Livets uppkomst

1. Livets uppkomst Från BB till den ständiga kampen för överlevnad

2. Universum • Universum började att expandera för ca 13.7 miljarder år sen. • Densiteten och temperaturen var enorm, då all energi fanns samlad på en plats.

3. Big bang • När utvidgningen startade var det varmt och ljust, men mycket fort började temperaturen att sjunka.

4. Big bang • När utvidgningen startade var det varmt och ljust, men mycket fort började temperaturen att sjunka. • Kvarkarna kunde börja attraheras av varandra och bilda protoner & neutroner. Elektroner och fotoner existerade redan.

5. Big bang • När utvidgningen startade var det varmt och ljust, men mycket fort började temperaturen att sjunka. • Kvarkarna kunde börja attraheras av varandra och bilda protoner & neutroner. Elektroner och fotoner existerade redan. • Efter 100 sekunder var det 1 000 000 0C varmt.

6. Neutroner och protoner kunde då slås samman till Heliumkärnor.

7. Neutroner och protoner kunde då slås samman till Heliumkärnor. • Efter 100 000 år var universum några grader varmt och då kunde inte elektroner och protoner längre stå emot den elektriska attraktionen mellan positiv och negativ laddning.

8. Neutroner och protoner kunde då slås samman till Heliumkärnor. • Efter 100 000 år var universum några grader varmt och då kunde inte elektroner och protoner längre stå emot den elektriska attraktionen mellan positiv och negativ laddning. • Detta gav upphov till de första Väteatomerna.

9. Strålningen som frigavs från gasen efter Big Bang bildade den så kallade ”Kosmiska bakgrundstrålningen”.

10. Galaxer bildas • På de ställen där gasen samlades lite tätare kunde gravitationskraften bidra till att gasen bildade lokala gasmoln.

11. Galaxer bildas • På de ställen där gasen samlades lite tätare kunde gravitationskraften bidra till att gasen bildade lokala gasmoln. • 10 000 000 år efter big bang började de första att bildas.

12. Galaxer bildas • På de ställen där gasen samlades lite tätare kunde gravitationskraften bidra till att gasen bildade lokala gasmoln. • 10 000 000 år efter big bang började de första att bildas. • Vår galax, Vintergatan, är ca 10 miljarder år gammal och innehåller minst 100 miljarder stjärnor.

13. Galaxer bildas • På de ställen där gasen samlades lite tätare kunde gravitationskraften bidra till att gasen bildade lokala gasmoln. • 10 000 000 år efter big bang började de första att bildas. • Vår galax, Vintergatan, är ca 10 miljarder år gammal och innehåller minst 100 miljarder stjärnor. • Universum har minst lika många galaxer som vintergatan har stjärnor.

14. Stjärnor • Ett mörkt gasmoln kan ombildas till en stjärna.

15. Stjärnor • Ett mörkt gasmoln kan ombildas till en stjärna. • Atomernas potentiella energi kan omvandlas till rörelseenergi, av den värmen som uppstår kan molnet börja lysa svagt.

16. Stjärnor • Ett mörkt gasmoln kan ombildas till en stjärna. • Atomernas potentiella energi kan omvandlas till rörelseenergi, av den värmen som uppstår kan molnet börja lysa svagt. • När temperaturen stiger till flera miljoner grader kan protoner slås ihop och bilda helium (fusion).

17. Stjärnor • Ett mörkt gasmoln kan ombildas till en stjärna. • Atomernas potentiella energi kan omvandlas till rörelseenergi, av den värmen som uppstår kan molnet börja lysa svagt. • När temperaturen stiger till flera miljoner grader kan protoner slås ihop och bilda helium (fusion). • Molnet börjar då att glöda och en stjärna har bildats.

18. Spridd gas och stoft (Främst vätgas)  Lägesenergi hos atomerna  En stjärnas födsel

19. Spridd gas och stoft (Främst vätgas)  Moln (mörkt)  Lägesenergi hos atomerna  Rörelseenergi  (tar flera miljoner år) En stjärnas födsel

20. Spridd gas och stoft (Främst vätgas)  Moln (mörkt)  Protostjärna (lyser svagt)  Lägesenergi hos atomerna  Rörelseenergi  (tar flera miljoner år) Kärnreaktioner startar  (kärnenergi frigörs) En stjärnas födsel

21. Spridd gas och stoft (Främst vätgas)  Moln (mörkt)  Protostjärna (lyser svagt)  Glödande gasmoln Lägesenergi hos atomerna  Rörelseenergi  (tar flera miljoner år) Kärnreaktioner startar  (kärnenergi frigörs) Strålningsenergi och värme En stjärnas födsel

23. Stjärnor förändras • När en stjärna har förbrukat sitt förråd av väte så börjar den att omvandla helium till kol och syre, samt syre till magnesium.

24. Stjärnor förändras • När en stjärna har förbrukat sitt förråd av väte så börjar den att omvandla helium till kol och syre, samt syre till magnesium. • När allt kärnmaterial är slut blir stjärnan instabil och faller sönder samt krymper och svalnar.

25. Supernovor • Då en riktigt stor och tung stjärna håller på att slockna omvandlas den först till en superjätte.

26. Supernovor • Då en riktigt stor och tung stjärna håller på att slockna omvandlas den först till en superjätte. • I dess inre bildas tunga ämnen som: Mg, Ki, Fe och Ni. Tyngre ämnen än så kan inte bildas genom kärnsammanslagning.

