HISTORIA KURS 2 Den europeiska människan

1. HISTORIA KURS 2Den europeiska människan INNEHÅLL: • Medeltiden –Nya tiden • Uppfinningarna • Världsbilden • Geografiska upptäckter och följder • Absolutismen • Europeiska stormakterna • 30-åriga kriget • Frankrike • England • Kolonialkrigen • Upplysningen • Ryssland • Franskarevolutionen och Wienkongressen • Stormakterna på 1800-talet

2. Medeltid - Nya tiden • Gränsen flytande men Europa omgestaltas politiskt, socialt, religiöst och ekonomiskt under 1500-talet • Typiska ändringar: • upptäckter • världsalltet • världsdelar • uppfinningar • reformationen • Luther, Zvingli, Calvin

3. stark nationell kungamakt blir allmän • handelsvägarna förskjuts västerut och Atlantstaterna blir dominerande • italienska handelsrepublikerna förlorar sin position • renässansen (pånyttfödelse) • riktning inom kost, litteratur och arkitektur i vilken man söker anknyta till antikens ideal • benämningen avser även tidsperiod

4. Renässansen • Kulturrörelse med rötter i medeltid och antiken • Människoidealet uppfattades med beskrivningen: • stark, fri, ärelysten, skön och sinnlig, men i det omfattades även den tidens råhet, egoism och grymhet (ont och gott förenat) • Renässansidealet personifieras hos Machiavelli i hans bok Il Principe

5. enligt honom skulle regenten med alla medel • lögn, bedrägeri, list, grymhet, omoral, svekfullhet etc. verka för statens intressen och allt underställdes detta • Tidstypiska regenter var: • Frans I, Henrik VIII, Gustav Vasa och Cesare Borgia alla hänsynslösa och utan moraliska värden men handlingskraftiga och målmedvetna • Inom litteraturen • Dante Divina Comedia Vita Nuova

6. Boccaccio Decamerone • Petrarca lyriska dikter • Ludovico Ariosto Den rasande Roland • Torquato Tasso Det befriade Jerusalem • Inom arkitekturen • Bramante Peterskyrkan • Inom konsten • Michelangelo • utsmyckningen av Peterskyrkan • Sixtinska kapellet • David • Rafael • madonnor, porträtt • Stanzerna

7. Leonardo da Vinci • Nattvarden • Mona Lisa • Tizian • porträtt • Durer, Holbein

8. Uppfinningarna • Boktryckarkonsten av tysken Gutenberg • bokstavstyper som sattes till text (först i trä) • trycksvärta, pressar billigare boktillverkning stora upplagor nya grupper fick kunskap snabb spridning av nya idéer

9. Krut • några hundra år gammalt men kom att få betydelse nu • riddararméernas tid var ute • Navigeringsmöjligheter • Kompassen • uppfinningen fullbordad och en förutsättning för upptäcktsfärderna • Sextanten • dess föregångare konstruerad som gjorde det möjligt att få en viss uppfattning om läget

10. Världsbilden • Medeltid • geocentriska världsbilden • jorden universums medelpunkt • uppfattningen omhuldades av kyrkan och stödde dess uppfattning om skapelsen och människan som guds avbild • uppfattningen bestreds av • Kopernikus • Kepler • Galilei • Bruno som stödde den heliocentriska uppfattningen och som bevisades genom de geografiska upptäckterna

11. inom vetenskapen vann empirismen insteg ( mätning av verkliga iakttagelser) • kyrkan som förlorat sin världsliga makt från medeltiden kom nu attt även förlora sin makt över tanken • humanismen kom att ersätta förberedelsetanken som allmän livsuppfattning

12. De geografiska upptäckterna • Varför • finna ny väg till Indien p.g.a. oroligheter i Asien • bevisa att jorden är rund • missionsiver • expansionssträvanden • Förutsättningar • havsgående skepp • kompass • navigationsförmåga

13. Färderna • Portugal • Henrik Sjöfararen sände expeditioner längs Afrikas västkust. 1460 hade man nått • Guineabukten • Goda Hoppsudden, Diaz 1487 • Indien, Vasco da Gama 1498 • senare Bortre Indien och Kina • Sydamerika, Vespucci 1499 • Jorden runt , Magalhaes 1521 • Spanien • Isabella firade segern över morerna genom att ge Kolumbus tre skepp

