170 likes | 306 Views
Industrin som arbetsgivare Pekka Lundmark Verkställande direktör, Konecranes. Den finländska teknologiindustrins personalutveckling 1998-2006. Källa: Statistikcentralen, Teknologiindustrin rf R:työvoimajpty02bff.ppt 17.08.2006/mka.
E N D
Industrin som arbetsgivare Pekka Lundmark Verkställande direktör, Konecranes
Den finländska teknologiindustrins personalutveckling 1998-2006 Källa: Statistikcentralen, Teknologiindustrin rf R:työvoima\jpty02bff.ppt 17.08.2006/mka
Utbildningsbakgrund hos personalen i teknologiindustrin i Finland 2003 och 2007 * + 2% - 26% + 11% + 20% - 11% Universitet Yrkeshögskola Tekniker Yrkesläroanstalt Annan/uppgift saknas * Materialet i samplet har utökats för att motsvara grundmängden (ca 200 000) Källa: Teknologiindustrin rf
Behovet av kompetent personal växer • Personalmängden i teknologiindustrin uppskattas hållas kring 200 000, men bristen på kompetent personal växer • Pensioneringen av de stora åldersklasserna ökar rekryteringen: • åren 2006-2010 ca 4500 personer årligen • åren 2010-2015 nästan 6000 personer årligen • huvudsakligen för maskin- och metallvaruindustrin, särskilt yrkesinriktad utbildning på andra stadiet • Behovet av kompetens på högre stadiet ökar i teknikbranschen • Rekryteringen i universiteten blir mångsidigare • Chefskompetens utgör en flaskhals
Rekryteringen av personer med examen i den tekniska branschen till teknologiindustrin, enligt utbildningsnivå år 2005 Källa: Finlands näringsliv EK 2005, materialet ’Osaavaa henkilöstöä yrityksiin’ Extrapolerat till hela grundmängden (ca 200 000)
Prognos för rekryteringsbehovet 2006-2010 Källa: Teknologiindustrin rf, Statistikcentralen
Framtida kompetens i Finland 2015 • Den grundläggande utbildningen ska utvecklas utifrån kommande kompetensbehov och de ungas inlärningsfärdigheter samtidigt som moderna undervisningsmetoder utnyttjas. • Yrkeskunskapens roll ska väsentligt stärkas genom att den regionala kompetensbristen avhjälps. • Specialyrkesexamina utnyttjas för att skapa flexibla lösningar för chefskompetens. • Högskolesystemet effektiviseras och utvecklas som helhet. - Yrkeshögskolorna producerar arbetslivsinriktade, lägre högskoleexamina • Universitetens högre högskoleexamina utvecklas så att de är internationellt konkurrenskraftiga och möjliggör universitetens specialisering • Antalet yrkeshögskolor och universitet bör minskas.