1 / 47

Exempel pyramider

Exempel pyramider. Länk till befolkningssida. Internationell konkurrens. Internationell konkurrens. Internationell konkurrens. Världens befolkningsutveckling. 2001: 6 miljarder invånare 2050: 10–11 miljarder. Varje år tillkommer 88 miljoner invånare i världen.

gordon
Download Presentation

Exempel pyramider

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Exempel pyramider • Länk till befolkningssida

  2. Internationell konkurrens

  3. Internationell konkurrens

  4. Internationell konkurrens

  5. Världens befolkningsutveckling • 2001: 6 miljarder invånare 2050: 10–11 miljarder. • Varje år tillkommer 88 miljoner invånare i världen. • Länk och länk till aktuella siffror om världens befolkning • 90 % av befolkningsökningen fram till år 2020 kommer från utvecklingsländerna och 1 miljard från Asien. • Snabbaste befolkningsökningen i Afrika söder om Sahara • Mer än hälften av befolkningen i utvecklingsländerna är nu under 23 år. • Kinas befolkningsandel beräknas sjunka från 39 % till 34 % år 2020. • År 2050 lär Indien ha gått om Kina, med en beräknad folkmängd på 1,533 miljarder invånare. • Indiens befolkning tros bli fördubblad mellan 1992 och 2025. • Livslängden i världen har ökat med 17 år sedan 1960.

  6. Världens befolkningsutveckling (forts) • Länder som Sverige, Japan och Frankrike har den högsta medellivslängden i världen. • Andel människor över 65 år i Sverige ökar från 17,4 % 1990 till 25 % år 2000–2020. • Antalet personer över 90 år i Sverige ökade med 50 % fram till år 2000. • År 2035 kommer 25 % av befolkningen i Europa att vara över 65 år. • I utvecklingsländerna är mer än 50 % av befolkningen under 23 år. Slutsats: Andelen ”produktiva” människor i industriländerna kommer att minska betydligt respektive öka kraftigt i utvecklingsländerna.

  7. Internationell konkurrens

  8. Antalet anställda i klassiska tillverkningsföretag minskar i industriländerna och nya arbetsuppgifter skapas inom följande områden: Morgondagens arbetsplatser och produkter • Högteknologi • Mer kompletta system • Äldrevård och sjukvård • Miljövård • Infrastruktur • Underhållning och utbildning Den ökande privatiseringen öppnar tidigare ”stängda marknader”, bl a genom upphandling av tjänster.

  9. Hur är det med Sverige? • Sveriges styrka är företagsledning, forskning, infrastruktur och teknologi. Svagheten är enligt denna mätning bland annat ”skattetryck”. • Skatter och avgifter i Sverige ligger kring 50 % av BNP, högre än i många andra länder i Europa och högre än i USA och Japan. (Ca 11 procentenheter högre än OECD-genomsnittet.) • Högt kostnadsläge och höga miljökrav tvingar fram rationalisering och miljöanpassning, vilket skapar exportmöjlighet av maskiner och konsulttjänster inom miljövård.

  10. Skattetryck

  11. Sverige satsar 3,7 % av BNP på FoU och ligger högt på OECDs lista. Japan 3,4 %, USA 2,6 % • Sverige har företagare med entreprenörsanda som skapat många välkända storföretag, bl a Tetra Pak, Alfa Laval, Atlas Copco och IKEA. Kommentar ? • Svenskt stål är välkänt på världsmarknaden. • Electrolux är ett ledande företag inom vitvaror. • Bl a den svenska musikindustrin har gjort sig hörd över hela världen. • Även de svenska konsultföretagen jobbar brett världen över. Vad är Sverige bra på?

  12. EXPORTDIAGNOS FÖRETAGETS EXPORTMOGNAD– företagets starka och svaga sidor– möjligheter och hot VAL AV MARKNAD VAL AV MARKNADSKANAL– typ av kanal (övergripande valfaktorer)– specifikt kanalföretag (direkta valkriterier) EXPORTMARKNADSPLAN SWOT-analys

  13. Internationell konkurrens • SWOT-analys (SWOT är en akronym byggd på de engelska orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats”)

  14. Internationell konkurrens • Styrkor (Strenghts) • man är marknadsledare • goda resurser • bra kompetens • Svagheter (Weaknesses) • okänd bland kunderna • dålig kvalitet • höga priser

  15. Internationell konkurrens • Möjligheter (Opportunities) • ekonomiskt klimat (låg- eller högkonjunktur) • demografiska förändringar (åldersfördelning, socialklass) • teknik (nya uppfinningar) • Hot (Threats) • konkurrenternas aktivitet (nylansering av en produkt) • demografiska • politiska (olika förbud)

