Vad har hänt i arbetslivet och vad bör göras? - arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter i olika verksamheter

1. Vad har hänt i arbetslivet • och vad bör göras? • - arbetsförhållanden • och utvecklingsmöjligheter i olika • verksamheter och livssituationer Annika Härenstam, Arbetslivsinstitutet, Stockholm MOA -projektet Moderna arbets- och livsvillkor för kvinnor och män Rapporter: www.niwl.se www.sll.se/yrkesmedicin

2. Förändringar Arbetsmarknaden Organisationer Arbetsförhållanden Hälsa/ohälsa MOA-projektet, A Härenstam

3. Förändringar i arbetslivet under 1990-talet Risk- och problemförskjutning från kärna till periferi Fast anställd Projektanställd Vikarie Tillfälligt anställd Behovsanställd Arbetslös Koncern Dotterföretag Entreprenad Underentreprenad Aktieägare Koncernledning Företagsledning Operativa chefer Anställda Tillväxtsektor Nedskärningssektor Kärnverksamhet Serviceverksamhet A Härenstam,2001-04-04

4. Förändringar i arbetslivet under 1990-talet • Individualisering av ansvar • Ökad fjärrstyrning av strategiska beslut • Svagare kollektiva strukturer • Uttunnat arbetsgivaransvar • Omstrukturering av FHV och färre skyddsombud • Teknikutveckling A Härenstam,2001-04-04

5. Konsekvenser av förändringar i arbetslivet • Fragmentiserade verksamheter • Upplösning av arbetsplatser som sociala system • Färre ”vardagsmöten” mellan olika grupper • Olika strategier i olika verksamhetstyper • Ökade skillnader i anställnings- och arbetsvillkor • Sämre arbetsmiljöstyrning A Härenstam,2001-04-04 MOA-projektet, A Härenstam

6. Arbetskraften fördelad i olika typer av verksamheter Råvarufångst Högteknologisk, IT och Personalintensiv kunskapsbaserad 4% varuproduktion industri och tjänsteproduktion 12% 19% Personalintensiv 30% 34% serviceproduktion Välfärdsproduktion MOA-projektet, A Härenstam Enligt Eric Giertz, 1999

7. Beskrivning av 64 arbetsplatser i 3 verksamhetstyper MOA-projektet, A Härenstam

8. Strategier i olika verksamhetstyper A Härenstam, MOA-projektet

9. Ökat inflytande, utvecklingsmöjligheter och arbetsbelastning och stöd MOA-projektet, A Härenstam

10. Hur påverkar dig förändringar på arbetsplatsen? MOA-projektet, A Härenstam

11. Externt bedömda arbetsförhållanden MOA-projektet, A Härenstam

14. Konsekvenser av förändringar i arbetslivet • Sämre möjligheter att kombinera arbete och familj • Ökade ingångskrav på utbildning • Minskad internutbildning och nedkvalificering • för vissa grupper • Ökad otrygghet • Fler drabbas av arbetsrelaterad ohälsa • Ökad sjukfrånvaro, fr a långtidssjukfrånvaro • Fler förtidspensioneringar A Härenstam,2001-04-04

15. Högteknologisk och kunskapsintensiva verksamheter • Teknologidrivna förändringar • Koncentration till kärnverksamheter • Outsourcing • Ökad kundorientering • Mindre standardisering av produkter • Mansdominerade arbetsplatser • Globalisering • Arbetskraftsbrist • Bättre arbetsförhållanden för många A Härenstam,2001-04-04

16. Personalintensiv serviceproduktion • Kontraktbaserad - kundstyrd • Kedjeorganisering • Ökad standardisering • Ökad resultatmätning • Flexibilitet genom lösa anställningar • och kortare upplärningstider • Svaga incitament för en god arbetsmiljö • Risk för att dåliga arbetsförhållanden ”lönar sig” A Härenstam,2001-04-04

