630 likes | 1.28k Views
Litet om toxikologi. Läran om gift. Om Gift och giftighet. Vatten är ett farligt gift som omger Visby stift. (Falstaff, fakir (Axel Wallenberg), 1865‐1896) Alle Ding sind Gift und nichts ohn Gift; alein die Dosis macht das ein Ding kein Gift ist.
E N D
Litet om toxikologi Läran om gift
Om Gift och giftighet Vatten är ett farligt gift som omger Visby stift. (Falstaff, fakir (Axel Wallenberg), 1865‐1896) Alle Ding sind Gift und nichts ohn Gift; alein die Dosis macht das ein Ding kein Gift ist. (Paracelsus (Filippus Aurelius Bombastus Theophrastus von Hohenheim), 1493‐1541)
Toxikologi läran om gifter eller kemiska ämnens negativa effekter på biologiska system • Anatomi och fysiologi
akronymet ADME • Absorption - är processen vilken en substans upptas Absorption kan ske genom hud, lungorna, under tungan eller munslemhinnan. Framförallt är dock absorption associerat med mag och tarm kanalen via den orala administreringsvägen. • Distribution - är en reversibel fördelning av en substans ofta inom kroppens vävnader. • Metabolism - Irreversibel transformation av substans till en separat kemisk entitet • Exkretion - utsöndring av substans från kroppen. • (Elimination är ett resultat av metabolism och exkretion)
levern gallan Kol-hydrat-kedjor
fotbollsplan • Absorptionen är också bättre i tunntarmen • - mycket stor yta eftersom den är väldigt veckad, med utskott som kallas för mikrovilli.
Gift • Vad är det
Läran om gifter heter toxikologi latinets ”toxicum” som betyder gift. grekiskans ”toxon” som betyder pilbåge. Detta antyder att den antika människan använde gift på sina pilspetsar.
gift – vad är det? • Ämn som vid LÅG exponering orsakar skadliga effekter på levande organismer • Förgiftning ett tillstånd då någon visar symtom efter att ha kommit i kontakt med giftiga ämnen • Exponering + dos = respons
11. Dos och respons Gräns för effekt dvs ett ämne har en sån liten dos att det inte är toxiskt ( antroposofin då?) Ett ämne har en sådan stor dos att det alltid är toxiskt För varje ämne och för varje individ
Ett homeopatiskt läkemedel tillverkas genom en process som kallas "dynamisering" eller "potentiering". Ur den ursprungliga lösningen utvinner man "första potensen" genom att ta 1 ml av den ursprungliga lösningen och tillsätta 99 ml vatten.
"centesimal-potensen” 100 ggr
distribution blodhjärnbarriären Barriärerna
48-49 distribution Proteinbindning permeabilitet
metabolism Lipofila ämnen >> hydrofila ämnen Metabolism har åtminstone tre faser Testosteron gör att männen påverkas mer av metaboliter kvinnor och barn påverkas mer av ursprungssubstanser
Cytokrom P450 (förkortat CYP, P450 och CYP450) Cytokrom P450-proteiner har hittats i alla levande organismer
Levern det altruistiska organet Konjugering Saltbildning CYP450 viktiga enzym inducerare ansvar för att öka levermetabolismen UGT uridin-5'-difosfat glukuronyltransferas har substrat, hämmare och inducerare
Metaboliserande organ Under en timme passerar 90 liter blod via portvenen genom levern, stora delar av detta kommer från tarmen där näringsämnen och läkemedel har absorberas.
metabolism Fas I, enzymer cytokrom P450 oxidaser Fas II reaktioner katalyseras av transferas enzymer såsom glutation-S-transferas Fas III, kan de konjugerade xenobiotika bearbetas vidare innan avkänns av uttransportörer och pumpas ut ur cellerna.
