270 likes | 441 Views
Mål som förväntade studieresultat - i ett svenskt perspektiv. Jöran Rehn Uppsala universitet. Uppsala. Disposition. 1. Bakgrund och jämförelser 2. Arbetet med att formulera Mål som förväntade studieresultat 3. Var i processen befinner vi oss nu?. Bologna-deklarationen.
E N D
Mål som förväntade studieresultat - i ett svenskt perspektiv Jöran Rehn Uppsala universitet
Disposition • 1. Bakgrund och jämförelser • 2. Arbetet med att formulera Mål som förväntade studieresultat • 3. Var i processen befinner vi oss nu?
Bologna-deklarationen • Tillkom för att samordna det Europeiska utbildningssystemet. • Trefaldigt syfte: • Främja rörligheten (för studerande och färdigutbildade) • Främja anställningsbarheten (efter studierna) • Främja utbildningens kvalitet (öka Europas konkurrenskraft).
Skillnader mellan Norge och Sverige i implementering av Bolognaprocessen • Norge har infört: • Nytt gradsystem - kvalitetsreform (2003) • ECTS:s poängsystem, 30 hp/termin • ECTS:s 7-gradiga betygsskala, A-F. • Sverige har infört: • Ny utbildningsstruktur – 1 juli 2007,inkl ny examensordning (gradsystem) med mål som förväntade studieresultat • ECTSs poängsystem, 30 hp/termin • … men inte nationell betygsskala!
Utbildningsstrukturen i Sverige • Grundnivå • Kandidatexamen – 3 år • Avancerad nivå • Magisterexamen – 1 år • Masterexamen – 2 år • Forskarnivå • Licentiatexamen – 2 år • Doktorsexamen – 4 år
Program och kurser – några begrepp • Utbildningsprogram (minst 180 hp – 3 år) • Yrkesprogram enligt examensordningen • Regleras av en utbildningsplan (förkunskapskrav, uppläggning, mål etc). • Kurser – byggstenarna i systemet • Omfattar vanligen 7,5 hp, 15 hp eller 30 hp. • Regleras av en kursplan (förkunskapskrav, innehåll, mål, betyg etc).
Uppsala universitet – hösten 2005 • 1 juli 2007 skulle alla utbildnings- och kursplaner vara anpassade till principerna i Bolognaprocessen. • Men …. ny nationell examensordning (gradsystem och nasjonalt kvalifikasjons-rammeverk) klar först våren 2007! • Alla utbildningsplaner vid Uppsala • Universitet måste skrivas om våren 2006 och • kursplanerna under hösten 2006/våren 2007.
Högskolelagen - examensordningen • I examensordningen formuleras mål som förväntade studieresultat (FSR) för de olika examina/utbildningsprogrammen avseende: • Kunskap och förståelse • Färdigheter och förmåga • Värderingsförmåga och förhållningssätt.
Jämförelse kandidat och master i den nya examensordningen (exempel) • Kandidatexamen: Studenten skall…. • ”visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer.” • Masterexamen: Studenten skall…. • ”visa förmåga att kritiskt, självständigt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information.”
Det lokala utvecklingsarbetet 1 • Rektorsbeslut om den lokala Bologna-processen januari 2006. • Centralt utgiven manual: • Mål uttryckta som förväntade studieresultat – en vägledning i arbetet med utbildnings- och kursplaner. Förklaringar, principer, nivåbestämningar samt goda exempel från olika ämnen och utbildningsområden.
Det lokala utvecklingsarbetet 2 • Konsultativa insatser gentemot lärare och kursansvarig personal – Institutions-, ämnes- och/eller programvis: • Genomgångar av Bologna – principer, förutsättningar, syfte och innehåll • Workshops för skrivande av förväntade studieresultat i kursplaner • Inlemmande av Bologna och FSR i pedagogisk grundkurs för (nya) lärare.
Bolognaprocessens krav på hur mål ska formuleras för högre utbildning • Beskrivning av utbildningsmålen i form av förväntade studieresultat– learning outcomes • Progressionmellan grundnivå och avancerad nivå samt inom respektive nivå • Angeläget att utbildningen präglas av studenternas anställningsbarhet – employability.