17. Välfärdsproduktion • Avreglering • Kostnadsdrivna förändringar • Från förvaltning till organisation • Från regel till resultatstyrning • Konkurrensutsättning - privatisering • Upphandling • Ökad resultatmätning -kvalitetssäkring • Färre inomprofessionella i strategiska beslutsnivåer A Härenstam,2001-04-04

18. Välfärdsproduktion • Nedkvalificering av professionella grupper • Chefer på distans (leder många enheter) • Mer papper/siffror - mindre dialog/reflektion • Ökade transaktionskostnader • Färre administratörer/experter med överblick: • - fler specialister i toppen • - fler generalister i botten • Ökat informationsflöde men svårare överblick A Härenstam,2001-04-04

19. Mer om Personalintensivservice:(och till viss del personalintensiv tillverkning) • Upphandlingen och kontraktens utformning (400 miljarder/år i offentlig sektor), påverkar starkt arbetsförhållandena • Beställare och upphandlare viktiga målgrupper för kunskap om samband med ohälsa • Behövs tydliga spelregler för arbetsgivare- och arbetsmiljöansvaret i kedjor av underentreprenader så att inte dålig arbetsmiljö gynnas och sprids • Lagstiftning, tillsyn mycket väsentlig men måste gå annorlunda till i dessa rörliga företag • Arbetsrätten och arbetstidslagstiftning behöver ses över och hur ska den följas upp? • Nya former för arbetsmiljöstyrning och kunskapsspridning, t ex genom arbetsgivarringar, regionala nätverk av myndigheter, företag och arbetsmiljöexperter • Kunskap om arbetsmiljö och hälsa och tillgång till expertkunskap, t ex genom företagshälsovård - ev. ej knutet till arbetsplats, kanske ett kommunalt/landstingsansvar? • Om tillsynen: bättre informationssystem behövs för att knyta samman kunskap om arbetsrelaterad ohälsa och som identifierar dåliga arbetsgivare/upphandlare av tjänster • Incitament (ekonomiska) behövs för goda arbetsvillkor • Kund- och konsumentgrupper viktiga påtryckare, här behövs information och upplysning • Etiska normer, jämför med miljöfrågan

20. Mer om strategier för Välfärdstjänster • Det politiska systemet viktigt - ge arbetsro, bemyndiga operativa chefer, skapa tillit • Utvärdera genom att koppla avnämarutvärdering med arbetsmiljöutvärdering, bra undervisning, omsorgs- och vårdkvalitet kräver motiverade, friska anställda! • Underlätta för, skuldlägg ej operativa chefer, de har en nästintill omöjlig uppgift! • Öka stödresurser till basverksamheterna • Utbilda upphandlare/beställare i arbetsmiljöfrågor – har med kvalitet o produktivitet att göra! • Skapa arbetsro och tillit - undvik omorganisationer • Se över logistiken i informationsflödet, minska pappersmängden • Kvalitetssäkring med måtta och förnuft • Se över beslutsstruktur och administrativt stöd särskilt för operativa chefer med personalansvar så att ansvar, resurser och befogenheter hänger ihop • Se över kompetensstrukturen så att professionella använder sina kunskaper och utvecklas

21. Ej tillgång till företagshälsovård Källa: SCB A Härenstam,2001-04-04

22. Uttröttad efter jobbet varje vecka Källa: SCB A Härenstam,2001-04-04

23. Slutsatser • Olika strategier för att minska den arbetsrelaterade • ohälsan i olika verksamheter • Välfärdssektorn: arbetsro - färre omorganisationer • bemyndiga chefer • styrning av resurser till basen • Personalintensiv service: regler för upphandling • påtryckningar från kunder • Högteknologisk och kunskapsintensiv produktion: • Här finns incitament för en god arbetsmiljö • En kulturfråga för branschen A Härenstam,2001-04-04

24. Kännetecken för det moderna arbetslivet • Föränderlighet • Ökade skillnader mellan grupper • Individualisering • Gränser upplöses • Tidspress • Obalans mellan arbetssfär och privat sfär MOA-projektet, A Härenstam

