Allmänhetens attityder till studieförbunden 2013

1. Allmänhetens attityder till studieförbunden 2013 2013-03-26 Johan Orbe Caroline Theorell

2. Om undersökningen • Bakgrund och syfte: Sifo har på uppdrag av Folkbildningsförbundet (FBF) för fjärde gången genomfört en kvantitativ undersökning bland den svenska allmänheten. Undersökningen syftar till att mäta allmänhetens inställning till studieförbund och folkbildning. FBF genomför regelbundet kvantitativa undersökningar gällande inställningen till studieförbund och folkbildning och har tidigare gjort mätningar under åren 2007, 2009 och 2011. Allmänhetens positiva attityder är en förutsättning för att nya deltagare ska hitta till folkbildningen. Den positiva inställningen är också ett kvitto på att många känner till att erfarenheter och kunskap som erhållits hos studieförbunden är värdefulla. I föreliggande rapport redovisas resultatet från årets mätning med jämförelse mot tidigare år. • Målgrupp: Allmänheten, 15 år och äldre • Metod: Telefonintervjuer i Sifos telefonbuss • Fältperiod: 4 – 7 februari 2013 • Antal intervjuer: 1000

3. Sammanfattning Allmänhetens attityder till studieförbunden 2013

4. Sammanfattning (1/2) • Betydelse i samhället: 9 av 10 tycker att studieförbunden är viktiga i samhället.Studieförbunden har även starkt stöd bland dem som aldrig deltagit i verksamheten, 83% av icke-deltagarna anser att studieförbunden är viktiga i samhället. • Deltagande: 6 av 10 har deltagit i verksamhet anordnad av något av de tio studieförbunden. 1 av 10 har deltagit det senaste året.Under det senaste året (2012) fanns det ingen statistisk skillnad mellan arbetare/tjänstemän, olika utbildningsnivåer, kön eller åldersgrupper bland deltagarna: t.ex. har 11% bland de yngsta (15-29 år) deltagit, medan motsvarande siffra bland de över 65 år är 13%.Personer som bor i någon av storstäderna har i lägre utsträckning (7%) än genomsnittssvensken (11%) deltagit i någon verksamhet det senaste året. • Det finns relativt stora skillnader mellan olika grupper när det gäller andelen som deltagit någon gång: • Kvinnor har i högre utsträckning än män – oavsett åldersgrupp – deltagit. • Andelen som deltagit någon gång ökar av naturliga skäl med ålder. • LO-medlemmar deltar i lika hög grad som genomsnittssvensken (60 %) – men signifikant lägre än bland TCO-medlemmar (75%). • Bland arbetare deltar 53 % - vilket är signifikant lägre än bland tjänstemän (72%). • Folkbildning: 6 av 10 är positiva till folkbildning. Bland dem som deltagit i studieförbundens verksamhet senaste året är det fler som är positiva till folkbildning (73%) är bland icke-deltagarna (43%). • 1 av 6 har ingen inställning alls till folkbildning. Det är framförallt yngre, i synnerhet unga kvinnor (31 %), som inte kan uttala sig om vilken inställning de har. • Den positiva inställningen till folkbildning ökar med ålder, oavsett kön, delvis p.g.a. att det är högre andelar som saknar uppfattning i yngre grupper. Personer som är 65 år eller äldre är i relation till andra åldersgrupper mest uttalat positiva till folkbildning.

5. Sammanfattning (2/2) • Tjänstemän är över- (71 %) och arbetare underrepresenterade (54 %) bland dem som är positiva till folkbildning. Detta blir än mer tydligt när vi studerar resultaten beroende på facklig anslutning; LO-anslutna är under- (49 %) och SACO-medlemmar överrepresenterade (87 %) bland de som har en positiv eller mycket positiv inställning till folkbildning. Det är dock inte helt korrekt att påstå att LO-anslutna/arbetare är mer negativa; en förklaring till resultaten är att många i dessa grupper saknar uppfattning (andelen vet ej/tveksam är signifikant högre, 21 % respektive 19 %, än i andra grupper). Mönstret – skillnaderna mellan arbetare/LO-medlemmar och tjänstemän fanns även i 2011 års undersökning, men det finns en tendens till ökad ”klyfta” i år, framförallt beroende på att de som saknar uppfattning om folkbildning är positivt eller inte har blivit fler bland arbetare och LO-medlemmar. • Mönstret ovan syns delvis även när vi studerar resultaten nedbrutna på utbildningsnivå; andelen positiva ökar med utbildningsnivå; grundskoleutbildade är t.ex. underrepresenterade (49 %) bland dem som är positiva till folkbildning medan de med universitets-/högskoleutbildning är överrepresenterade (79 %). • Association till begreppet folkbildning: Ordet folkbildning väcker många olika associationer – några exempel som visar på mångfalden är: människor, 40-tal, P1, Jan Björklund, Bengt Göransson, något bra och gemenskap. • 1 av 5 i årets mätning associerar ordet med studieförbund, studiecirklar eller namnet på ett enskilt studieförbund (19%) och 50% associerar folkbildning med utbildningsord som skola, kunskap och kurser.   • 22% har inte någon association till folkbildning. Bland dem som inte deltagit i studieförbundens verksamhet någon gång är det 30% som inte har någon association till folkbildning. • Det är i högre grad bland yngre (15-29 år), arbetare och LO-anslutna som ordet folkbildning inte väcker några associationer. Tjänstemän, TCO- och SACO-anslutna kan i högre grad nämna någon association (endast runt 10 % svarar vet ej).

