UKÄs utvärdering av teknikvetenskapliga utbildningar och ingenjörsutbildningar 2013

1. UKÄs utvärdering av teknikvetenskapliga utbildningar och ingenjörsutbildningar 2013 Sex kluster – men tre yrkes- och tre generella examina Biotekink, kemiteknik, miljöteknik & energiteknik Leif Bülow Datateknik, IT och medieteknik Anders Haraldsson Industriell ekonomi Janerik Lundquist Maskinteknik Erik Höglund Samhällsbyggnad Folke Snickars Teknisk fysik och elektroteknik Rolf Paulsson Sex examina – men 364 utbildningar Brandingenjör 2 Civilingenjör 78 Högskoleingenjör 96 Kandidat 94 Magister 25 Master 69

2. Några basfakta • 364 utbildningar granskade – men 234 undantagna (hälften med färre än fem självständiga arbeten) • 4262 självständiga arbeten - men 9773 arbeten urvalsbas • 24 lärosäten – varav 10 har civil- och 19 högskoleingenjörsexamina uppblandade med generella examina i komplext mönster • Tre grupper av mål (kunskap och förståelse, färdigheter och förmåga, värderingar och förhållningssätt) – men många överlappande delmål och mångordiga kriterier • 103 bedömare och 99 experter – konstruktiv och lyckad uppläggning • 16 yrkesverksamma och 12 studerande – borde ha varit flera • Professorer - 51 bedömare och 41 experter – kanske för många med bakgrund på avancerad nivå • 8 nordiska bedömare – lyckat drag men kunde gärna varit flera • En fjärdedel kvinnor – bra men kunde varit ännu fler

3. Utvärderingens fokus – kollegial granskning av måluppfyllelseSjälvständiga arbeten som mikrodata för granskningSjälvvärdering med lärosätesspecifik argumentation för måluppfyllelseStuderande som bidrar med prestationsunderlag

4. Några observationer • I en del utbildningar som granskats är de teknikrelaterade kurserna så begränsade att man frågar sig varför utbildningen ska tillhöra det tekniskt-naturvetenskapliga området. • Det finns en stor variation i examinas huvud- och teknikområden. Detta kan ge problem inte bara för studerande utan också för arbetsgivare som söker kompetens. • Målet som omfattar ett etiskt och samhälleligt perspektiv får inte genomslag. Det är anmärkningsvärt i ljuset av diskussionen om samhällsrelevans och impact. • Förhållandevis många självständiga arbeten verkar ha skrivits i samarbete med företag. Företagen kan ha varit mycket nöjda medan vi sett svagare vetenskaplig förankring. • Flera lärosäten ger dubbla examina för samma utbildning. Utbildningarna är inte alltid anpassade för att uppfylla de båda examinas olika mål.

5. Några kommentarer • Utvärderingens största värde är den kollegiala granskningen av resultat som bör bibehållas och utvecklas • Lärosätena har överlag intensifierat arbetet att öka utbildningarnas kvalitet och utvecklar därmed även målkatalogen • Inte minst gäller det processerna kring examensarbeten vilket torde tala för att inte all vikt bör läggas vid de självständiga arbetena i ett modifieratsystem • Självvärderingarna var av blandad kvalitet och ett större fokus på dessa skulle inte alltid givit högre måluppfyllelse vilket talar för att anvisningarna för dessa bör utvecklas • Sammansättningen av bedömargrupperna bör ses över för att öka fokus på anställningsbarhet särskilt för yrkesutbildningarna • Lärosätena bör se över sin användning av huvud- och teknikområden för att inte detta systems trovärdighet som nationell resurs ska minska