Målen som förväntade studieresultat • Förväntade studieresultat (læringsutbytte) • ….är formuleringar somtillsammans uttrycker vad studenten ska kunna, förstå, förhålla sig till och vara kapabel att utföra vid slutet av en viss studieperiod. • Nationell nivå – i examensbeskrivningar • Programnivå (lokal) – i utbildningsplan • Kursnivå – i kursplan • Uppgiftsnivå – i studiehandledning/motsv
Mål som förväntade studieresultat – ett byte av perspektiv • Utbildningsmålen har tidigare varit skrivna ur lärarens perspektiv och ofta endast beskrivit innehållet i kursen eller programmet (”Kursen ska ge…”). • Mål formulerade som förväntade studieresultat ska vara skrivna ur studentens perspektiv och beskriva vad studenten ska kunna efter avslutad kurs/utbildning (læringsutbytte).
Mål som förväntade studieresultat ska formuleras så att: • det framgår vilka kunskaper, färdigheter liksom vilken kompetens studenten minst ska ha efter avslutad utbildning, • målen är begripliga för studenter, lärare, avnämare etc, • de kan fungera som utgångspunkt för kurs- och undervisningsplanering, • de kan vara utgångspunkt för examination • de kan vara utgångspunkt för uppföljning och kvalitetssäkring.
Förväntade studieresultat – Progression • De förväntade studieresultaten (FSR) skall uttrycka en progression: • Mellan nivåerna (grund-, avancerad- och forskarnivån) • Inom nivåerna, d v s mellan kurserna. • Formuleringen av FSR ska också hänga samman med planeringen och val av undervisningsformer och examinationens nivå (constructive alignment).
Vad kan progression innebära? • Inom ett ämne/ämnesområde: • Fördjupning och/eller breddning inom ett ämne/ämnesområde och fördjupning i fråga om vetenskapligt förhållningssätt. • Inom ett utbildnings/yrkesprogram: • Successivt bättre kompetens i relation till ett yrkesområde • Fördjupning i fråga om vetenskapligt förhållningssätt och ämneskunskaper. • Ska framgå av målformuleringarna (FSR).
Progression i fråga om… • Kunskapsmål • Ökat djup/ökad komplexitet inom ämnet • Ökad bredd/ökad komplexitet • Mer betoning på analys och syntes. • Även förkunskapskrav utgör kriterium för progression. • Färdighetsmål/kompetensmål • Ökad självständighet • Ökat ansvar för det egna lärandet • Bättre förmåga att kommunicera kunskaperna inom ämnet/ämnesområdet.
Anställningsbarhet • Studenternas kunskaper, färdigheter och kompetens efter utbildningen är relevanta för arbetsmarknaden (yrkesområdet), inklusive anställning som doktorand. • De förväntade studieresultaten är uttryckta på ett sådant sätt att arbetsgivare förstår vilka kunskaper, färdigheter och vilken kompetens studenten har.
Nivåbestämning av kurser • Nivåer: • Grundnivå • Avancerad nivå • Forskarnivå • Det är målen som förväntade studieresultat efter en kurs som avgör kursens nivåtillhörighet. En kurs kan inte tillhöra flera nivåer.
Kurser på avancerad nivå • Mål som förväntade studieresultat, innehåll, arbets- och examinationsformer för kurser på avancerad nivå ska präglas av: • En högre grad av självständighet • En högre grad av komplexitet i fråga om innehåll • Ett större ansvar i relation till ämnesområdet/yrkesområdet • En högre grad av intellektuell mognad och kompetens.
Mål som förväntade studieresultat • …innebär möjlighet till: • Ett paradigmskifte från undervisning till lärande • Utvecklingav kursplaner och progression • Tydligare samband mellan mål, undervis-ning och examination – pedagogisk utveckling • Tydligare kompetenser hos studerande • Bättre uppföljning och kvalitetssäkring
Vad i processen befinner vi oss nu? • Arbetet med att skriva mål uttryckta som förväntade studieresultat pågår • Nu pågår också formulerandet av nya betygskriterier på kursnivå – fyra betygssteg i Uppsala (påverkar målformuleringarna i ett kretslopp) • Betygskriterier = preciseringar av målformuleringarna med uttryckta som stegvis högre grad av måluppfyllelse
Några problem – betygskriterier 1 • Nationellt: • Inte nationellt enhetligt – problem för/med ”rörliga” studenter och jämförelser • ECTS-betyg relativa – våra målrelaterade. Problematiskt med översättningar
Några problem – betygskriterier 2 • Lokalt vid Uppsala universitet (exempel): • Ovant för många lärare att uttrycka kriterier i fyra steg för både kunskaper och färdig-heter – och sedan väga samman i betyg • Risk att det mätbara blir viktigt istället för att det viktiga görs mätbart • Risk att kriterier för höga betyg på lägre nivå ”inkräktar” på mål för högre nivå.