Utvärdering Gröna Kortet Lena Hannu utvecklingsledare Övertorneå kommun

1. Utvärdering Gröna KortetLena Hannu utvecklingsledare Övertorneå kommun • Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting • Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå

2. Gröna kortet är: • Rutiner och checklista för personal • Visar hur vi skapar samverkan kring barn och unga

3. Hur används Gröna Kortet • Vad vet vi - används det? • Hur används det - vilken omfattning? • Har det en betydelse vid nätverksträff? • Har det en betydelse vid SIP? • Delutvärderingar lokala styrgrupper • Delar av nytt förslag till Norrbusöverenskommelse

4. Samverkan mellan • Kommun - socialtjänst och skola, Landsting - BUM och primärvård, familjen och barnet • Kontakt • Förtroende • Förtrogenhet med rutinen, verktyget

5. Intervjuade • 50 personer • Skola: förskollärare, lärare, kurator, skolsköterska, matpersonal, rektor, förskolechef, kostchef • Socialtjänst: ifo och lss • HVB hem, hem för ensamkommande • Primärvård: bvc, mvc, familjens hus • BUM: bup och hab

6. Kännedom • 96 % känner till kortet • Matpersonal ej • MYCKET HÖG KÄNNEDOM

7. Användning • 71% har använt Gröna Kortet • Kallar till nätverksmöte, hänvisar till det eller använder det som arbetsplan • HÖG ANVÄNDNING

8. Användning • De som inte använder det väljer att göra på ett annat sätt, har inte behövt använda det eller så har kortet blivit en rutin

9. Rutin implementering • Vanligare med en rutin inom kommunen, ex. samordnare ordnar utbildningsdag • Ovanligare inom respektive verksamhetsområde, ex. att socialchefen har en årlig utbildning

10. Fått kortet och fått introduktion • 89 % har fått ett eget Grönt Kort • 71% har fått en introduktion • utbildning, studiedag, samtal med chefen, informationsmöte

11. Förtrogenhet • 69% är säker eller ganska säker på rutinen • 71% är ganska säker eller säker på checklistan

12. Deltagit vid nätverksmöte • 79% har medverkat vid ett nätverksmöte • Oftast används inte kortet vid mötet - rutinen är med i bakhuvudet

13. Gröna Kortet ett stöd • 78% tycker att Gröna Kortet är ett stöd för genomförande av nätverksmöte • bra vid osäkerhet, för ny personal • ”positiv vitamininjektion” • ”fungerar som dagordning” • ”har lett till att verksamheter tänker på samma sätt, det är mindre ifrågasättande och mer seriöst nu”

14. Avvikelser rutin • 77% tycker det finns avvikelser • Oftast förekommande avvikelser: -SIP (upprättas inte alltid, alla får inte en plan, osäkert kring vem skriver, när skriver man och hur den förvaras) - Avvikelserapportering görs inte - Aktör tar inte sitt ansvar ( väntar på att annan kallar, vill att annan aktör fixar, kommer inte på möte, ber föräldrar kontakta annan aktör)

15. Avvikelser checklistan • 56% tycker det finns avvikelser mot checklistan • Är alla nöjda, vet alla vad som ska göras, blir det konkret handling? • Förtydliga SIP • Utse samordnare

16. Barnets perspektiv • Ja! • Barnet behöver inte åka till olika aktörer, vi försöker individualisera - barn är olika och vi skriver SIP utifrån barnets perspektiv

17. Förbättrat barnfokus • Prata till barnet • Underlätta för barnet • Konkret handling inte bara prat • Fråga barnet vilka som ska vara med • Kontrollera att barnet förstår

18. Säkrare på att ta tag i problem • Hälften tycker det - ”fler aktörer som tar ansvar” ”lättare för ny personal” ”alla måste komma” • Beror inte på kortet, verksamheten jobbade redan så, lång vana och erfarenhet

19. Uppmärksam på att upptäcka behov • Hälften tycker det • ”Mötet i sig är en lärandeprocess och man får en helhetssyn på barnet” ”kortet lyser VIKTIGT, ger tyngd och har sänkt tröskeln till samverkan” kortet visar på möjligheten att hjälpa” • ”ligger i min profession att kunna det”

20. Gröna kortet har lett till • Att barn och unga har fått stöd och att insatser och utredningar har påbörjats • Inte lika tydligt om det lett till att det blivit lättare att lösa problem

21. Gröna kortet har bidragit till samverkan • Ja! 75% • ”Underlättar kontakten med andra aktörer och får en spridningseffekt ” • ”tvingat oss och de olika aktörerna trycker på varandra” • ”synliggjort och mjukat upp socialtjänsten”

22. Samverkansaktörer • Landstinget (BUM bup....bvc, mvc) • Socialtjänsten (ifo, lss) • Skola (grundskola, förskola, gymnasium, elevhälsa) Bästa betyg • Familjen • Boende för ensamkommande, fosterföräldrar

23. Snabbare • Tidsbesparande ”bara att följa” ”snabb kommunikation”

24. Vad kan aktörerna förbättra? • BUM: vara med fysiskt • Socialtjänst: följa upp och återkoppla mer • Skolan: förskolan mer delaktig • Mer samverkan med: socialtjänsten, vuxenpsykiatrin och barnhälsovården • Högt förtroende för alla

25. Föräldrakontakten • Har fungerat MYCKET BRA • Behöver inte springa mellan olika aktörer • De flesta kommer • Bra medgivandeblankett, kallelseblankett på nätet • Viktigt med tydlig information före