  16. ETABLERINGSPROCESSEN På utländska marknader Varför? Internationalisering Vad? Produkt Var? Marknad Hur? Marknadskanal När? Tidpunkt Hur? Etablering EGNA FÖRETAGET SWOT-analys PRODUKT Starta med ”de säkra korten”, koncentrera på kvalitetsprodukter MARKNAD Gör noggranna marknads-undersökningar Hur hårt strukturerade är nätverken Från vem kan man ta marknadsdelar Hur är prisnivån på marknaden KUNSKAP OM AFFÄRSKULTUR MOTIV Kapacitetsöverskott Tillväxtbehov Stordriftsfördelar Riskspridning Konkurrensfördelar Konkurrensen Kunden internationaliseras Prestige Måste utgå från affärsidé, långsiktiga mål och strategier. Måste ha något unikt erbjudande Måste ha tillräckliga resurser INDIREKT EXPORT Handelshus Exportagent EXPORT Direkt försäljning Representant Exportsamverkan Filial Försäljningsbolag LOKAL TILLVERK. Licenstillverkning Franchising Managementkontrakt Tillverkningsbolag AVSTÄMNING Marknad Produkt Marknads-kanal Egna resurser DOTTERBOLAGS-ETABLERING Lokalisering Organisation Planer etc VAL AV PARTNER Representant Handelshus Joint venture DIREKT-FÖRSÄLJNING Egen exportavdelning

  17. Vilken organisation passar bäst på de olika marknaderna? I princip finns det fyra huvudalternativ för hur ett företag kan organisera sin internationella affärsverksamhet: • Arbeta från Sverige och exportera med hjälp av återförsäljare (distributörer) eller agenter • Driva egen verksamhet genom dotterbolag utomlands • Samarbeta med lokala företag i andra länder genom s.k. joint venture • Skriva licensavtal med ett utländskt företag

  18. Återförsäljare: Självständigt företag. Äger produkten. Bestämmer pris. Kan ha eget märke. • Fördel känner marknaden och har kontakter. Nackdel om man vill etablera sig själv. • Distributören/återförsäljaren har egna intressen, kanske andra samarbetspartners. ”Distributörens dilemma” Sälja ”lagom” mycket. • Direktförsäljning om man har ett fåtal stora kunder. Direktförsäljning, eller direkthandel, är en aktiv försäljning till i första hand privatpersoner, som involverar en aktiv säljare.

  19. Dotterföretag • Kan vara försäljningsföretag eller tillverkningsföretag • Stor risk • Fördelar. Bygger upp kunskap, full kontroll. Anpassning till lokala förhållanden. Komma förbi handelshinder.Kanske billiga produktionsfaktorer. Högre vinst?

  20. Joint venture. Samarbete med inhemsk partner. • Kan vara krav från ”värdlandet”. • Mindre risk än eget företag • Partnern har kunskap om lokala marknaden och förhållanden • Kommer förbi handelshinder • Produktionsfaktorer

  21. Licenstillverkning. Överlåtande av nyttjanderätt av ex patent mot ersättning. • Franchising. påminner om licens. Knyter till sig lokala företag. Gemensamt märke. • Teknisk och administrativ assistans.

  22. Marknadskanaler • Handelshus. Export- och eller importföretag. Säljer vidare till återförsäljare eller företag. Fördel liten kreditrisk kräver ingen exportkunskap. Nackdel : ingen kundkontakt. • Agent. Kan vara exportagent fungerar då ungefär som handelshus. Importagent förmedlar endast affärerna. Får provision.

  23. Exportrådet • Ägs gemensamt av staten och näringslivet • Finns i ett 60-tal länder • Erbjuder råd och experthjälp vid marknadsetablering utomlands • Erbjuder praktisk hjälp på plats i många länder • På Exportrådets hemsida finns landfakta och länderanalyser

  24. SEK • Aktiebolaget Svensk Exportkredit är ett av svenska staten helägt bolag som bland annat tillhandahåller medel- och långfristiga exportkrediter.

  25. Exportkreditnämnden • Exportkreditnämnden, EKN, en myndighet som främjar svensk export genom att ställa ut olika former av statliga garantier till skydd för utebliven betalning eller andra former av kontraktsbrott. EKN:s verksamhetsområde är globalt, men huvudmarknaderna ligger utanför de rika OECD-länderna. • En av få myndigheter som går med vinst på grund av premier som exportföretagen betalar. • Bedömer kommersiella och politiska risker för olika länder. • Försäkrar för risker enligt riskbedömningar • Ger inga krediter trots namnet

  26. Företag till kund • B2C – business to consumer • Kund till företag • C2B – consumer to business • Kund till kund • C2C – consumer to consumer • Företag till företag • B2B – business to business • Företag till offentlig sektor • B2G – business to government Olika vägar för elektronisk handel Kap 4 OH 4:3

  27. Internetutvecklingen – den nya ekonomin • E-handel • Elektroniska marknadsplatser • Upphandling • 90 % av den elektroniska handeln är affärer mellan företag • Minskar företagets kostnader • Konsumtionsmönster ändras Kap 4 OH 4:4

  28. E - handel • I Sverige har e-handelns omsättning växt från 4,8 miljarder under 2005 till 77 miljarder 2011. • Fördelar : - Priser - Öppettider - Överblick av sortiment - Utbud - Bekvämlighet

  29. E - handel • Nackdelar / Risker : - Nätbedragare - Nätfiske (”phishing”) - Fraktkostnader - Väntetid (i vissa fall) - Leverans sista biten.

