Download
1 / 24
240 likes | 643 Views
Kvinnoliv och kvinnokamp. Syndafallet. Adam och Eva i paradiset (här i Lukas Cranachs version) Frestade av ormen äter de frukten av kunskapens träd. Många ser det som ett sätt att förklara ondskan i världen.
E N D
Syndafallet. Adam och Eva i paradiset (här i Lukas Cranachs version) Frestade av ormen äter de frukten av kunskapens träd. Många ser det som ett sätt att förklara ondskan i världen.
Matriarkat= kvinnlig makt i samhälle eller familj. Det finns olika teorier om det har funnits sådana samhällen . Några anser att det i östra Medelhavet ca 9000 f. Kr har funnits fredliga samhällen där kvinnor och män delat på makten. Statyetten på bilden, Venus från Willenburg, skulle, liksom freskerna på Kreta vara exempel på detta. När indoeuropéerna erövrade Egypten för 6000 år sedan försvann detta mera likställda samhälle. Friedrich Engels menade att ett mera matriarkaliskt samhälle ersattes av ett patriarkaliskt när jägarna blev bofasta och att äga egendom därmed blev viktigt.
Vad män sagt om kvinnor Kvinnan var en defekt varelse och det var därför naturligt att hon skulle underordna sig mannen ansåg Aristoteles Thomas av Aquino var starkt påverkad av Aristoteles: ”Den första och viktigaste egenskapen hos en kvinna är saktmodighet. Bestämd att lyda en så ofullkomlig, ofta med laster och alltid med fel i så hög grad utrustad varelse som mannen, bör hon tidigt lära sig fördra till och med orättvisor och utan att klaga finna sig i en makes dumhet…” Rousseaus bok Émile är en roman som handlar om hur en ung man skall uppfostras. Han möter Sophie som skall uppfostras helt annorlunda, till att passa upp och behaga sin man.
Antiken Av antikens kvinnor var kvinnan i Aten den mest ofria. Hon stod helt under sin mans förmyndarskap eller den äldste sonens om mannen var död. En ärbar kvinna var förvisad till hemmet. Hon fick inte heller delta i fester – det fick bara hetärer som var professionella underhållare. Flickorna giftes bort vid 13 års ålder och hade inte fått någon utbildning att tala om. Kvinnorna i Sparta levde ett friare liv. De skulle ägna sig åt fysisk fostran eftersom styrka och sundhet skattades högt. I Rom var kvinnan mera synlig. Kvinnor i de högsta samhällsklasserna skulle deltaga i männens umgängesliv och de skulle leda barnens utbildning – därför måste de få en mer än en grundläggande utbildning själva.
Medeltiden Under medeltiden var kyrkans inflytande stort. Kyskhet och ärbarhet sattes högt och kvinnligheten var en fresterska. Jungfru Maria var idealet. Äktenskap fick inte ingås utan kvinnans medgivande. Hon stod dock alltid under en mans förmyndarskap om hon inte var änka. Om hon upptogs inom en klosterorden fick hon utbildning. Mäktiga kvinnor har funnits i alla tider. De har vuxit upp i rika familjer och ärvt stora gods och egendomar. Den heliga Birgitta skapade sin egen klosterorden och hade starka politiska åsikter om kung Magnus Eriksson.
Stormaktstiden I krig och ofärdstider har kvinnor fått överta männens roller. Under stormaktstiden fick kvinnor sköta om jordbruk och bergsbruk i männens bortavaro. Om mannen dog fick hon överta verksamheten. Hustrur till gesäller till exempel ägnade sig åt tillåtna verksamheter som brännvinsbränning. Christina Piper var en av tidens mest framgångsrika kvinnor inom näringslivet eftersom hennes man krigade på kontinenten. Hon skötte många stora gods i Skåne och inrättade ett alunbruk i Andrarum (tidens största arbetsgivare). Under perioder på 1600-talet anklagades framförallt kvinnor för samröre med djävulen.
1700-talet Förutom att ha det största ansvaret för familjen var kvinnor verksamma inom en rad yrken, många tunga sådana som till exempel de som arbetade som mursmäckor och bar murbruk till murarna. Många arbetade som pigor eller inom den begynnande textilindustrin. Under 1700-talet kan man konstatera att kvinnan på ett sätt fick bättre möjligheter i samhället. Ett exempel på försämring är synen på våldtäkt (ett brott som kunde straffas med döden), ett ansvar som låg på mannen fram till mitten av 1700-talet, men som nu kom att ligga på kvinnan. Det var hennes ansvar att upprätthålla sin kyskhet och att inte uppmana mannen till sexuella handlingar.
