410 likes | 651 Views
Riksbanken och svensk penningpolitik. Riksbankschef Stefan Ingves. På agendan. Så bedrivs penningpolitik i Sverige Riksbankens uppdrag, styrning och ställning Penningpolitiken i dagsläget. Penningpolitik i Sverige. Penningpolitiskt policyschema. Indikatorer. Medel
E N D
Riksbanken och svensk penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves
På agendan • Så bedrivs penningpolitik i Sverige • Riksbankens uppdrag, styrning och ställning • Penningpolitiken i dagsläget
Penningpolitiskt policyschema Indikatorer • Medel • Styra dagslåneräntan genom: • Repor/Cert • Finjusteringar • Stående in- och utlåning Mål Prisstabilitet Penning- politiskt beslut
Styrning av dagslåneräntan • Veckovisa repotransaktioner • Baseras på prognos över behovet av likviditet i systemet som helhet • Räntan=reporäntan • Utjämning av över- respektive underskott mellan bankerna varje dag • Finjustering av över- eller underskott netto varje dag kl. 16:00-16:40
Styrning av dagslåneräntan (forts.) • Två olika penningpolitiska repotransaktioner • Utlåning via repa (tillför likviditet, utlåning mot säkerhet) • Inlåning via certifikat (drar in likviditet) • Dessutom stående faciliteter för in- och utlåning… • …med betydligt sämre ränta (+/-0,75 procentenheter)
Betalningssystemet Affärensbank A Affärenskonto RIX +100 BankA +100 BankB -100 MinbankB Riksbanken Mitt konto -100
Ett slutet system BankA Karolina Stefan RIX -100 +100 BankA +100 BankB -100 BankB Lars Barbro Riksbanken -100 -100
Riksbanken Banker Företag och hushåll Från reporänta till bankräntor Reporänta Vanligtvis ganska stabil relation, men inte under finanskrisen Bostadsräntor, övrigabankräntoretc
Hushållens genomsnittliga boränte-förväntningar och de rörliga boräntorna Anm. Genomsnitt av tre månaders rörliga listade boräntor från Nordea, SBAB, SEB och Stadshypotek. Den första förväntningsobservationen är KI:s startvärde för nuläget, och överensstämmer inte alltid med de listade boräntorna. Källa: Riksbanken
Jämförelse mellan boränteförväntningarna och boräntor implicerade av Riksbankens reporäntebana Anm. Riksbankens räntebana från PPR februari. Den första förväntningsobservationen är KI:s startvärde för nuläget, och överensstämmer inte alltid med de faktiska listade boräntorna. Källa: Riksbanken
Riksbanken utmärks av… • Explicit inflationsmål • Självständighet • Transparens
En oberoende riksbank • Efter 1999: Prisstabilitet • Fram till 1999: Penning- och valutapolitik Fullmäktige 4 år Fullmäktige 4 år Riksbankschef 5 år Direktion 6 år
Riksbankens direktion Stefan Ingves Svante Öberg Karolina Ekholm Lars Nyberg Lars E.O. Svensson Barbro Wickman-Parak
Riksbankens uppdrag (forts.) • Ansvarar för försörjning med sedlar och mynt • Kan ge nödkrediter (”lender of last resort”)
Inflationsmålet • Misslyckat försök att försvara den fasta kronkursen november 1992 • Återgång till fastkursregim framstod som orealistisk • Inflationsmål sedan 15 januari 1993 • Har preciserat i termer av KPI… • …men penningpolitiken vägleds också av olika mått på underliggande inflation
Varför inflationsmål? • Penningpolitik kan påverka inflationens nivå… • …men inte tillväxt och sysselsättning på lång sikt • Teori och praktik talar för att prisstabilitet gynnsamt för långsiktig utveckling • Minskar osäkerhet och leder därmed till bättre ekonomiska beslut • Kostsamt att minska inflation när väl har stigit • Hög inflation leder till omfördelning av inkomster och förmögenheter • Ett instrument – ett mål
Lägre inflation sedan inflationsmålet infördes…KPI, årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken
Väl förankrade inflationsförväntningarProcent Anm. Avser penningmarknadsaktörer. Källor: Prospera Research och SCB
Flexibel inflationsmålspolitik • Penningpolitiken verkar med fördröjning • Prognoser nödvändig utgångspunkt • Snabbt återförande av inflationen till målet kan resultera i stora svängningar i realekonomin • Därför siktar på måluppfyllelse inom ett par år • Om förenligt med inflationsmålet används penningpolitiken för att dämpa fluktuationer i resursutnyttjandet
Riksbankens prognoser • Gamla prognosen • Ny information • Flera olika prognosmodeller och rena bedömningar • Dynamisk stokastisk allmän jämviktsmodell (RAMSES) • Olika tänkbara utvecklingsbanor – alternativa scenarier • Huvudscenariot utgör underlaget för den penningpolitiska bedömningen
Prognos för reporäntan sedan 2007 • Först konstant reporänta… • …sedan marknadens förväntade reporänta • Med egen prognos tydligare hur Riksbanken ser på räntan framöver • Resonemang och avvägningar tydliggörs – effektivare penningpolitik • Lättare att utvärdera och göra jämförelser med andra prognosmakare Prognos, inte ett löfte
Penningpolitiska förväntningar i Sverige, euroområdet och USAProcent 09 Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Fortsatt god tillväxt i Sverige BNP, kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken
Stark export och inhemsk efterfrågan Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken
Arbetsmarknadsläget förbättras Arbetslöshet, procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken
Fortsatt stark tillväxt i omvärlden BNP, årlig procentuell förändring. IMF:s aprilprognos för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (BRIC) Källor: IMF och Riksbanken
Osäkerhet i världsekonomin • Naturkatastrof i Japan • Statsfinansiella problem i euroområdet • Politisk oro i Nordafrika och Mellanöstern
Höga energi- och råvarupriser Brentolja, USD per fat. Terminspriser beräknade som 15-dagars genomsnitt. Källor: Intercontinental exchange och Riksbanken
Låg underliggande inflation Årlig procentuell förändring, KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Stigande bostadsräntor ger hög KPI-inflation Källor: SCB och Riksbanken Årlig procentuell förändring, KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Högre inflationsförväntningar på kort sikt Årlig procentuell förändring. Inflationsförväntningar avser samtliga aktörer. Mättillfällen december 2010 resp. mars 2011. . Källor: TNS SIFO Prospera, SCB och Riksbanken
En prognos inte ett löfte Reporänta, procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken