Föreläsning 4

1. Föreläsning 4 Songdynastin (960-1279)

2. Norra Song (960-1126)Södra Song (1127-1279) Kinas renässans

3. Norra Song, Liao och Xixia

4. Gernet använder ordet renässans när han beskriver de förändringar som Kina genomgår under denna period - Som har sitt ursprung under den senare delen av Tang-dynastin

5. Kinas renässans? • Den kaotiska perioden efter Han-dynastins fall brukar betecknas som Kinas medeltid - buddhismens guldålder - en tid då de antika idealen hamnade i skymundan

6. Vad menar Gernet med renässans? • Återgång till den klassiska traditionen - på bekostnad av buddhismen. Konfucianismen åter i fokus – i form av neokonfucianismen • Framsteg inom vetenskap och teknologi - boktrycket, krutet, kompassen, skeppsbygge (rodret), snabbmognande ris • En förnyelse av kulturlivet - den nya jordägande eliten - ofta bosatt i städerna - intresserar sig för poesi, musik, mat, dryck, antikviteter (i synnerhet bronser från ”antiken”)

7. Buddhismens nedgång • Processen påbörjas redan några decennier efter An Lushan-upproret år 755 • De kosmopolitiska inslagen svagare (An Lushan, uighurer): förbudet 836 mot kontakter med ”färgade”. • Buddhismen dubbel måltavla (utländskt/rika kloster) • ”Inlaga rörande Buddhans ben” (från 819) av Han Yu markerar förändringen

8. I mitten av 800-talet hade strömningen fått bredare genomslag Mellan 841-45 stängdes 4600 kloster - munkar och nunnor tvingades ut i samhället och att betala skatt

9. Expansivt Tolerans Kosmopolitiskt NV Centralasien Landbygden Defensivt Intolerans? Introvert SO Indiska oceanen Staden Före och efter An Lushan

10. Militär aristokrati ”Gränspoesin” Aristokrater- lång cykel Storgods på landet Militära ideal: Hästar, polo, vapenlekar Jordägande utbildad elit - ”gentry” ”Inga spikar av prima järn” Ämbetsmän - kort cykel Storgodsägare i staden Urbana ideal: poesi, musik, epigrafi, antikviteter Eliten under de två perioderna

11. Hur skedde detta? • Landet i spillror efter An Lushan (icke-kines); uighurer • Kina avskuret från Centralasien och hästarna - nytt fokus • Icke-kinesiska folkgrupper i större federationer under Song • Bort från värnplikt/arbetsplikt mot ”professionella” grupper • Ny konfuciansk elit har sakta vuxit fram under Tang med statens stöd. Detta märks nu tydligt under Song

12. Song Taizu(Zhao Kuangyin) (r. 960-976)

13. Zhao Kuangyins analys • Största hoten mot dynastin interna - de kom från ambitiösa generaler. Precis som under slutet av Tang och under de fem dynastierna som följde i norr.

14. Vad göra? • Pensionering av generaler mot generösa förläningar/civila ämbeten • Omplaceringar av styrkor till huvudstaden (Kaifeng) - ersätts av civila ämbetsmän • Styrkor direkt under centralregeringen (+säkerhet; -initiativ) • Nedrustning (under slutet av 900-talet) • Koncentration av de bästa trupperna till Kaifeng • Detta får både positiva och negativa konsekvenser

15. Konsekvenserna • + Under Song lyckas man undvika de problem med militära styrkor som plågat landet sedan sen Tang. • - Kina militärt försvagat - oförmöget att på ett effektivt sätt möta hoten från icke-kinesiska folk i norr, trots en befolkning på drygt 100 miljoner

16. Omgivningen under Norra Song • Liao-riket i norr (947-1125) • Xixia i nordväst (1038-1227) • Tibetaner i sydväst

17. Norra Song

18. Liao-riket • Liao-riket hade sitt ursprung i det stamförbund som bildades år 907 mellan Khitan-stammar (Khitai – Cathay!), turkiska stammar och tungusstammar • Området som behärskades av Liao kom att omfatta de odlade delarna av nordöstra Kina och södra Manchuriet, grässtäpper i västra Manchuriet och Mongoliet samt skogslandet i norra och östra manchuriet

19. Liao-rikets ekonomi • I riket fanns jordbrukande Han-kineser, khitanfolket som hade en blandekonomi – man bedrev boskapsskötsel och jordbruk. • I väster fanns turkiska stammar inom federationen som helt livnärde sig på boskapsskötsel; och slutligen, i de övre delarna av Manchuriet fanns tungusfolk som liksom khitan-folket hade en blandekonomi.

20. Befolkning och administration • Befolkningen i Liaoriket var minst fyra miljoner, varav khitanerna själva utgjorde sjuhundrafemtiotusen • Liaoriket hade en dubbel administration: • Den södra delen, det vill säga regionen runt det nuvarande Peking, hade en administration som liknade Tangs med sex ministerier (Liubu) och med en övervakning av censorer

21. Den norra delen • Men i den norra zonen försökte folken att behålla sina seder och sin traditionella administration. Det var också främst fråndet norra området som soldaterna till Liaos kavalleri rekryterades. En styrka som kan ha uppgått till 600 tusen ryttare. Kallades ”ordo” – hord.

