FINLANDS HISTORIA Kurs 6

1. FINLANDS HISTORIAKurs 6 • Strukturer för läraren • Ha överseende med stavfel och omkastningar i årtalen • Power Point-program för bildspel (PP 200 9.0) • Rätta och komplettera efter behov. Länka bilder om du vill • Välj bildspel och du kommer framåt med vänster musknapp

2. Kurs 6 FINLAND FÖRE 1809 Innehåll i huvuddrag • Historiografi • Forntiden • Medeltiden • Äldre Vasatiden • Stormaktstiden • Frihetstiden • Gustavianska tiden • Finland lösgöres från Sverige

3. Historiografi • Vad är historia? • händelser i det förflutna • vetenskap som reder ut vad som hänt och vilka konsekvenserna varit • Olika typer av historia: • politisk historia • ekonomisk historia • social historia • kulturhistoria etc

4. historiografi forts. • Då man forskar i historia kan fel uppstå och dessa kan bero på t.ex.: • forskaren • samtiden • metodiken • världsåskådningen • Källtyper i historien: • rester och kvarlevor • muntliga källor

5. historiografi forts. • skriftliga källor • urkunder • bearbetningar • litteratur • övriga källor • traditioner • levnadasvanor • låneord • byggnadssätt etc. Annan indelning: • primärkällor • sekundärkällor

6. historiografi forts. • Historien använder sig av stöd från andra vetenskaper ex.: • Arkeologi • spektraanalys • röntgen • pollenkornsanalys • C-14 • Filologi • Etnologi • Geografi

7. Finlands forntid • Forntiden kort p.g.a. istiden • möjligheter till bosättning först från c.7000 f.Kr. • Den äldsta tiden indelas i : • stenåldern • bronsåldern • järnåldern

8. StenåldernC. 7500-1300 f.Kr. • Indelas i : • äldre och • yngre stenåldern • Skillnaden framkommer i : • tillverkninssätt • fästning av redskap • Utkomst: • fångstkultur (rörlig bosättning) • Äldsta lämningar: • Askolakulturen (c.7500 f.kr.)

9. forntid forts. • Ny invandring av båtyxfolket • näringar: • åkerbruk • boskapsskötsel • Under stenåldern förekom kontakter till andra folk i öst och väst. Detta syns i fynd ex.: • kamkeramik • snörkeramik

10. Bronsåldernc. 1300-500 f.Kr. • Tidsperioden fyndfattig. Landet dock bebott. • Ny invandring syns i : • nytt gravskick • likbränning • kummelgrvar • hällristningar • hudar ersattes av textilier • I övrigt fortsatte livet som vanligt

11. Järnåldernc. 500 f.Kr-1150 e.Kr • Början fyndfattig. Möjliga orsaker: • klimatförsämring • sjukdom • återgång till primitivare levnadsformer • Ny inflyttning första århundradena e.Kr. (finnar) • Orsaker: • oroligt på kontinenten • lockande utkomstmöjligheter

12. järnåldern forts. • Bosättningen koncentrerad till fruktbara områden i det inre av landet • Handel kom i gång • Expotvaror: • torkad fisk • pälsverk • Även svensk inflyttning till • Åland • Åbolands skärgård • Österbottens kusttrakter

13. Fornfinska samhället • Stamsamhälle • ingen centralmakt • bygdens folk leddes av en hövding • på tinget beslöts om gemensamma frågor • visst samarbete mellan stammar (försvarsfrågor) • Näringar • jordbruk (svedjebruk) • senare åkerbruk

14. fornfinnar forts. • jakt och fiske • boskapsskötsel obetydlig • Religion • dyrkan av naturväsen och andar • mål : • god fruktbarhet • Kultur • runosånger och diktning (muntligt) • bruksföremål delvis smyckade • slingornamentik

15. Östersjöområdet på 1100-talet • Typiska drag: • tyska Hansan expanderade i Östersjön och Finska viken • Novgorod konkurrerade om marknaden i Finland • Konflikter: • tavaster - karelare • egentliga finnar - svenska kusten • Kistnandet av Sverige och Ryssland ledde till att handelsfärder kombinerades med mission

16. Korstågstiden • Orsaker: • Handelsintressen • Konkurrensen med Novgorod • Kampen mellan katolskt - ortodoxt • Möjligheter till nya beskattningsobjekt • Finnarnas härjningar i Uppland • Första Korståget c. 1155 • Källa: • Erikskrönikan • Vem: • biskop Henrik, Erik Jedvardsson

17. Korstågen forts. • Vart: • Egentliga Finland • Form: • Svärdsmission • Resultat: • Egentliga Finland kristnades och ställdes under romerska katolska kyrkan och kungen