1800-talet Många kvinnor flyttade från landet in till de växande städerna. Familjens lilla torp kunde inte längre försörja dem Allteftersom industrin växte och utvecklades kom det fler så kallade kvinnoarbeten – enkla, enformiga arbeten till lägre lön. Män hade högre löner än kvinnor eftersom de skulle försörja en familj. Det fanns ett stort kvinnoöverskott under 1800-talet både inom arbetar- och borgarklassen. Betydligt fler män än kvinnor emigrerade. Alltså tvingades många kvinnor leva ensamma och försörja sig på en låg kvinnolön. Ytterligare ett problem kvinnor hade när de skulle försörja sig under 1800-talet var att de inte fick lov att arbeta med vad som helst. Kvinnor fick bara syssla med arbete som låg utanför skråna. En bidragande orsak till att skråsystemet avskaffades och näringsfrihet infördes 1846 var alla de ansökningar om dispens som kom från kvinnor. Efter år 1846 var det i princip näringsfrihet för både män och kvinnor.
En ogift kvinna var tvungen att ansöka om att bli myndigförklarad. Det fanns även andra regler som endast gällde kvinnliga företagare. Arbetsmarknaden var alltså mycket begränsad. Det största arbetsområdet för kvinnor var som hembiträden. Kvinnor fick dock inte starta hantverk eller fabrik. Det fanns även andra regler som endast gällde kvinnliga företagare. För ogifta kvinnor i arbetarklassen var prostitution ibland en tillfällig nödlösning tills man fått ett nytt arbete. Var man ogift medelklasskvinna hade man fått en utbildning och kunde försörja sig som telefonist eller småskolelärarinna. Att vara folkskolelärare var förbehållet män – med högre lön. Det var länge diskussion om kvinnors rätt att förvärvsarbeta, om lika lön för lika arbete. Inte förrän 1939 blev det förbjudet att avskeda en kvinna när hon gifte sig.
Äktenskap Giftermålsbalkens första paragraf i 1734 års lag lyder: "Sedan man och qvinna sammanvigde äro, då är han hennes rätte målsman och äger söka och svara för henne: hustrun följer ock mannens stånd och vilkor.” Inte förrän i denna lag blev den kyrkliga vigseln, äktenskapet, fullt ut kyrkans angelägenhet. Tidigare var trolovningen (fästningen) då kvinnans målsman, fästmannen och vittnen (fastar) ingick ett avtal, bindande. Under 1800-talet började nativiteten avta, alltfler kvinnor förblev ogifta, fler barn föddes utanför äktenskapet och alltfler kvinnor arbetade utanför hemmet. Hur skulle dessa problem lösas? I hela Norden kom äktenskapslagstiftningen att reformeras mellan 1909 och 1925. Det blev från 1917 också möjlighet att skiljas om båda parter ville det.
Upplysningen feminismens pionjärer Många upplysningsfilosofer menade att män och kvinnor egentligen var lika, men de var dock inte så intresserade av kvinnors rättigheter. Olympe de Gouges var verksam under den franska revolutionen och skrev ”Deklarationen om kvinnans rättigheter”, där hon bytt ut man mot kvinna, men inte ens under revolutionens mest radikala fas var det tal om att ge kvinnor rösträtt.
Mary Wollstonecraft skrev 1792 boken ”Försvaret av kvinnans rättigheter”. Hon krävde att män och kvinnor i alla lägen skulle behandlas lika – pojkar och flickor skulle till exempel få samma utbildning. Hon levde som hon lärde.
John Stuart Mill skrev 1869 artikeln ”The Subjection of Women” där han stöttade feminismen. Det Liberala partiet i Storbritannien arbetade för kvinnans rättigheter. Mill skriver i artikeln att i Storbritannien kan alla leva och arbeta som de vill, men inte kvinnorna.
Olika former av feminism Ellen Key var företrädare för kvinnors särbehandling. I sin bok ”Barnets århundrade” skriver hon att kvinnor med tanke på barnets bästa inte skall nattarbeta. Hon representerar differensfeminismen, det vill säga man och kvinna har olika biologiska kön. Könsrollerna kommer sig av denna skillnad. Företrädare för likhetsfeminismen är Mill och Mary Wollstonecraft. De menar att könsrollerna beror på att pojkar och flickor uppfostrats olika och har olika förväntningar att leva upp till. De tillhör olika sociala kön eller genus. Detta skriver Simone de Beauvoir om i sin bok ”Det andra könet”.
1800-talet - kvinnorörelser Kvinnomarschen till Versailles får symbolisera arbetarnas kamp för bröd. Under 1800-talet var det i mångt och mycket medelklassens kvinnor som tog över kampen för kvinnors rätt i olika sammanhang. Arbetarskyddsfrågor – nattarbete eller inte – förutom röst rätten var frågor som togs upp på olika konferenser. Clara Zetkin var pionjär i den tyska arbetarrörelsen – levde i exil under perioder på grund av yrkesförbund. Organiserade den kvinnorörelsen i Tyskland där det under 1800-talet var partiförbud för kvinnor. Mot kriget – kommunist – var med och bildade Spartacusförbundet. Instiftade kvinnodagen 8 mars.
