Fiskslam från problem till möjlighet

1. Fiskslam från problem till möjlighet - Resultat från provrötning och näringsåterföring

2. Varför detta projekt? • Viktig att värna om Östersjön! • Vi behöver fler lokala substrat att göra fordonsgas (biogas) av för att ersätta fossila bränslen och bli netto fossilbränslefria till år 2030. • Kretsloppstänkande där värdefulla näringsämnen kan återanvändas till växande gröda (fosfor).

3. Organisationer som deltagit i arbetet • Västerviks kommun • Kalmar Biogas AB • Linnéuniversitetet • Västervik Biogas AB • Västervik Miljö & Energi AB • Linköpings Universitet • Biototal AB • Eurofins AB • Tekniska Verken i Linköping AB / Svensk Biogas AB • SweDan Seafood AB

4. Substrat • Fiskslam (flotationsslam) som uppstår efter sköljning av skarpsill inför infrysning. Jämförelser med Avloppsslam Nötflytgödsel

5. Genomförda aktiviteter • Provrötning i lab • Analys av skarpsillens innehåll av organiska miljögifter • Byggande och drifttagning av fiskslamledning • Rötning av fiskslam i fullskala under försöksperiod • Processoptimering av rötningen • Analyser där rötat fiskslam jämförs med avloppsslam och nötflytgödsel • Jämförelser med relevanta gräns- och riktvärden • Provodlingar gödslade med fiskslam, avloppsslam och nötflytgödsel • Analys av växternas upptag av miljögifter • Utvärdering av det rötade fiskslammets värde som biogödsel

6. Provrötning i lab • Med resurser från Linnéuniversitet samt Kalmar Biogas AB kunde fiskslammets kapacitet som substrat för biogasproduktion bekräftas i enlighet med tidigare tester hos Tekniska Verken i Linköping AB. • Slutsatsen var att fiskslammet förväntades ge nästan samma eller något lägre gasutbyte än vanligt avloppsslam • Med dessa resultat kunde vi gå vidare och planera rötning i fullskala

7. Organiska miljögifter • Med hänsyn till att skarpsill är en fet Östersjöfisk och att fettlösliga organiska miljögifter (dioxin och PCB) kan förväntas anrikas i sillen, ville vi kontrollera halten miljögifter, för att undvika obehagliga överraskningar längre fram i projektet. • Resultatet var tydligt: Klart under gällande riktvärden för att använda fisken till livsmedel.

8. Fiskslamledning • En nödvändighet för att klara av att genomföra testerna med rötning av fiskslam i fullskada. • Fiskslammet är före rötning starkt illaluktande • Ledningen samförlades med andra ledningar vilket reducerade kostnaden väsentligt • Ledningen fungerar bra!

9. Rötning av fiskslam i fullskala och processoptimering • Har genomförts sedan sommaren 2012 • Inledande problem med sand i slammet och gasläckage • Rötningen har sedan dess fungerat bra • Processoptimeringen har påvisat viss brist på spårämnen • Bristen på spårämnen kan klaras genom tillsatser • Vore lämpligt att blanda fiskslammet med annat substrat

10. Analyser och jämförelser • Rötat fiskslam är analyserat med avseende på metaller, organiska miljögifter och läkemedelsrester. • Jämförelser har gjorts med avloppsslam samt nötflytgödsel. • Relevanta gräns- och riktvärden har använts som referenser. • Resultaten visar att rötat fiskslam inte innehåller några olämpliga halter av vare sig metaller, organiska miljögifter eller läkemedelsrester. • Rötat fiskslam är på flera sätt ett utmärkt gödningsmedel.

11. Provodlingar av vall gödslade med rötat fiskslam, avloppsslam och nötflytgödsel • Syfte: Att klarlägga att inte den växande grödan tar upp några miljögifter. • Resultat: Grödan tar inte upp några organiska miljögifter. • Anmärkning: För små provodlingar för att vetenskapligt fastställa resulaten, men tendensen är tydlig.

12. Utvärdering av fiskslammets värde som biogödsel • Rötat fiskslam är ett utmärkt gödningsmedel. • Om det rötade fiskslammet dessutom indunstas till högre TS-halt, kan värdet och därmed möjligt transportavstånd ökas väsentligt.

13. Utvecklingsmöjligheter • Det är angeläget att fortsätta de lyckade försöken, men nu med mer fiskslam, hel skarpsill eller annan fisk. • Fortsatta försök kan visa potentalen att ta upp stora mängder N och P från Östersjön, samtidigt som ansenliga mängder producerad biogas ersätter fossil bensin och diesel. Den tredje miljönyttan är en utmärkt biogödsel som ersätter konstgödsel och därmed värnar bristande råvarutillgång på P. • Det finns stora vinster med att ta fram en lämplig teknik för indunstning av rötrester med låg TS-halt såsom fiskslam. • Trålning av skarpsill är en kostnadseffektiv metod. • Ledig kapacitet finns för rötning och uppgradering i fortsatta försök i Västervik. • Berörda myndigheter och organisationer bör delta i forsatta försök.

14. Tack för ert intresse! • Rickard Wester • Kvalitets- och miljöansvarig • Västervik Miljö & Energi AB • 0490 – 25 70 61 • rickard.wester@vastervik.se