18. Andra korståget c. 1238 • Vem: • Birger Jarl, biskop Tomas • Vart: • Tavasternas hamn • Varför: • konkurrensen med Novgorod • missionsiver • Resultat: • Tavastehus grundades • Tavastland till kyrka och kung • ny svensk befolkning till kusterna

19. Tredje Korståget 1293 • Vem: • Tyrgils Knutsson • Vart: • Finska vikens inre delar • Varför: • mota Novgorod • Resultat: • Viborg anlades • Karelen till Sverige • grek - ortodoxakyrkan stoppad • handeln i Karelen säkrad

20. Nöteborgsfreden 1323 • Första freden mellan Sverige och Novgorod (Ryssland) • Gräns: • Systerbäck - Vuoksens mellersta lopp - Nyslott - Helsinge hav • Helsinge hav?: • Bottenviken (Brahestadstrakten) • Norra Ishavet • Vita havet

21. Nöteborgsfredens följder • Stammarna kunde bilda ett folk • Finland blev en del av den västerländska kulturkretsen • Svenska (nordiska) samhällsordningen infördes • Andra följder: • Finland blev svenskt landskap • Finland rätt delta i kungaval 1362 • Finland eget biskosstift 1374 • svensk rättsordning (lagmansdöme)

22. Finlands gränser • Nöteborgsfreden 1323 • Täysinäfreden (Teusina) 1595 • Freden i Stolbova 1617 • Nystadsfreden 1721 • Åbofreden 1743 • Freden i Fredrikshamn 1809

23. Folkkungatiden • Kungen valdes • Uppgift: • skydda mot inre och yttre faror • Centralmakten svag • tvångsmedel saknades • landskapen bestämde själv • landskapslagar • Birger Jarl stärkte kungamakten • fridslagar • hemfrid • kyrkofrid

24. folkkungar forts. • tingsfrid • kvinnofrid • urbota brott = fredlöshet , centralmakten stärktes • civillagar • arvslag (qvinna ½ mot man) • förbud att ge sig till träl • förbud mot järnbörd • Magnus Ladulås kompletterade med: • kungsfrid • förbud mot våldgästning

25. folkkungar forts. • ME stärkte kungamakten genom Alsnö-stadgan: • skattelindring eller frihet mot att man höll kungen med väpnad ryttare • Alsnöstadgan medförde adelns tillkomst (1281) • Allmän landslag 1346 (1442 1734) • Stadslag 1351 • Från 1362 deltog Finland i kungavalet

26. Skatterna • Ursprungligen var en fri man inte skattskyldig men bl.a.: • skyldig utföra krigstjänst • skyldig inhysa kungen etc. • Då skyldigheterna inte utkrävdes så erlades avgifter i stället (blev till skatter) • Erlades oftast i natura • spannmål • fisk • smör • Skatterna uppbars av landskapen

27. Senare bestämdes skatterna: • häradsvis • sockenvis och • gårdsvis (jorden var skattebelagd) FÖRVALTNINGEN • Slottslän med hövding • representerade kungen • skötte bl.a. ordning och • försvar Slottslän Härad Socken

28. Ursprungligen gällde olika lagar i varje landskap. I Finland gällde Hälsingelagen RÄTTSKIPNINGEN • Högst stod kungen som man kunde vädja till lagmansdöme häradstinget Vid tinget fanns en domare och 12 nämndemän. I städerna fanns rådstuvurätt med borgmästare och rådmän

29. Unionstiden 1389-1521 • Med drottning Margareta uppstod en personalunion mellan DK- S-F –N (Kalmarunionen) • Under unionstiden ständiga motsättningar mellan : • unionspartiet • stöddes av kyrkan • nationella partiet • stöddes av bönder • adel och präster delade

30. Finland under unionstiden • Rättskipningen utvecklades av Erik av Pommern • I övrigt oroligt då danskarna stödde ryssarna • Viborg förstärktes • Nyslott (Olofsborg) byggdes • Sista unionskungen var Kristian Tyrann som störtades av GV 1521

31. Eriks rättssystem

32. Vasatiden 1521-1617 • Kung : • Gustav Eriksson, Gustav Vasa 1521-1560, kröntes 1523 • Problem: • ekonomin • kungens ställning • ineffektiv styrelse • Lösningar: • 1527 Västerås recess: • guds ord skulle renligen predikas • överflödig egendom indrogs

33. Gustav Vasa forts. • Vesterås arvförening 1544 • kronan i arv inom Vasa-ätten • val om ätten skulle dö ut • Gustav förde ett patriarkaliskt styre • Förvaltningen omorganiserades centrala ämbetsverk tillkom: • kammaren • skötte skatter • kansliet • skötte brevväxling och anvisningar

34. Gustav Vasa forts. • slottslän • ståthållare som övervakade • kungsgårdar • fogdar som representerade kungen och samtidigt bedrev mönsterjordbruk • Försvaret • fotfolket - utskrevs • rytteriet - värvades • sjöfolket - utskrevs, värvades