25. Vad präglar individens förhållanden i • förvärvsarbetet och den privata sfären? • Stödjande och belastande psykosociala faktorer • Fysisk belastning • Kemisk/fysikalisk exponering • Anställningsförhållanden • Balans arbete och fritid • Arbetets förläggning i tid och rum • Förändringar MOA-projektet, A Härenstam

26. Kännetecken för de åtta kluster som identifierats i MOA-projektet Gränslösa Hindrade Förändrade Hyggliga Exponerade Rörliga Tunga, enformiga Låsta MOA-projektet, A Härenstam

27. GRÄNSLÖSA VAD Svårt avgränsa arbetsåtagandet Tidspress Lång arbetstid Obalans arbete/fritid Lite tid för avkoppling på fritiden VAR Privat sektor + offentligt bolag Symbolyrken, t.ex. inom data, media, projektledare, konsulter, jurister Ofta könssegregerade arbetsplatser Individstyrda organisationer Ökad centralstyrning VILKA Högutbildade tjänstemän < 45 år Heltidsarbetande partner, få har barn Hög levnadsstandard Familjemodell: Dubbelarbetande kvinna Kvinnor god kondition, män sämre Få rökare KONSEKVENSER Nedsatt psykiskt välbefinnande Stor andel sjukskrivningar (kvinnor) Hög lön MOA-projektet, A Härenstam

28. GRÄNSLÖSA UPPMÄRKSAMMA • Rätten att säga nej, sätta gränser • Jämställdheten • Återhämtningsmöjligheter • Tidsperspektivet • Företags och branschkulturen MOA-projektet, A Härenstam

29. LÅSTA VAD Tidsbundna arbeten, dåligt stöd Många ytliga kundkontakter Oregelbundna arbetstider Obalans arbete/fritid VILKA Arbetare + tjänstemän Låg utbildning Arbetslöshetserfarenhet Många har barn Traditionell familjemodell Dålig kondition VAR Privat sektor T.ex. busschaufför, kassörska, kontorist, telemarketing, kundmottagning Många mansdominerade arbetsplatser Organisationer med stark och Ökande marknadsanpassning KONSEKVENSER Mycket sömnproblem Kvinnor sänkt psykisk hälsa Många män har ohälsosymtom Medellön MOA-projektet, A Härenstam

30. LÅSTA UPPMÄRKSAMMA • Upphandlingen - bestämmer i hög grad arbetsvillkoren • Utvecklingsmöjligheter, alternativa jobb • Arbetstiderna - förläggning i tid och rum • - påverkan och förutsägbarhet • Pauser och variation i arbetet • Ergonomin • Sociala kontakter • med arbetskamrater och chefer, inte bara kunder MOA-projektet, A Härenstam

31. FÖRÄNDRADE VAD Fler arbetsuppgifter Mer ansvar Många sociala arbetskontakter Många konflikter Hög fysisk och psykisk belastning Ökade kompetenskrav VAR Privat och offentlig sektor T ex industriarbetare, lärare post och banktjänstemän, Mager organisation Omfattande personalminskningar VILKA Arbetare och tjänstemän många över 45 år Kvinnor ansvarar för hemarbetet Många män har god fysisk kondition KONSEKVENSER Hälsoproblem och nedsatt psykiskt välbefinnande vanligt för kvinnor Många sjukskrivningar MOA-projektet, A Härenstam

32. FÖRÄNDRADE UPPMÄRKSAMMA • Det sociala klimatet • Arbetsintensitet - återhämtning • Ledningens betydelse • Trygghet och stöd • Tillräckliga och varierande lärotider • Svaga grupper/minoritetsgrupper • Jämställdhet MOA-projektet, A Härenstam