Emmeline Pankhurst 1858-1928 blev den kvinnliga militanta engelska rösträttsrörelsens frontalfigur. Hon och hennes döttrar grundade WSPU (Women´s Social and Political Union). Hon menade att kvinnlig rösträtt successivt skulle gälla för alla medan Labour menade att det var ett mål man arbetade för från början. Pankhurst ville inte liera sig med något parti, eftersom den kvinnliga rösträtten då skulle få ge vika för andra politiska mål. De våldsamma metoder WSPU använde ( vid sidan av fredliga tal och demonstrationer) ledde till fängelsevistelser med tvångsmatning om den intagna hungerstrejkade. Gifta kvinnor över 30 år fick rösträtt 1918. Allmän och lika rösträtt, 21 år, infördes i Stor-britannien 1928.
Kampen för kvinnlig rösträtt i Sverige Kvinnor hade rösträtt i kommunala val från 1862. De var dock inte valbara. Kampen för den kvinnliga rösträtten i riksdagsval börjar på allvar i början av 1900 då LKPR bildades, se nedan. Män och kvinnor driver kampen var för sig men med likartade metoder. Männen har dock fördel av att de har en etablerad plats i den tidens politiska liv. Fyrståndsriksdagen ersätts av andra-kammarriksdagen Rösträtt för kvinnor Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss
I Sverige var det också främst medelklassens kvinnor som drev rösträttsfrågan eftersom skillnaden var störst mellan män och kvinnor där. För arbetarna gällde det först och främst rösträtt för män vilken utökades 1909 och kom att omfatta 75% av skattebetalande män. Kvinnor blev nu valbara till kommunala församlingar. Första världskriget skapade stor social oro i hela Europa och i skuggan av detta infördes allmän och lika rösträtt för män och kvinnor 1919 (första valet 1921). Första valet 1921
Organisationer för kvinnor Fredrika-Bremer-förbundet bildades 1884 under ledning av Sophie Adlersparre-Leijonhuvud, som organiserade skolor för arbetarklassens kvinnor . Förbundets motto idag är Fler kvinnor där makten finns - Fler män där barnen finns - Jämställda löner När rösträtten väl var i hamn fortsatte arbetet för kvinnans jämställdhet och frihet i såväl arbetsliv som privatliv. På Fogelstad startade fem kvinnor en folkhögskola, 1922-1925, där man arbetade för samhällsförändringar i vänsterliberal riktning.
Elise Ottesen Jensen - RFSU ”Jag drömmer om den dag då alla barn som föds är välkomna, alla män och kvinnor jämlika och sexualiteten ett uttryck för innerlighet, njutning och ömhet.” Elise Ottesen Jensen bildade RFSU på 1930-talet. Tillgång till preventivmedel, fri abort och familjeplanering var de frågor hon arbetade med, inte bara teoretiskt, utan hon hjälpte många kvinnor med preventiva metoder under en tid då detta var förbjudet – fram till 1938.
Under 60- och 70-talen går kvinnorörelsen in den så kallade andra vågen i kampen för likställighet. Kvinnor uppmanades att inte längre vara passiva i sin kvinnoroll utan börja kämpa mot kvinnoförtrycket inom alla områden i samhället. Grupp 8 var en till början hemlig feministisk rörelse som bildades 1968. Grupp 8:s ville arbeta för att kvinnors rätt till heltidsanställningar. De ville också sänka arbetstiden för alla så att det blev tid över för både män och kvinnor att sköta barn och hushåll. En förutsättning för att heltidsarbete skulle fungera var att alla föräldrar skulle ha rätt till dagisplats. Utöver frågan om arbetstiden och deltiden debatterade man även de låga kvinnolönerna. Kvinnans rätt till sin egen kropp, rätten till fri abort och rätten till smärtlindring vid förlossning var andra viktiga ämnen för rörelsen. Grupp 8 har inspirerat de som har arbetat för kvinnojourer, Stödstrumporna och Feministiskt initiativ.
1990 - Stödstrumporna bildades av tre kvinnor, en av dem var Maria-Pia Boethius, 1994 en kort tid före valet. De använde parollen "Hela lönen, halva makten", och hotade med att starta ett kvinnopartiför att få andra politiska partier att sätta upp fler kvinnor på sina kandidatlistor, och att få dem att satsa på kvinnofrågor. Feministiskt initiativ, F!, är en feministisk organisation, parti som bildades 2005. män. Så här står det på deras hemsida: ”Feministiskt initiativ har en vision om en värld där alla människor har samma möjligheter att leva ett fullödigt liv. Så ser verkligheten inte ut idag. Kvinnor är systematiskt underordnade män. Feministiskt initiativ vänder sig till kvinnor som vill avskaffa den patriarkala ordningen och till de män som solidariserar sig med oss i denna kamp.”