6. Resultat Allmänhetens attityder till studieförbunden 2013

7. Andel som associerar ordet ”folkbildning” till studieförbund eller utbildningBas: Samtliga respektive år (1000) Fler svar möjliga *2013 nettovärde av fråga 1 (först nämnt) och 2 (övrigt nämnt) % %

8. Fr3. Vad är din inställning till folkbildning? Bas: Samtligarespektive år (1000)

9. Fr4. Hur viktiga tycker du att studieförbunden är i samhället? Bas: Samtliga respektive år (1000)

10. Fr5. Har du någon gång deltagit i verksamhet anordnad av något studieförbund?* (Vid behov har studieförbunden lästs upp)Bas: Samtliga 2013 (1000) *Ny fråga 2013 %

11. Fr5. Har du någon gång deltagit i verksamhet anordnad av något studieförbund?* (Vid behov har studieförbunden lästs upp)Bas: Grundskola (267), Gymnasium (338), Högskola/universitet (390) *Ny fråga 2013 %

12. FältarbeteSIFOs Telefonbuss är en regelbunden telefonundersökning som genomförs med ett slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen. Intervjuerna görs med personer 15 år och äldre från SIFO ii Ronneby. UrvalUrvalet är slumpmässigt i alla steg och riksomfattande. Om rätt person i hushållet ej anträffats har han eller hon ersatts av annan intervjuperson. I det första steget är urvalet framtaget genom SIFOs urvalsprogram för telefonundersökningar. I det andra steget väljs enligt en slumptabell den person i hushållet som skall intervjuas. Om den personen inte är hemma väljs i första hand annan intervjuperson i hushållet enligt slumptabellen, i andra hand person i annat hushåll. SIFOrespekterar de utvaldas integritet och rätt att vägra svara på enstaka frågor eller vägra att medverka i en intervju. De utvalda är anonyma för SIFO. Tabellernas uppbyggnadTabellrapporten består av dataskrivna tabeller. Tabeller betecknade "procent vertikalt" (anges i övre högra hörnet) innehåller procentberäkning kolumnvis. Sifferraden "vägt bastal" visar de siffror på vilka de procenttal som står därunder är baserade. I vissa fall ändras bastalen för procentberäkning mitt i tabellsidan. Då har en ny bastalsrad, betecknad "nytt bastal", lagts in och de efterföljande procenttalen är baserade på dessa bastal. Bastal för procentberäkning anges alltid i absoluta tal. Ett + eller ett - efter procenttal markerar statistiskt signifikant avvikelse inom gruppen. Ibland kan smärre avvikelser uppstå vid avrund-ningar i procentberäkning och vägning. Om flera svar tillåtits i en fråga, dvs. att respondenten fått avge mer än ett svar, summerar inte de olika svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till 100 procent. Appendix Metodbeskrivning av Sifos Telefonbuss (1/2)

13. PoststratifieringFöre framtagningen av tabellerna genomförs en s k poststratifiering. Den utjämnar fluktuationer i urvalet. Vägning har dels gjorts enligt hushålls-storlek och dels genom kombinationer av celler bildade av ålder, kön och yrkesklass. Tabellerna redovisar bastal före och efter vägning. Procenttalen är alltid vägda. OsäkerhetsmarginalerVid analys av tabellmaterial från intervjuundersök-ningar gjorda med stickprov är det väsentligt att komma ihåg att de angivna procentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten av en fel-marginal innebär att det är felaktigt att tro att siffrorna från ett stickprov är exakt desamma som skulle erhållits om hela befolkningen besvarat frågan. Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser ligger i alla procenttal i tabellerna och de är av något större storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så exempelvis har ett "ja"-svar på 50% en något större osäkerhet än ett "ja"-svar på 10% eller 90%. Den osäkerhet som urvalsfel kan medföra beror också på bastalets storlek. Med felmarginal för ett procenttal (p) menar vi här längden av ett halvt 95%-igt konfidensintervall för procenttalet. Ett 95%-igt konfidensintervall skall tolkas så att sannolikheten är att i 95 fall av 100 ligger resultatet inom felmarginalen. • I tabellen anges felmarginaler för skattningar av procenttal i storleksordningarna 50%, 30% och 10%. • p% n=1000 n=750 n=500 • 50 3,1% 3,6% 4,4%30 (eller 70) 2,8 3,3 4,010 (eller 90) 1,9 2,1 2,6 • Som alltid i stickprovsundersökningar bör man komma ihåg att siffrorna är närmevärden, inte exakta. Appendix Metodbeskrivning av SIFOs Telefonbuss (2/2)