  30. Bedrägeri / Phishing

  31. Phishing

  32. Konsumentskydd • Konsumenter som handlar i nätbutiker har alltid en rad lagstadgade rättigheter. Vissa av dem gäller i Sverige, andra i hela EU, vilket innebär mindre risker vid e-handel över nationsgränser. • 14 dagars ångerrätt har man som konsument i Sverige alltid rätt till vid distanshandel (auktioner, köp av livsmedel, tidningar, hygienartiklar och dylikt är undantagna), och är ett säljande företag skyldigt att upplysa köparen om den.Utanför Sverige inom EU har en konsument vid köp från företag inom EU 7 dagars ångerrätt. • Konsumentköplagen ger en konsument rätten att reklamera en felaktig vara som köpts av en juridisk person. • Konsumentköpslagen gäller inte vid försäljning och köp mellan konsumenter (fysiska personer) eller mellan två företag (juridiska personer).

  33. Med världen som arbetsplats

  34. KULTUR • fr. culture, av lat. cultu´ra 'bearbetning', 'odling', 'bildning', av co´lo 'odla' m.m., • form i vilken (viss) större grupp människor ordnar sin försörjning och organiserar gemensamma angelägenheter på samhällelig nivå; särsk. i äldre tider el. i avlägsna områden • Det som skapats av människan för att ge andliga värden • Systematisk odling av växter.

  35. KULTURENS DELAR I FORM AV ETT ISBERG Kulturens synliga del: Beteenden och yttringar 10% Kulturens osynliga del: Attityder, värderingar och ideal 90% KULTUREN Djupa kulturella antaganden

  36. Några begrepp • Stereotyp (överdrivna, förenklade, fördomsfulla föreställningar om grupper av människor) • Etnocentrism (dömer alla andra kulturer efter den egna) • Empati (förmågan att sätta sig in i andras situation) • Kulturchock (efter en tid med många intryck) • Kulturkrock (missförstånd pga brist på förståelse och respekt för varandras tänkesätt)

  37. VARFÖR SKAFFA KUNSKAP OM INTERKULTURELL KOMMUNIKATION? • Vi vill förstå andra människor samt själva bli förstådda. Dessutom kan vi börja förstå oss själva bättre. • För att kunna förstå människor från andra kulturer måste vi utgå från egna kulturen och dess värderingar • Tänk på att det är individer vi förhandlar med. Undvik att forma stereotyper

  38. INTERKULTURELLA KOMMUNIKATIONSPROCESSEN AVSIKT UTTRYCK TOLKNING Vad som menades Vad som sändes Vad som förstods Offentligt Endast känt för mottagarens privata jag Endast känt för avsändarens privata jag Sändarens kulturella filter Mottagarens kulturella filter SIGNAL Vad som uppfattas

  39. Att bedöma vad någon säger • Low context: koncentrerar sig på fakta, ordens innebörd. (Sverige, Schweiz, Tyskland) • High context: tar hänsyn till hur det sägs, social status, bakgrund, gester hos den som talar. (Asien, Sydeuropa, Sydamerika)

  40. ICKE-VERBAL KOMMUNIKATION = KROPPSSPRÅK • Ansiktet, t.ex. ögonbeteendet • Gester • Kroppskontakt (beröringar, omfamningar) • Kroppsavstånd • Kroppsställningar (olika sätt att stå eller sitta) • Tystnad (hur den används för att förmedla ett budskap)

  41. Tid • Monokron. Begränsad resurs. Man gör en sak i taget. Håller tiden. Skiljer på arbete och privatliv. • Polykron. Nästan oändlig resurs. Gör flera saker samtidigt. Planer ändras. Personliga relationer viktiga. Skiljer inte arbete och fritid.

  42. Affärskulturer

  43. SVENSK LEDNINGSSTIL OCH SVENSKA ORGANISATIONER – NÅGRA SÄRDRAG • Frånvaro av hierarkier, dvs. vi har platta organisationer • Fördelning av ansvar och befogenheter, dvs. decentraliserat beslutsfattande • Informell stil, dvs. tonar ner det formella • Långsamma koncensusbyggande (samförstånd) beslutsprocesser • Undvikande av öppna konflikter • Sällsynt med auktoritärt ledarskap • Liten eller ingen kontroll

More Related