14. Amerika, Kolumbus 1492 • Conqvistadorer Cortez o. Pizarro erövrade mellan och Sydamerika för Spanien • Amerigo Verspucci gav namn åt världsdelen (kartlade sydamerikanska kusten) • England • Nordamerikas kust, Cabot 1497 • Kanada, Frobisher 1576 • Jorden runt, Drake 1579 • Norra Ishavet, Barents 1597 • Frankrike • New Foundland, Cartier 1534

15. Följder av upptäckterna 1. De tidiga kolonialväldena • Portugal • Handelsstationer (faktorier) längs Afrikas kust • lika i Indien, Bortre Indien, Moluckerna och Kina • koloni i Brasilien • behärskade tidvis Indienhandeln och Lissabon var en tid världens handelscentrum

16. Spanien • erövrade Sydamerika (utom Brasilien), Mellanamerika och Florida samt sydvästra USA • aztekernas och mayafolkens välde krossades • rikedomar fördes till Europa • ivrigt missionsarbete • negerslavar infördes från Afrika som arbetskraft 1516 • bråk mellan Spanien och Portugal undveks genom fördraget i Tordesillas 1494 som delade världen i en östlig (portugisisk) och västlig (spansk) del

17. 2. Nya handelsleder • Atlantstaterna fick betydelse först • Nederländerna som • kom att blomstra som leverantör av produkter till Portugal och Spanien (bl.a. virke och tyg) • förmedlade produkter till europeiska marknaden och blev ledande sjönation i Europa (bl.a. Nordsjön och Östersjön) • senare måste holländarna själv hämta sina produkter

18. övertog Fjärran östern av Portugal liksom Sydafrika (emigration = boer) • koloni i Amerika (Nya Amsterdam) • övertog Hansans roll i Nordeuropa • Amsterdam var på 1600-talet europeiskt handelscentrum • enda folk som hade kontakt med Japan efter 1642 • England & Frankrike • blev ledande sjömakter på 1700- talet • tävlade om kolonialvälden i Amerika och Indien

19. 3. Nya produkter • Till Europa • Från Amerika • majs • kakao • tobak • potatis • ädelmetaller (skapade inflation) • fisk, pälsverk • till Amerika • sockerrör • husdjur • sädesslagen • kaffe • sjukdomar

20. Från Asien • kryddor • siden • färgämnen • te

21. 4. Kapitalismen • Anläggningar och produktion krävde tillgångar i stor omfattning (skepp, gruvor, masugnar, hamnar, lager, personal, väntetider etc.) • finansiering genom: • storköpmän (stor betydelse) • handelshus • Fugger • Medici • organisationer • Hansan • Medförde att dessa fick ökad politisk betydelse

22. 5. Sociala följder • Ökade sociala motsättningar: • hantverkare - köpmän (hantverkarna blev ofta lönearbetare till köpmännen) • myndigheterna motsatte sig kamp för dräglig utkomst • bönderna i Västeuropa fick det något bättre p.g.a. högre priser • bönderna i Östeuropa i djup livegenskap och misär • generellt ökat skattetryck p.g.a.: • dyr hovhållning • krigisk utrikespolitik (sold, underhåll) • rutningskostnader (kanoner fästningar)

23. Absolutuismens tillkomst • Förutsättningar • penninghushållningen • uppfinningar • förbättrad förvaltning • ny syn på kungamakten Genomförande • Merkantilism (gav pengar) Ekonomisk politik som gynnar penninghanterande verksamhet Mål: Aktiv handelsbalans

24. Medel • gynna handel, hantverk • subsidier , tullar • bidrag • begränsa import • gynna förädling • gynna nya branscher • monopolkompanier • kommunikationer (kanaler) • Försvaga adeln • kungliga domstolar • avlönade ämbetsmän • moderna arméer • reduktioner

25. Förbättrad förvaltning • rådgivarorgan av experter • centrala ämbetsverk • centraliserad förvaltning • kungliga övervakare (kontroll) • Likriktning inom kultur • konsten i regentens tjänst (barocken skulle förhärliga regenten allegoriskt) • litteraturen blev hyllningsberättelser • Stärkning av regenten • arvkungadöme • kontroll av kyrkan

26. censur • avskaffa särbestämmelser • minska folkrepresentationens rätt Absolutismen genomdrivs under 1500 och 1600 - talen i de flesta europeiska länder

