Hur och när lär elever? – forskningsperspektiv på undervisning och lärande

1. Hur och när lär elever? – forskningsperspektiv på undervisning och lärande Lund 4 juni 2013 • Grundantaganden om undervisning och lärande – hur har de förändrats över tid? • Vad påverkar elevers lärande? • Undervisning och lärande vilka samband finns? jan.hakansson@lnu.se 0708-342498

2. Från förmedling till social och verbal interaktion Förändringar i grundläggande antaganden om undervisning utifrån forskning 1990-2011: • Erfarenheter viktigare än utvecklingsstadier! • Kvaliteten på kommunikationen avgörande! • Varierad undervisning viktigare än anpassning till olika lärstilar! • Kollektiva erfarenheter särskilt viktiga för yngre elever! (Alexander, 2010)

3. Vad studeras inom fältet EducationalPsychology? • Hur implicit, informellt och formellt lärandegår till hos enskilda individer utifrånhjärnans arbete, uppfattningar av kunskapsobjekt hos den enskilde samt olika känslomässiga aspekter. • Undervisningsstrategier som stödjer elevers lärande. • Elevers motivation och handlingsorienteringar inför olika skoluppgifter, men också engagemang och känsla av tillhörighet i grupper, skolor och klassrum. Motivation och engagemang som resultat av skolans arbete. • Motivationspotentialer i klassrumsinteraktion och kommunikation (jfr (Håkansson & Sundberg, 2012).

4. LIFE-centret vid Stanford om lärande • Lärandeförförståelseär centralt! • Novisen fokuserar på de direkt framträdande, ytliga dragen av de aktuella begreppen och lärandeobjekten. • ”Den kunnige” känner igen djupstrukturerna bakom en idé eller situation, det vill säga en förståelseför ”varför” och ”hur” och inte bara ”att”. • Den avgörandefråganär inte om eleven lär sig eller inte, utan om vad och hur lärandet bidrar till en rikare och mer nyanserad förståelse(jfr Håkansson & Sundberg, 2012).

5. Mer om lärande från Stanford • Lärande handlar om ”en anpassad omorganisering i ett komplext kognitivt system” (Bransford et al., 2006, s. 220). • Genom att förändra de filter som vi betraktar omvärlden med kan vi̊ successivt utveckla en alltmer komplex och fördjupadförståelseförvåromvärld. • Undvik fixering vid vissa åldrar och utvecklingsstadier, fokusera undervisningens utformning och hur denna kan stödja och utmana alltmer nyanserade och fördjupade kunskapsstrukturer.

6. Vad påverkar elevers lärande – på individnivå? • Viktiga påverkansfaktorer som successivt kan påverkas i hemmet, förskolan och skolan. - Intellektuellt engagemang - Positiva attityder till lärande - Betydelsen av ansträngning - Känslan av att vara en ”lärande individ” • Lägg märke till! Effekter av självskattning (d=1.44), kön (d=0.12), motivation (d=0.48) samt tidigare kunskaper (d=0,67), effekter av hemmiljö (d=0.57) (jfr Hattie, 2009)

7. Elevers motivation – viktiga frågor • Den sociala miljön: Hur påverkar klassrumsklimatet, olika incitament för skoluppgifter i kompisgruppen, lärarens samspel med eleverna etc.? • Den enskildes motivation: Vilka är mina chanser att lyckas med denna uppgift, i detta ämne i denna klass etc.? • Värden: Varför skulle jag bry mig om detta? Vad får jag ut av att engagera mig etc? (jfr Brophy, 2008; Håkansson & Sundberg, 2012)

8. Vilken typ av undervisning påverkar elevernasutveckling av lärandekapaciteter? • Strukturerade uppgifter med fokus på metakognitiva strategier • Utbyte mellan lärare och elever om syftet med aktiviteten • Smågruppsinteraktion • Uppgifter som gynnar ömsesidig återkoppling mellan elever och mellan lärare och elev • Diagnostisk återkoppling kopplad till uppgiften (jfr Higgins m.fl. 2007)

9. Vad är god undervisning? – en generell referensram • Fem dimensioner av undervisning som bygger på samtalets fulla potential: • en kollektiv • en ömsesidig • en stödjande • en målinriktad • och en kumulativ dimension (jfr Alexander, 2010)

10. Specifika undervisningsstrategier som gynnar utveckling av lärandekapacitet och studieresultat Några exempel: • Strukturerad undervisning • Studiemetoder – metakognitiva strategier • Samarbetslärande – smågruppsinteraktion • Återkoppling • Kamratbedömning (jfr Hattie, 2009)

11. Formativ bedömning i kombination med lämplig återkoppling Men inte vilken återkoppling som helst! • Viktigt att lärare söker återkoppling från eleverna likaväl som lärare ger återkoppling till eleverna • Från eleverna om vad de vet, kan, förstår, var de gör fel, missförstår, inte är engagerade i etcetera. • Till eleverna om vad de behöver utveckla/arbeta med för att nå målen (jfr Hattie, 2009)

12. Återkopplingens olika nivåer • Uppgiftsnivån (t.ex. korrekta eller felaktiga lösningar, behov av ytterligare information). • Processnivån (t.ex. strategier för HUR uppgifter ska lösas och effektivare informationssökning). • Självregleringsnivån (t.ex. stöd till den egna förmågan och viljan att lösa uppgiften). • Individnivån (t.ex. omedelbart beröm från läraren). OBS! Den minst effektiva formen!

13. Några (kritiska) frågor! • Effektiv undervisning – riktad mot vad: Mätbara kunskaper, grundläggande värden, demokratiska förmågor? • Undervisning och/eller elevers lärande i fokus? • Kan fokus på internationella kunskapsmätningar och ”strömlinjeformad” undervisning hämma verklig skolutveckling?