26. Vad säger föräldrar? • Jag fick bra information före mötet och visste varför vi kallats • Fick kallelsen per tele, post, Schoolsoft • Rätt aktörer hade kallats • Jag tycker det var klart vad som skulle göras och vem som skulle göra vad

27. Hur upplevde du samverkan? samverkan • - jag upplevde att det var lättare -det underlättade och jag tyckte de försökte hjälpa, men mitt barn tyckte inte det och sa att de inte förstod - de försökte hjälpa, bara jag gjorde mitt, tjatade tills han steg upp, oerhört skönt när han gick till skolan - nej, jag signalerade i trean och vi håller fortfarande på med utredningar tre år senare

28. Resultat • Det är fortfarande likadant (tidigare gick resultatet upp och ned, men nu är det likadant alltså varken eller) • (problemet pågick i ett år utan att det togs tag i och då är det svårt att vända på det Ex. visste jag inte att mitt barn inte var på skolan) • (samma läge) • Positivt resultat • (mitt barn kom in på gymnasiet) • (nu när bup håller i det börjar det vända lite )

29. Om barnet inte hade fått dessa samordnade insatser • Tror att det hade sett likadant ut (2) • Tror att detta har påverkat lärarnas attityd gentemot mitt barn, relationerna är bättre • Tror det hade varit en mardröm, han hade inte kommit in till gymnasiet, tack vare detta visste mitt barn exakt vad han skulle göra • En inte alls nöjd Två är ganska nöjd och en är mycket nöjd

30. Inga-Lill t.o.m. hit kan du visa • Slut

31. Man vet att • Vad vet du om det Gröna Kortet? • Säkrare på att ta tag i problem-syfte • Mer uppmärksam-syfte • Lett till samverkan kring barn och unga - syfte • En tydlig och lättillgänglig rutin - mål

32. Hur? • Intervju, intentionen med Gröna Kortet- Hur ville ni att kortet skulle fungera? • Intervju, reflektion. Hur gick det? • Kommunikation, roller, ramar

33. Kortet del av verksamhet • Subjekt - samverkansaktörer • Objekt - barnet • Verktyg- Gröna kortet • Förhållanden-föräldrar, lagar • Gemenskap, profession kollegor • Arbetsdelning, olika områden, sammankallade

34. Frågor • Vad är syftet med det Gröna kortet? • Kan rutinerna fungera bättre än de gör idag? Förslag på förbättringar • Har du använt kortet? • Kommer alla som kallas till ett nätverksmöte? • Vem har kallat till era nätverksmöten? • Vad är syftet med det Gröna Kortet?

35. Frågor • Beskriv hur ni implementerat kortet i er kommun - all personal, ny personal • Följs rutinerna? Avvikelser • Beskriv organisationen • Hur många fall 2011, 2012, 2013 ? • Finns en tydlig koppling till Gröna kortet?

36. Frågor brukaren • Gav rutinen och samverkan ett resultat för barnet, familjen • Upplevelse (bemötandet, påverkan) • Positiv utveckling • Negativ utveckling • Förändringar som kunde har gjorts

37. Frågor brukaren • Var processen tydlig? (samma kontakt, kontinuitet, uppföljning) • Hade ni möjlighet att påverka vid skrivande av SIP? • Fanns ett tydligt barnperspektiv?

38. Tidsplan • Tid: sep-feb, 38 arbetsdagar • Sep: inläsning • Okt-dec: intervjuer • Jan: analys • Feb: rapport

39. Fyra kommuner och NLL • Verksamheterna: skola, socialtjänst, primärvård • BUM Barn och ungdomsmottagningen

40. Rapport • Förbättringar i organisation, rutiner och arbetssätt • Förbättringar för ett bättre brukarresultat • Resultat och effekter

41. Gröna Kortet ett verktyg mellan verksamheter, barn och nätverkssammankallande • En utvärdering om Gröna Kortets betydelse för samverkan, nätverkssammankallande, skrivande av SIP och barnets välmående

42. De flesta barn och unga i Sverige mår bra, men för de som inte gör det är det viktigt att få rätt hjälp i rätt tid. 2011-2014 pågår projektet Psynk – psykisk hälsa, barn och unga, ett utvecklat projekt som bygger på tidigare erfarenheter från det s.k. modellområdesprojektet som pågick under perioden 2009-2011. • 2011 träffade SKL och regeringen (Socialdepartementet) en överenskommelse om ett treårigt arbete med synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har, eller riskerar att drabbas av, psykisk ohälsa. Ett 50-tal kommuner och landsting medverkar i projektet på olika nivåer samt inom olika teman. Då Psynkprojektet vill sprida goda ringar på vattnet är det viktigt att frågorna inom de olika förbättringsområdena är relevanta för många kommuner och landsting • Norrbottens läns landsting och länets kommuner har kommit överens om gemensamma • riktlinjer för att samordna insatser kring barn och unga och deras familjer när behov av stöd • finns från flera aktörer som t ex skola, socialtjänst, BUP, vuxenpsyk, primärvård, andra • aktörer. Riktlinjerna kan tillämpas för barn och ungdomar 0 — 20 år.

43. Fakta • Är Gröna kortet en bidragande faktor för samverkan i Östra Norrbotten? • Visar det en tydlig rutin? • Är du säker på hur du ska använda rutinen som Gröna kortet visar? • Finns avvikelser till rutinen? • Är det ett stöd för rutinen kring nätverksmötet (före, under och efter)

44. Verksamhetsteorin • Växelverkan mellan människa och omgivande samhälle • Människor interagerar med varandra via verktyg • Subjekt-objekt-verktyg-förhållanden-gemenskap-arbetsdelning