27. De europeiska stormakterna vid nya tidens början HABSBURGSKA VÄLDET Karl V 1519 - 1556 • väldet omfattade: • Österrike • Nederländerna , Franche-Comté (burg. arvet) • Spanien • Syditalien, Sicilien, Sardinien • Amerika (sp. kol.) • Mål: • skapa universalmonarki under kejsaren

28. reformera kyrkan • kontrollera Europa • Problem: Omgivningen expansiv och fientlig • Suliman II anföll från öst (slogs 1529 utanför Wien) • Ungern i förbund som varade till 1918 • Barbareskstaterna anföll från syd (havet osäkert, Tunis togs) • flera krig mot Frans I som eftersträvade jämvikt • inre strid mot protestanter och Schmalkaldiska förbundet

29. religionskriget ledde till • religionsfreden i Augsburg 1555 • cujus regio, ejus religio • Karl abdikerade och riket delades mellan sönerna • Filip II fick Spanien och Italien med besittningar + burg. arvet • Ferdinand resten Spanien Dominerade under sent 1500- tal • Filip II stark p.g.a.: • inkomster från kolonier • burg. arvet rikt

30. Filip gjorde sig enväldig • flitig, men lade sig i allt • Mål: • rekatolisera • stärka Habsburg • Medel: • inkvisition • utrikespolitik • Krig • Frankrike • Turkiet (Lepanto 1571) • tog Portugal med kolonier • Florida, Filippinerna • Problem • resurserna för små

31. Nederländerna (inkl. Belg.) Typiskt: • Rikt p.g.a.: • handel,sjöfart • utvecklat jordbruk • stor befolkning • textilproduktion • kalvinism fanns i norr • Bestod av 17 provinser i pers. union med Sp. • Filip bröt mot fördragen • egna ämbetsmän och skatter • förföljelse av kalvinister vilket ledde till oro

32. krigståg och avrättningar uppror 1572 Ledare Wilhelm av Oranien • hjälp från England • landet dränktes • sju provinser ingick unionen i Utrecht 1579 (Holland) • sydprovinserna återgick till Sp. • Sp. andra problem och Holland formellt självständigt först 1648 Holland Storhetstid på 1600-t p.g.a.: • jordbruksutveckling • fiske

33. handel & sjöfart • nya fartygstyper • nytt byggnadssätt • dominerade europeisk utrikeshandel Skaffade kolonier t.ex. : • Moluckerna, Sundaöarna • Kaplandet • Nya Nederländerna Kulturell storhetstid: • Hals, van Delft, Rembrandt • 17 universitet • Hugo Grotius

34. Frankrike Under slutet av medeltiden ganska stark riksregering som fortsatte på 1500-talet under Frans I och Henrik II. Men medeltida rester kvar: • ingen gemensam lag • rikligt med provinsiella särrättigheter • lokala tullar o. avgifter • adelsprivilegier • Frans I (1515-47) Utrikespol. mål: • bekämpa Habsburg Medel:

35. konkordat med påven 1516 • katolsk statskyrka • kungligt inflytande • stöd till alla Habsburgs fiender Under Frans kulturellt uppsving. Hustrun Katarina av Medici styrde under efterträdarna: Oro (9 inb.krig) p.g.a. : • sociala & ekon. problem • provinsiella olikheter • statens makt • religion (hugenotter) • tronföljden oklar Henrik av Navarra (hugenott) giftes med Katarinas dotter.

36. hugenottkrigen 15622-1594 • 1572 Bartlomeinatten • Henrik kung 1594 ( Henrik IV) ätten regerade till 1789 Inre ordning: • ediktet i Nantes • adeln kvästes • stöd till näringslivet (höna söndag) • handelsavtal • kommunikationer, broar yttre tillväxt: • fred med Filip II • aktiv utrikespol • Canada franskt Under efterträdaren styrde Richelieu

37. Mål: • stärka kungamakten • stärka Frankrike Medel: • merkantilism • adeln fick handla • adelsprivilegier kunde köpas • inga privatkrig • intendenter kontrollerade ämbetsmännen i provinserna • befästningar som inte var kungliga revs (hugenotter) • stöd till protestanter mot H. • med i trettioåriga kriget

