1 / 40

D va och h rselskadade elever och deras situation i olika skolformer

Stockholms Universitet Specialpedagogiska institutionen 2008-02-01. Dva och hrselskadade elever och deras situation i olika skolformer. Louise "Lolo" Danielsson Lrarutbildare och doktorandDv, teckensprkig, skriftsprkig, tvsprkig, flersprkig, tolkanvndare, m

jeanine
Download Presentation

D va och h rselskadade elever och deras situation i olika skolformer

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    2. Stockholms Universitet Specialpedagogiska institutionen 2008-02-01 Döva och hörselskadade elever och deras situation i olika skolformer Louise ”Lolo” Danielsson Lärarutbildare och doktorand Döv, teckenspråkig, skriftspråkig, tvåspråkig, flerspråkig, tolkanvändare, maka, mamma, motionär o.s.v.

    3. Döva och hörselskadade elever och deras situation i olika skolformer Internatskola som skolform - en historisk tillbakablick 1950 talets dövundervisning Nya skolformer Integrering och normalisering En skola för alla ?

    4. Funktionsnedsättningar Begreppet handikapp har ersatts av begreppen funktionshinder och funktionsnedsättning. Synliga och osynliga funktionsnedsättningar Medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar

    5. Funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till exempel Asperger syndrom, ADHD, DAMP De vanligaste funktionsnedsättningarna i Sverige är rörelsenedsättningar, hörsel- och synnedsättningar, läs- och skrivsvårigheter, allergi och astma.

    6. Funktionsnedsättningar Cirka 20 procent i Sverige, i åldern 16-64 år har någon form av funktionsnedsättning Cirka tio procent av Europas befolkning har någon form av funktionsnedsättning (37 miljoner) SCB Arbetsmarknadsstyrelsen

    7. Tillgänglighet

    8. Döva och hörselskadade elever och deras situation i olika skolformer Teckenspråk som dövas eget språk 1981 Tvåspråkig efter avslutad skolgång Skillnader: Teckenspråk Talspråk visuellt auditivt gestuellt vokalt www.ur.se/Teckensprakswebben/Startsida/

    10. Vid upptäckt av barnets hörselskada Hörseltest OAE-test på nyfödda barn BOEL-test på BVC då barnet är 7-9 månader gammalt Hörselklinik CI-klinik

    11. Habilitering vid diagnos och uppföljning Läkare Psykolog Kurator Audionom Ingenjör Specialpedagog Logoped Teckenspråkslärare

    12. Cochlea-implantat CI CI är ett inopererat tekniskt hjälpmedel som stimulerar hörselnerven. Det kan uppfatta ljud, men det återställer inte hörseln. Totalt 1 344 svenskar har fått CI. Av dessa är 483 barn och 861 vuxna (HRF jan 2007).

    13. Cochlea-implantat CI 1. mikrofon 2. sändare 3. del av talprocessor 4. magnet med elektroner 5. mottagare 6. hjärna

    14. Tidigt familjestöd Tidig information till föräldrar och andra vuxna i barnets omgivning Kontakt med andra föräldrar Föräldrautbildning Kontakt med döva och hörselskadade ungdomar och vuxna (förebilder)

    15. Normalitet Medicinsk-tekniskt och psykosocialt synsätt Man har ofta en tendens att betona svårigheter och begränsningar hos barn och betrakta barnet som ett offer för en defekt i stället för en individ med egna utvecklingsmöjligheter.

    18. Normalitet Den allmänna inställningen: ”Ju mer barnet kan leva som om det vore hörande desto bättre.” ” Du talar så bra, det märks inte att du är hörselskadad.” ”Du kommer att leva ett bra och normalt liv med ditt CI.”

    21. Brukarorganisationer

    22. 17 barn 0-5 år döva utan CI/h-app.