35. Gustav Vasa forts. • sönerna fick varsitt hertigdöme där de fick styra ganska fritt • Finland tillföll Johan • Åbo slotts blomstringsperiod • Johan gifte sig med Katarina Jagellonika • mål att skapa ett starkt Fin+P östersjövälde • Finland blev storfurstendöme • bråk med Ryssland • fred i Teusina efter 25 - årigt krig

36. Erik XIV(1560-1568) • Införde grev- och friherreskap • Vidlyftiga giftermålsplaner som gick i stöpet • Konflikt med bröder och adel, • kulminerade vid äktandet av Karin Månsdotter • KM kom att verka vid Liuksiala gård • KM begraven i Åbo (enda kungliga graven i Finland) • Led av förföljelsemani • Avsattes efter Sturemorden

37. Johan III • Kung 1568 - 1592 med adelns hjälp • Tackade genom: • adelsprivilegierna 1569 • adelskapet ärftligt utan motprestation • privilegier • tjänster • domsrätt • grev- , friherreskap utökades • Försök till rekatolisering

38. Sigismund 1592-99 • Kung av Polen och katolik • Måste godkänna Uppsala mötets beslut om lutherdom före han fick svenska kronan • försökte rekatolisera • Karl vald till riksföreståndare • klubbekriget i Finland • krig Sigismund - Karl • Karl IX regent 1599 • krigmot Ry, Pol och Dan • kolonisering av erämarker • näingslivsutveckling (städer)

39. Stormaktstiden 1617-1721 • Gustav II Adolf ärvde krig: • slutade genom: • Danmark • freden i Knäred 1613 • Polen • stilleståndet i Altmark • Ryssland • Stolbova 1617 • Viktigaste åtgärder: • försoning med adeln • rådets ställning stärktes • styrelse med ”råds råde”

40. G II A forts. • RO 1617 • representation fastställdes • uppgifter: • krig & fred • skatter • utskrivningar • lagstiftning • lagförslag av rådet • kungen veto • viktiga beslut krävde enighet • RHO 1626 • riddarhuset tredelades • RF 1634 (regeringsformen)

41. G II A forts. • Centraliserad styrelse (ämbetsverk): • kanslikollegiet – rikskansler • Axel Oxenstierna • kammarkollegiet -riksskattmästaren • krigskollegiet - riksmarsken • amiralitetskollegiet - riksamiral • Svea hovrätt - riksdrots • Motsvarar våra ministerier

42. G II A forts. • Lokalförvaltningen • Län (15 st varav 5 i Finland efter 1634) • landshövding • ordning • skatter • kronoegendom • Härad • kronofogde • Länsmanssocknar • länsman

43. G II A forts. • Rättsväsendet • fast instansordning • justitierevisionen blev högsta domstol • hovrätterna infördes justitierevisionen hovrätter lagmansrätt häradsrätt rådstuvurätt

44. G II A • Näringslivet • stapel- och uppstäder • Åbo , Viborg • lanthandel förbjöds • skråtvång infördes • utveckling av bergsbruk • Svartå, Billnäs, Fiskars • monopolkompanier • tjära, järn etc. • Skolor • pedagogier (2år)

45. G II A • trivialskolor (4år) • gymnasier (4år) • Armen • små förband • god ordergång • lätt flyttbara • lätt beväpning, hög eldhastighet • rytteriet • snabb, rörlig, uthållig • artilleriet • lätta kanoner, rörligt, i strid

46. G II A • Organisation: • regementen (länsvis) • bataljoner • lokalt • ansvar • stolthet • krigsartiklar • lön och tjänst reglerades • 30-åriga kriget • Varför: • maktpolitik

47. G II A • handelspolitik • religion • G II A dog i kriget 1632 • Vestfaliska freden slöts 1648 • Sverige-Finland blev stormakt och fick: • Vorpommern • Hinterpommern till Oder • Wismar • Bremen • Verden • Stort krigsbyte till Sverige-Finland

48. Finland under stormaktstiden • Generalguvernör: Per Brahe • Åtgärder: • utbildning av tjänstemän (Åbo Akademi 1640) • landsvägsnät och vägbyggen • skjutshåll • gästgiverier • postgång • städer (11st)

49. Kristina 1644-54 • begåvad • kunnig men: • ekonomiskt slöser (hov,stöd) • förläningar • belöning för tjänster • 58%av Finland över 65% Sverige • abdikerade och flyttade till Rom

50. Karl X Gustav 1654-60 • Reformer: • fjärdepartsräfsten • allt givet efter 1632 skulle till en fjärdedel återtas • ”omistade gods” togs helt • genomdrevs endast delvis p.g.a. • Karls krig • Karls död • Karl i krig med Polen och Danmark • Roskildefreden 1658 gav Sverige: