320 likes | 509 Views
Riskbruk, missbruk och beroende – kunskap till praktik. Alkohol- och drogsituationen nationellt och lokalt. Nationell baskurs, Norrbotten den 18 augusti 2009. Annika Nordstrand, utredare Harald Segerstedt, verksamhetsstrateg Norrbottens läns landsting. Upplägg.
E N D
Riskbruk, missbruk och beroende – kunskap till praktik Alkohol- och drogsituationen nationellt och lokalt Nationell baskurs, Norrbotten den 18 augusti 2009 Annika Nordstrand, utredareHarald Segerstedt, verksamhetsstrategNorrbottens läns landsting
Upplägg • Sverige i ett europeiskt perspektiv- vuxna och ungdomar: Jämförelser och utveckling, användning, skador/ konsekvenser • Källor: CAN, SoRAD, STAD, FHI • Norrbotten och kommunerna- vuxna och ungdomar: Jämförelser och utveckling • Källor: FHI, ESPAD, CAN, Hälsosamtalsundersökningen
Sverige har låg totalkonsumtion av alkohol i ett Europeiskt perspektiv (2006) Källa: SoRAD
Alkoholrelaterad slutenvård bland kvinnor – ökar i de flesta åldersgrupper Noteraungdomarna per 100 000 Källa: SoRAD
Alkoholrelaterad slutenvård bland män - vanligare än bland kvinnor Noteraskalan per 100 000 Källa: SoRAD
Norrbotten: andel med riskabla alkoholvanor- stor skillnad mellan kommunerna, vissa över riket Källa: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 2006
Norrbotten– alkohol i olika åldrar • Med undantag från unga och äldre män, ingen större skillnad vad gäller riskabla alkoholvanor jämfört med riket Källa: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 2006
Summering – alkohol 1(2) • Betydande uppgång i alkoholkonsumtion 2000-2004, men sedan viss nedgång främst beroende på minskad införsel och smuggling – trenden med ökande alkoholkonsumtion bruten • Totalkonsumtion fortfarande på historiskt hög nivå, men låg i europeiskt perspektiv • Alkoholrelaterad dödlighet och sjuklighet upp främst bland kvinnor men fortfarande högre bland män • Norrbotten: • lägre andel med riskabla alkoholvanor än riket i övrigt, men vissa kommuner högre än riket • vanligare med riskabla alkoholvanor bland män än kvinnor
(Elever som fyller 16) Alkohol-mgd senaste berusn Druckit alk senaste 12 m Berusad senaste 12 m Rökt senaste 30 d Cannabis ngn gng Annan narkotikangn gng Ej förskrivna sömn/Läkem ngn gng Sniffatngn gng Blandatalk läkem
X X X X X : Flickor, åk9 Norrbotten X : Pojkar, åk9 Norrbotten
Elever i länet som dricker alkohol minst någon gång i månaden Norrbotten - lika många eller färre än i Jämtland och Västernorrland Källa: Hälsosamtalsundersökningen, Läsåret 2007/2008
Elever i Norrbotten Antydan till positiv utveckling med minskad alkoholkonsumtion, oavsett kön Dricker alkohol minst någon gång i mån Har provat Källa: Hälsosamtalsundersökningen, Läsåret 2008/2009
Individ Familj Skola Samhälle Biologiska/ genetiska faktorer Tidiga problembeteenden Positiva attityder till alkohol och droger Vänner som missbrukar Alienation och avståndstagande Samhörighet med familjen Regler och tillsyn Missbruk i familjen/ alkoholpositiva attityder Brist på ledarskap i familjen Familjekonflikter Samhörighet med skolan Akademiska misslyckanden Tillgänglighet till alkohol och droger Media Uttalad fattigdom Svaga band till grannskapet/ lokalsamhället Exempel på risk- och skyddsfaktorer för alkoholproblem Källa: Andréasson, Den svenska supen i det nya Europa
Summering alkohol 2(2)Svenska elever • dricker alkohol förhållandevis sällan, jämfört med Europa, men dricker relativt mycket när de dricker • En femtedel i gymnasiets andra år har råkat ut för olycka eller skadats pga alkohol • Mer än var fjärde gymnasieelev har haft oskyddat sex pga alkohol • Andelen som aldrig dricker alkohol i åk9 har ökat, men relativt oförändrad konsumtion i gymnasiet • Norrbotten • Flickorna dricker lika ofta som pojkarna på gymnasiet • tecken på minskande andel gymnasieelever som dricker minst någon gång i månaden, eller har provat • Liksom för vuxna, stor skillnad mellan kommunerna även för gymnasieelever
Sverige i Europa: Använt narkotika senaste 12 månaderna Källa: Befolkningsundersökningar/ SKL
Andel (%) som använt cannabis någon gång och under den senaste mån- 15–24-åringar i Sverige och i EU-15 Använt någon gångAnvänt senaste mån EU-15 Sweden EU-15 Sweden 2002 29 % 17 % 11 % 4 % 2004 33 % 14 % 11 % 3 % Ökat i EU-15 men minskat i Sverige Källa: Eurobarometer, Young people and drugs, 2004
Narkotikarelaterade dödsfall och antal pat. inom slutenvården med narkotikarelaterade diagnoser 1987-2005 (riket) Källa: Socialstyrelsen
Andel som använt hasch eller marijuana på senare tid - Kvinnor: lägst andel i Norrbotten av norrlandslänen - Betydligt lägre andel i Norrbotten än i riket i övrigt Källa: Hälsa på lika villkor? Norrland 2006 (Norr-, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland)
X X X : Flickor, resp pojkar, åk9 Norrbotten 2009 kommer nya data Norrbotten
Summering narkotika Svenska elever • ligger långt nere på europalistan vad gäller narkotikaerfarenhet(16 år) • Från att ha minskat sedan 2001, ökar nu andelen i nian som testat narkotika • Norrbotten Mindre vanligt än i riket i övrigt att ha • provat narkotika i årskurs 9 (år 2000, nya data kommer 2009)
Röker dagligen Källa: Hälsa på lika villkor? 2004-2007, Livsstilsrapport, FHI, 2008
Snusar dagligen Källa: Hälsa på lika villkor? 2004-2007, Livsstilsrapport, FHI, 2008
Elever i Norrbotten, gymnasiets första år Antydan till negativ utveckling med ökad andel rökare, särskilt flickor Källa: Hälsosamtalsundersökningen, Läsåret 2008/2009
Elever i Norrbotten, gymnasiets första år Antydan till positiv utveckling med minskad andel som snusar Källa: Hälsosamtalsundersökningen, Läsåret 2008/2009
Vanligare i vissa grupper med: • Daglig rökning • Arbetslösa, arbetaryrken, ekonomiskt utsatta • Kort utbildning (även daglig snusning) • Män födda utanför Norden, kvinnor födda i övriga Norden • Funktionshindrade • Homo- och bisexuella • Riskabla alkoholvanor • Mellanlång utbildning, tjänstemannayrken på lägre nivå • Födda i Sverige eller övriga Norden • Unga kvinnor och män (16-24) • Funktionshindrade • Homo- och bisexuella • Använt cannabis senaste 12 månaderna • Män • Inga statistiskt säkerställda skillnader vg socioekonomi, men något vanligare vid låg inkomst, arbetslöshet, män födda i övriga Norden • Samband: diskriminering pga funktionshinder och olaglig droganvändning Källa: Hälsa på lika villkor? 2004-2007, Livsstilsrapport, FHI, 2008
Läs mer om folkhälsapå www.nll.se/folkhalsa