    23. Hörselskadades Riksförbund Hörselskador upptäcks ofta sent Alla föräldrar får inte tillräcklig vägledning Över 80 procent är integrerade i skolan Få får habiliteringsplan och hjälpmedel Få har tillgång till hörselklass/specialskola Begränsad tillgång till teckenspråk

    24. Skolformer för hörselskadade och döva Individuella placeringar i en kommunal för- och grundskola “28 förskolor med hörselpedagogiskt stöd” Hörselspår ”eleven går i vanlig klass, men i vissa ämnen sker undervisning i liten grupp” Hörselklasser i vissa regionala och kommunala skolor ”särskilda undervisningsgrupper med anpassad fysisk miljö och pedagogik samt hörselteknisk utrustning” Regionala specialskolor

    25. Skolformer för hörselskadade och döva Kommunerna har ansvar för all skolverksamhet på grund- och gymnasieskolenivå (individuella skolplaceringar, hörselklasser) Staten har ansvar för att erbjuda sex skolmiljöer för tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö (specialskolorna)

    27. Hörselklass / individualplacerad elev

    28. Hörselklass / individualplacerad elev hörselteknisk utrustning olika hörselstrategier olika kommunikativa strategier läppavläsning tecken som stöd ”Ibland låtsas jag att jag förstår.”

    29. Hörselklass / individualplacerad elev

    30. Hörselklass / individualplacerad elev lokaler med akustisk miljö mikrofoner och hörselslingor vid storklass och grupparbete U-form små undervisningsgrupper visuellt stöd

    31. Hörselklass / individualplacerad elev olika lösningar att göra undervisning mer tillgänglig för hörselskadade i skolan dialogpedagogik i förhållande till teknik - flexibla slingval specialutbildade lärare, t.ex. hörsellärare kunskaper om hörselskadades behov

    32. Specialpedagogiskt institut www.sit.se råd och stöd för elever som är i behov av särskilt stöd resurscenter dövhet/hörsel resurscenter dövblind andra resurscenter andra habiliteringsteam hjälpmedelscentral

    33. Regionala specialskolor tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö ”för elever som på grund av sin dövhet eller hörselskada inte kan följa undervisningen i grundskolan/grundsärskolan” funktionell tvåspråkighet – svenskt teckenspråk och svenska teckenspråk för syskon och barn till döva föräldrar Specialskolemyndigheten www.spm.se

    34. Tvåspråkig undervisning i specialskolan tal- och teckenklasser döv- och hörselklasser flexibla grupper och slingval visuell och auditiv skolmiljö teknik och läromedel andraspråksinlärning

    35. Några utredningar: - Teckenspråk och teckenspråkiga Översyn av teckenspråkets ställning SOU 2006:54 - Utredningen om statliga specialskolor Dir 2006:127 Särskild utredare: Sofia Larsen - Översyn av myndighetsstrukturen inom skolväsendet SOU 2007:28 Särskild utredare: Hans Forsell

    36. Förslag till myndighetsstrukturen inom skolväsendet Skolinspektionen Skolverket Myndigheten för Specialpedagogik (Specialpedagogiska skolmyndigheten ?)

    37. Översyn av myndighetsstrukturen En särskild myndighet ska ge råd och stöd i specialpedagogiska frågor för barn, ungdomar och vissa vuxna med funktionshinder, samt bedriva undervisning för vissa barn och ungdomar med funktionshinder. Alla nuvarande former för verksamhet till stöd för likvärdig utbildning på teckenspråk förs samman till denna nya myndighet. Staten får en mer aktiv roll när det gäller undervisning av döva och hörselskadade

    38. Utredningens förslag om statliga specialskolor Eke- och Hällsbo-skolan etableras åter Integrerad organisatorisk lösning när det gäller gränsdragningar mellan kommunal verksamhet, regional och statlig verksamhet för döva och hörselskadade elever Flexiblare specialskola /externa klasser/ resurscenter

    39. Ny nationell skolorganisation

    40. Kommunikation och språkval Det handlar om rätten till kommunikation på egna villkor oavsett om barnen har vanliga eller inopererade hörapparater. Det är barnens rätt till tvåspråkighet som är det grundläggande - inte föräldrarnas rätt att välja.

    41. Döva och hörselskadade elever och deras situation i olika skolformer Tack för mig

More Related