27. Supernovor • Då en riktigt stor och tung stjärna håller på att slockna omvandlas den först till en superjätte. • I dess inre bildas tunga ämnen som: Mg, Ki, Fe och Ni. Tyngre ämnen än så kan inte bildas genom kärnsammanslagning. • När kärnförrådet har tagit slut så dras stjärnans inre ihop sig och kollapsar i form av en supernova explosion.

28. Supernova explosion • I någon vecka lyser den extra starkt och kastar ut stora mängder materia i universum.

29. Supernova explosion • I någon vecka lyser den extra starkt och kastar ut stora mängder materia i universum. • Det är nu de tyngsta ämnena som uran kan bildas av det stora energimängd som frigörs.

30. Supernova explosion • I någon vecka lyser den extra starkt och kastar ut stora mängder materia i universum. • Det är nu de tyngsta ämnena som uran kan bildas av det stora energimängd som frigörs. • Det utspridda materialet bildar med tiden nya stjärnor.

31. Supernova explosion • I någon vecka lyser den extra starkt och kastar ut stora mängder materia i universum. • Det är nu de tyngsta ämnena som uran kan bildas av det stora energimängd som frigörs. • Det utspridda materialet bildar med tiden nya stjärnor. • En genomsnittlig järnatom i en människokropp har genomgått 4 supernova explosioner.

33. Jordens bildning • Bildades för ca 4,6 miljarder år sen. • Bildades av stoff som blev över då solen skapades.

34. Jordens atmosfär • Jorden var ursprungligen mycket het och saknade atmosfär. • Med tiden svalnade jordskorpan och gaser läckte ut från jordens inre.

35. Jordens atmosfär • Jorden var ursprungligen mycket het och saknade atmosfär. • Med tiden svalnade jordskorpan och gaser läckte ut från jordens inre. • Denna tidiga atmosfär bestod av Kväve, Koldioxid och Vattenånga. • Syre och ozonlager saknades helt.

36. Liv uppstår • Trotts dessa bistra förhållanden kunde liv uppstå.

37. Liv uppstår • Trotts dessa bistra förhållanden kunde liv uppstå. • Det bestod av bakterier som kunde nyttja svavelväte för att utvinna energi.

38. Liv uppstår • Trotts dessa bistra förhållanden kunde liv uppstå. • Det bestod av bakterier som kunde nyttja svavelväte för att utvinna energi. • För ca 3,6 miljarder år sen uppstod cyanobakterier som hade klorofyll och kunde utnyttja solljus och samtidigt bilda syrgas.

39. Fotosyntesen • Då fotosyntesen uppstod tillfördes ännu mera syrgas till atmosfären och de liv som inte tålde syrgas dog ut eller tvingades till syrefria områden.

40. Fotosyntesen • Då fotosyntesen uppstod tillfördes ännu mera syrgas till atmosfären och de liv som inte tålde syrgas dog ut eller tvingades till syrefria områden. • Tack vare syrgasen (O2) kunde ozonlagret (O3) bildas.

41. Fotosyntesen • Då fotosyntesen uppstod tillfördes ännu mera syrgas till atmosfären och de liv som inte tålde syrgas dog ut eller tvingades till syrefria områden. • Tack vare syrgasen (O2) kunde ozonlagret (O3) bildas. • Detta medförde att liv på land blev möjligt och de första växterna som kom upp gjorde det för ca 470 miljoner år sen.

42. Förutsättningar för liv • Temperatur- Vi är på ett lagom avstånd från solen för att vatten ska finnas i alla former.

43. Förutsättningar för liv • Vatten- Spelar en avgörande roll för livets utveckling. Är det för torrt kan inte de kemiska reaktionerna ske, vi människor består till 70% av vatten. På jorden är temperaturen tillräcklig för att hålla vatten i flytande form och gravitationen är tillräcklig för att hålla vattenångan kvar.

44. Kol- I allt levande på jorden hittar man kol. Tillgången beror främst på att det finns koldioxid i atmosfären. Detta binds upp i biomassa genom fotosyntesen och vid förbränning återgår det som koldioxid till luften.

45. Syre- Alla djur behöver syre för att förbränna sin föda. Luften innehåller ca 21% syrgas, på andra planeter finns det knappt alls.

46. Vad är liv? • För att något ska räknas som levande krävs det att de har förmåga till ämnesomsättning, självreglering och fortplantning.

47. Vad är liv? • Det levande indelas i 5 stycken riken: • Bakterier • Protister • Svampar • Växter • Djur

48. Kampen för överlevnad • Alla organismer har en reproduktiv förmåga att få fler avkommor än vad som kommer att överleva.

49. Kampen för överlevnad • Alla organismer har en reproduktiv förmåga att få fler avkommor än vad som kommer att överleva. • Alla levande organismer strävar efter att få energi och använda den på ett effektivt sätt.

50. Kampen för överlevnad • Alla organismer har en reproduktiv förmåga att få fler avkommor än vad som kommer att överleva. • Alla levande organismer strävar efter att få energi och använda den på ett effektivt sätt. • De som är bäst på att tillgodogöra sig och använda energin är de som kommer att överleva.