57 tarm-leverkretslopp Enterohepatisk recirkulation
58-59 uts via njurar Ämnen måste vara mycket vattenlösliga och får ej passa in i något specifikt transportsystem Primärurin 150 L ADH Sekundärurin 1,5 L
receptorer Oftast här giftet verkar Blockerade och falska budskap kan ge allvarliga konsekvenser Alla celler har receptorer
störningar i blodcirkulation Hjärtrytm förlängning av QTc-intervallet, Hög puls Låg puls Slagvolym slageffekt endotelskada
immunologiska effekter • Antikroppsproducerande • Minnesceller • Kan provocera immunförsvaret så att egna proteiner uppfattas som kroppsfrämmande • Autoimmun reaktion • Paxillus • Amanita sekundärt
hormoner och reproduktion • Fortplantning • Ämnesomsättning • Cirkulation respiration • Tillväxt • Urinbildning • Saltbalans vätskebalans • Matspjälkning • Ex mjöldryga drar ihop kärlen
beteendestörning Ofta lipofila ämnen alkohol
Ibland visar sig giftverkan först efter en tid, man talar då om kronisk effekt. • effekt kan ske efter lång tids användning även om dosen varje gång är låg. • Många giftiga ämnen är cancerframkallande • Vattenlösliga ämnen har oftast kort biologisk halveringstid - de kan avges med urinen. • Fettlösliga ämnen tas om hand i levern. • Icke nedbrytningsbart ( ex kadmium) biologiska halveringstiden 30 år
Hur giftigt är det? • Genom djurförsök • LD50 (Letal dos, dödlig dos), dos för att 50 % av försöks djuren ska dö • Olika djurarter är olika känsliga • Natriumklorid LD50 3 000 mg/kg • Etanol LD50 14 000 mg/kg • Aflatoxin 0,009 mg/kg. • Letal dos LD (=dödlig dos) är ett mått på akut giftighet
Naturliga gifter • Producerade av bakterier, svampar, djur, växter • Alleopati mikroskopisk kemisk krigföring • Denna så kallade alleopati är känd - kråkbärsrisets effekt på trädföryngring • Variationer i respons mellan arter, mellan individer • Toxiner…!
Är naturligt alltid bättre? • Många tror det är ohälsosamt äta syntetiskt och naturliga ämnen är helt riskfria. • Det är en uppfattning som saknar allt vetenskapligt stöd. • Exempel: botulinumtoxin ren naturprodukt. Ogiftigt?
Bedömning av risk - acceptabelt intag • hur riskabelt ett ämne är under en lång tidsperiod. djurförsök och effekter på människor • noll-effektdos (noel), den högsta dos som inte ger några skador. Denna noll-effektdos divideras sedan med en säkerhetsfaktor. Ofta i hundradel… • På så sätt fastställer man en acceptabel dos för människan. Den uttrycks ofta per dag och kilo kroppsvikt och kallas acceptabelt dagligt intag (ADI).
ADI-värdenTDI-värden ADI-värden ( acceptabelt dagligt intag) under hela sin livstid utan att det medför någon hälsorisk. milligram per kilo kroppsvikt och dag. riskfri livslång exponeringsnivå. För främmande ämnen TDI (tolerabelt dagligt intag)
Kemiska ämnen utan tröskelvärde – genotoxiska ämnen • Ämnen som är genotoxiska • inte finns någon dos - som är så låg - att den inte innebär en hälsorisk och därför finns det heller inget tröskelvärde.
onaturliga gifter • Antropogena dvs människoproducerade gifter tex förbränningsprodukter • Metaller som kadmium, cesium
( FoF) 1994 kobra, katthårsalg, stryknin, lömsk flugsvamp, huggorm, röd flugsvamp
skallerorm 1 %
Aflatoxin • Aflatoxin både gentoxiskt och carcinogent. • Gränsvärdet för aflatoxin i mat är några få mikrogram per kilo.
Ämnen som bildas vid matlagning • Många genotoxiska carcinogena ämnen • när vi steker och grillar mat. akrylamid och benzapyren bli flera hundra gånger högre från den mat vi tillagar själva i jämförelse med matvaror i affärerna. • Detta är naturligtvis ologiskt men vi får acceptera detta.
Olika cancerrisker • cirka 300 på 1000 (total cancerrisk) att någon gång under sin livstid få någon form av cancer • cirka 3 på 1000 för joniserande strålning (bakgrunds- strålning, ej radon) cirka 0,01 på 1000 för de flesta andra cancerframkallande ämnen i mat
Våra giftiga matsvampar • Om man äter svamp ska man spara en så man vet vad man dog av. Rådet kommer från den svenske svampexperten Nils Suber (1890-1985)
indelning Cellskadande Nervpåverkande Antabuseffekt med alkohol Immun-hemolyserande Mag-tarmretande Muskelpåverkande Erythermalgiskapande CNS-svikt Akut tubulär svikt
Våra giftiga matsvampar • två eller tre personer i Sverige skadas så svårt efter att ha ätit giftiga spindlingar att deras njurar blir helt förstörda. • Ändå på jakt efter trattkantareller..
I boken I svampskogen från 1968 • Listorna över svampar som anses vara oätliga och över dem som klassas som giftiga har vuxit under de 35 år som har gått.