22. Exempel på sinifiering i Liao-riket • Konfucius utsågs till statshelgon • Offrandet till förfäderna skedde enligt konfuciansk ritual • Monarkin gjordes ärftlig • År 988 började examineringssystemet att användas för rekrytering av personal till administrationen

23. Xixia (1038-1227) • Riket grundas år 1038 vid Yinchuan - federation mellan tanguter, kineser, tibetaner och turkar’ • Federationen leddes av tanguterna (tibetanskt herdefolk) som anlände till regionen i början av tiohundratalet • I Xixia rådde en blandekonomi: boskapsskötsel (främst hästar och kameler), jordbruk och inte minst handel

24. Tributen från Kina • Song-kina tvingas till att ge tribut till Xixia och Song efter militära nederlag: • Liao - från och med år 1004 - hundratusen enheter silver+ tvåhundratusen rullar siden (höjs senare) (notera: befolkning endast 1/20 av Song) • Xixia - från 1044 - sjuttiotvå tusen enheter silver; etthundratrettiofemtusen rullar siden • Tributen endast några få procent av statsbudgeten

25. Den växande ekonomin • Utvecklingen av ekonomin underlättades stort av att skatter större utsträckning betalas i reda pengar • Jordbruket utvecklades (snabbmognande ris, bevattningssytem, specialiseringar) • De gamla restriktionerna mot handeln lättades • Fler stora städer (52 städer med fler än 100000 hushåll i början av 1100-talet; antalet var 26 i mitten av 700-talet • Användningen av sedlar underlättar handeln

26. Huizi 会子(1160)

27. Skatteintäkter • Skatt på jord • Skatt på kommers • Monopolen (salt, te, alkohol) • Personlig skatt + arbetsplikter (som ofta betalas i reda pengar) • Finanskommission etableras med huvuduppgift att kontrollera statens finanser

28. Utrikeshandel • Österled: Export - (från Shandong+Liaodong): siden, böcker, konst, keramik. Import: bl a träprodukter • Västerled: Export (från bl a Quanzhou och Guangzhou): Siden, keramik och porslin. Import: textilier som bomull, kryddor, råvaror för kinesisk med. Ädelstenar, elfenben (araber+kineser)

29. Problemen och reformerna • Stor ekonomisk tillväxt under tidig Song • Vändpunkt kring mitten av tiohundratalet då statens intäkter minskade påtagligt. 1021: 151 milj enheter - 1065 minskning m 25% • Försvarsanslagen tidvis 80% av statsbudgeten (i mitten av 1000-talet – 1, 25 miljoner i hären)

30. Fler problem • Enligt många berodde landets svaga försvar i stor utsträckning på att fel typ av människor tjänstgjorde i armé. • Su Shi skriver om detta …

31. Su Shi (1037-1101)

32. Wang Anshi och reformrörelsen • Ekonomisk makt koncentrerad till de rika jordägarna och köpmännen • Småbönder blev allt mer marginaliserade och axlar större del av skattebördan • Kartellbildningar ger höga priser för konsumenterna och konkurrerar ut småhandlare

33. Wang Anshi (1021-1086)

34. Shenzong (r.1067-85)

35. Reformerna • Wang Anshi chefsminister 1069 • De gröna skottens politik: staten lånar ut pengar till jordbrukare och statsbor till den för tiden låga räntan av 20% • Baojia systemet återintroduceras: hushållen indelas: tio –femtio – femhundra. • ömsesidig övervakning • militär träning

36. Fler reformer • Staten går in på marknaden och köper överskott för distribution i andra delar där skörden varit mindre god • Reformering av examinationerna. Mer praktiska kunskaper eftersträvas. • Staten köper in hästar som föds upp via baojia grupperna. Detta som en åtgärd för att förbättra tillgången på hästar för det kinesiska kavalleriet

37. Ännu fler reformer • Inrättande av fler statliga akademier i konkurrens med de privata. (finansieras genom allokering av jord) • Inrättande av sjukhus etc för nödlidande. (finansieras genom allokering av jord)

38. De konservativa • 1085 Kejsaren dör och Wang Anshi avsätts. Den konservativa fraktionen tar makten och börjar angripa och avskaffa de reformer som setts som alltför omvälvande • Situationen förvärras under de två första decennierna av 1100-talet.

39. Sima Guang (1019-1086)

40. Su Shi (1037-1101)

41. Slutet på Norra Song • År 1120 ingår Song en allians med det nybildade Jin-riket (金) och tillsammans börjar man ett krig mot khitanerna som varar fram till 1125, då Liao-riket utplånas. • Redan efter ett år (1126) har huvudstaden Kaifeng och hela norra Kina fallit i händerna på jürchen • Huvudstaden flyttas till Hangzhou - Södra Song inleds

42. Song Huizong Regerar 1100-1126 Konstnär, kalligraf och främjare av konsten under Song. Skapar egen kalligrafistil – Shoujinti Abdikerar 1126 när huvudstaden omringas av jurchen. Tas tillfånga med sina söner och sänds till manchuriet 1127. Dör i fångenskap 1135.

43. Shoujinti瘦金体

44. Tranor över palatset

45. En blick söderut - Södra Song • Huvudstaden flyttas 1138 till Hangzhou, som blir jordens största stad • Ekonomisk tillväxt igen - Speciellt inom handelssektorn. Skatteintäkterna från denna sektor störst, för första gången i Kinas historia. • Fredsparti – krigsparti:Yue Fei (1103-1142) och Qin Gui, Tempel till Yues ära i Hangzhou.

47. Zhu Xi • Från Fujian • Jinshi vid 19 års ålder • Haltande karriär som ämbetsman • Kommenterar klassikerna • Lyfter fram Si shu – de fyra böckerna som de viktigaste ie Lunyu, Mengzi, Zhongyong och Daxue (ur Liji) • Li och Qi • Dominerande från 1313 Zhu Xi (1130-1200)

49. Södra Song • 1141 Fred. Gränsen dras ungefär vid Huai-floden. 500 tusen uns silver årligen. Song vasallstat till Jin. • Jin-dynastin faller 1234 besegrat av mongolerna • Södra Song faller 1279 - besegrat av mongolerna