all ketchup, ett raseri.

5. Substantiv – två typer, antal • Konkreta substantiv • Det du kan se och ta på, ex: stolen, bilen, tandläkaren. • Abstrakta substantiv • Det du inte kan se eller ta på, ex: glädje, tvivel, gemenskap, sorg. • Numerus (antal) • Singular – ental (cykel, apa) • Plural – flertal (cyklar, apor)

6. Substantiv • Obestämd eller bestämd form • Genus • Utrum (n-ord) slutar på -n bestämd form singular ex filmen, dagen = en film, en dag • Neutrum (t-ord) slutar –t bestämd form singular ex vardagsrummet, tåget = ett vardagsrum, ett tåg • Feminin (hon) – flicka ex ko, prinsessa • Maskulin (han) – pojke ex tjur, prins

7. Substantiv • Kasus • Grundkasus, ex: grannen har en ny gräsklippare • Genitiv (ägande form), ex: grannens gräsklippare är ny • Genitiv anger ägande eller samhörighet och bildas genom att man lägger –s till substantivet. • Egennamn • Namn på personer, platser, företag osv. • Oböjliga.

8. Adjektiv • . Ord som visar egenskaper och beskriver hur något/någon är eller ser ut (substantiv). Adjektiv kan också beteckna en inre egenskap. • Ex: smal, tuff, fyrkantig, glad. • Adjektiv kompareras (jämförs) på tresätt:

9. Adjektiv • Kongruensböjning • Adjektivet rättar sig ofta efter om huvudordet är utrum eller neutrum, singular eller plural Ex: en grön stol, ett grönt äpple, flera gröna handdukar.

10. Adverb • Beskriver ett adjektiv, verb eller annat adverb. • Besvarar ofta frågorna När? Var? och Hur? • Ett adverb böjs inte i plural. Ex: • Ett dramatiskt skådespel Två dramatiska skådespel • Hon berättade dramatiskt De berättade dramatiskt

11. Övning – vad är adjektiv och vad är adverb? • Bordet är snett • Bordet står snett • Tyget var vackert • Ett högt träd höggs ner • Ett ovanligt dumt svar • Trädet var mycket högt • Tåget gick långsamt • Programmet verkade tråkigt - Adjektiv - Adverb - Adjektiv - Adjektiv - Adverb - Adjektiv - Adverb - Adjektiv

12. Adverb • Tidsadverb (När?) • I morgon blir det vackert väder • Rumsadverb (Var? Vart? Varifrån?) • De stod utanför • Vi måste skynda oss ut • Alla gick hemifrån utan regnkläder • Sättsadverb (Hur?) • Jenny spelade hockey på ett annorlunda sätt • Se upp med var och vart! • Var signalerar befintlighet, exempel: Var bor du? • Vart signalerar riktning/rörelse, exempel: Vart ska du åka?

13. Verb • Ord som talar om vad någon/något gör eller vad som sker • Ex: tränar, trycker, läser, skrattar, är.

14. Verb • Man tar Temapå verb • Verben kan ha olika Tempus (tidsformer) • .

15. Verb • Övriga verbformer • Passiv och aktiv form • Aktiv form – subjektet utför handlingen • En expert lagade datorn • Passiv form – den sk agenten utför handlingen • Datorn lagades av en expert

16. Pronomen • Används istället för substantiv • Ex hon matade honom, istället för: Lina matade Gustav. • Pronomen delas in i flera grupper med undergrupper. • De stora grupperna är: bestämda pronomen, possessiva pronomen, interrogativa pronomen (kvantitativa pronomen och relationella pronomen).

17. Pronomen • Bestämda pronomen

18. Pronomen Observera skillnaden mellan sin och hans/hennes. Sin syftar på subjektet i satsen, det gör inte hans/hennes. Exempel: Jens tog sin bok Jens tog hans bok

19. Pronomen

20. Pronomen • Interrogativa (frågande) pronomen • Bl.avem, vad, vilken, vilket, vilka. De används i direkt eller indirekta frågor. • Exempel: vilken frukt vill du ha? Hon undrade vilken frukt du ville ha.

21. Räkneord • Ord som anger antal eller plats i ordningen. • Grundtal– anger ett bestämt antal • Exempel: sju, tio, hundranittio • Ordningstal - anger ordningsföljd • Exempel: (den) tionde, (den) åttiofjärde

22. Räkneord • Romerska siffror är ett talsystem bestående av vanligtvis sju grundsiffror I (1), V (5), X (10), L (50), C (100), D (500) och M (1000)

23. Prepositioner • Oböjliga ord som ofta står tillsammans med ett substantiv eller pronomen. • Signalerar ofta läge. • De kan vara: • Enkla: Damen letade i sin väska • Sammansatta: Skulpturen placerades utanför stationshuset • En ordgrupp: Hon gör det för din skull Skillnaden på rumsadverb och preposition! Prepositionen syftar på substantivet: Vagnen står innanför dörren Rumsadverbet syftar på verbet: Vagnen står innanför

24. Interjektioner • Oböjliga ord, ofta korta som bildar egna satser. • Dessa används vid känslomässiga reaktioner. Även hälsningsord och vissa ljudhärmningar. • Exempelvis: • Marsch! Schas! Nej. Aj! Fy! Såja. Hej! Hallå! Usch!

25. Konjunktioner • Ord som binder ihop satser och satsdelar med varandra, ex och, eller, men, utan • Samordnande konjunktioner • Binder samman ord och satser av samma slag, ex Jag dansar och Lisa sjunger • Samt, eller men • Underordnade konjunktioner Inleder bisatser, ex Pelle gick på bio, medan Lisa träffade Sofie För att, då, när, medan, sedan därför att, eftersom, om ifall, huruvida