38. England Med rosornas krig kom Tudorerna till makten 1485 Henrik VIII (1509-1547) • stärkte kungamakten ytterligare genom kamp med kyrkan (giftermålen) • suprematiakten 1534 • klostrens egendom drogs in • kalvinism vann inträde • efterträddes av bl.a. Maria (Bloody Mary) gift med Filip II • rekatoliseringsförsök Elisabeth I (1558-1603) • gjorde E. till stormakt

39. godkändes inte av katolska kyrkan varför hon införde episkopalkyrkan • trosartiklarna luddiga varför de kunde omfattas av de flesta (dock ej av puritaner) • administrationen protestantisk liksom läran men formen katolsk • näringslivet utvecklades • textilindustri & fårhållning • järnindustri • handel • sociala förhållanden • ordnad fattigvård med skild skatt • utrikespolitik • expansivt med kolonier (Virginia) • kamp mot Spanien

40. kaperier • stöd till Holland • fängslig fristad för Maria Stuart som sedan avrättades = raseri i Rom. Filip II skulle straffa Stora armadan 1588 England vann och blev en sjömakt att räkna med • kulturell blomstring • Thomas Moore • William Shakespeare Under efterträdarna Jakob I och Karl I oroligheter p.g.a.: • maktkamp • kung - parlament • ekon. & social nedgång

41. motsättning England - Skottland • fredspolitik (30-åriga kriget) • kungen tog skatt utan att höra parlamentet • Uppror i Skottland mot Karl = det långa parlamentet • Karl måste godkänna maktinskränkning • ville kuva motståndet med våld = inbördeskrig • kavaljerer & • rundhuvuden • rundhuvuden segrade • England blev republik under Cromwell 1649 • Karl avrättades

42. Irland & Skottland kuvades • navigationsakten 1651 • i princip en diktatur • efterträddes av sonen som avgick och kungadömet återinfördes (restaurationen) 1660

43. Trettioåriga kriget1618-1648 • Orsaker: • religion • katolskt - protestantiskt • kampen kejsare - furstar • Böhmen (Fredrik av Pfalz) • kampen Habsburg- Frankrike • Nederländernas ställning

44. Krigets skeden: • Böhmiska skedet 1618 - 25 • Danska skedet 1625 - 29 • Svenska skedet 1630 - 35 • Svensk-franska skedet 1635-48 • Westfaliska freden 1648 Osnabruck & Munster • motreformationen stoppades • Augsburgska freden förnyades • Holland Schweiz självständiga • Holland fick kolonier • Frankrike fick M,T & V • Brandenburg expanderade

45. Bayern blev kurfurstendöme • Alla över 300 furstendömen fick så gott som full suveränitet • kejsarn måste få bifall till allt • Habsburg var krossat • Sverige blev stormakt och fick • Bremen • Verden • Vismar • västra Pommern med Stettin

46. Frankrike under Ludvig XIV 1661-1715 • Tog vid efter Mazarins död 1661 • F.ledande inom: • ekon., kultur, förvaltning, diplomati, militär (le grand siécle) • Mål: • kungligt envälde (Létat cést moi) • Medhjälpare: • Colbert (ekon) • Louvois (armé) • Vouban (fortifikation)

47. Metoder • Parisregeringen beslöt i allt • intendenter kontrollerade • censur • politiska fångar • adeln blev beundraradel • tjänster enligt duglighet • provinsparlamenten förbjöds • Handelspolitik • kolonier i Indien • Amerika • Västindien • Kultur • arkitektur, Mansard, Versaille

48. Ludvig XIV stil (barock) • stora författare • Corneille • Racine • Moliere • Armén • kungen högsta befäl • strikt rangordning • stående armé i kaserner • förenhetligad utrustning • krigsministerium övervakade • Utrikespolitiska mål: • naturliga gränser • ett flertal krig som gav vinster speciellt mot nord och ost

49. Frankrike • absolut dominerande och stilbildande i Europa • På 1700-talet nedgång pga : • de främsta dör • Ludvig Gammal • fel i samhället • hovadeln privilegier utan skyldigheter • ämbeten såldes • ämbeten i arv • byråkrati • statsskulden • hovhållning • krig • subsidier • skatterna ojämnt fördelade

50. England under sent 1600-tal • Karl II ville stärka kungamakten Problem: • penningnöd • utrikespolitiken • sympatierna för katolicismen • tronföljden Krigisk och inför toleranspolitik mot katoliker opposition och testakten 1673 • partisplittring; whigs - tories