33. HYGGLIGA VAD Bra inflytande, stöd, bra ledning och tillräckliga resurser Kontorsarbetstid Balans mellan arbete och fritid och mycket tid för avkoppling VAR Privat sektor Könsblandade arbetsplatser Administrativa arbeten stabila organisationer Ej personalminskning VILKA Tjänstemän i olika åldrar Varierande utbildningsnivå Jämställda hemma Få rökare, bra kondition KONSEKVENSER Bra hälsa och livskvalitet Bra lön, särskilt för män MOA-projektet, A Härenstam

34. Exponerade VAD Fysiskt krävande Tidsbundet arbete Dålig fys/kem arbetsmiljö Många ytliga kundkontakter Mycket hemarbete VAR Privat sektor Människo- och tingyrken Serviceyrken m.m., t.ex. hotell, restaurang, bygg, transport Ökad marknadsanpassning VILKA Arbetare, unga, utländsk bakgrund vanligt Singlar + traditionell familjemodell Låg levnadsstandard Bra fysisk funktion, dålig kondition Stor andel rökare KONSEKVENSER Dålig hälsa, framför allt bland män Stor andel sjukskrivningar För hög energetisk belastning Låg lön MOA-projektet, A Härenstam

35. Exponerade Uppmärksamma: • Arbetstiderna - förläggning i tid och rum • - påverkan och förutsägbarhet • Pauser och variation i arbetet • Ergonomin och den fysiska belastningen • Buller, passiv rökning med mera • Utvecklingsmöjligheterna • Anställningsvillkoren • Information till kunder och beställare • om arbetsmiljöns betydelse för kvalitén MOA-projektet, A Härenstam

36. Tunga, enformiga VAD Fysiskt belastande arbetsställningar Få sociala arbetskontakter Monotona arbetsuppgifter Osäkra anställningar Passiv fritid VAR Privat sektor Tingyrken, städare, paketerare, livsmedelsarbetare, chaufför Centralstyrda organisationer Ökad resultatmätning VILKA Arbetare med låg utbildning Familjemodeller: Singel + dubbelarbetande kvinna Låg levnadsstandard Dålig fysisk funktion o kondition Många rökare KONSEKVENSER Sämst hälsa för kvinnor Sjukskrivning p.g.a. rörelseorgansbesvär Många män med för hög energetisk belastning Låg lön MOA-projektet, A Härenstam

37. Tunga, enformiga Uppmärksamma: • Variation i arbetsuppgifter • Ergonomin och den fysiska belastningen • Fysisk träning • Socialt stöd, sociala kontakter i arbetet • Utvecklingsmöjligheterna • Anställningsvillkoren • Information till kunder och beställare • om arbetsmiljöns betydelse för kvalitén MOA-projektet, A Härenstam

38. Rörliga VAD Fysiskt tunga arbeten Låga mentala krav Oreglerad arbetstid Aktiv fritid Mycket motion VAR Småföretag Små mansdominerade arbetsplatser T ex småindustri, vaktbolag, anläggningsarbeten VILKA Arbetare och egna företagare, Många singlar Mycket god kondition KONSEKVENSER Bra hälsa för män MOA-projektet, A Härenstam

39. Hindrade VAD Höga psykiska krav Hinder för att göra arbetet Tidspress Stimulerande socialt arbete Försämrade arbetsförhållanden Krävande hemarbete Lite tid för avkoppling VAR Offentlig sektor T ex lärare, läkare, sjuksköterskor, socialsekreterare, polis, barnomsorg, Ökad resultatmätning VILKA Tjänstemän med hög utbildning Vård av anhörig vanligt Många rökare Många har dålig kondition KONSEKVENSER Kvinnor har ofta för hög fysisk belastning och hälsoproblem Låg lön MOA-projektet, A Härenstam

40. Hindrade UPPMÄRKSAMMA • Tydlighet i organisationen på alla nivåer • Att ansvar och befogenheter hänger ihop • Stödfunktioner på rätt plats • Logistiken i informationsflöden och beslutsprocesser • Arbetsro och tillit • Kompetensstruktur och utvecklingsmöjligheter • Upplevelser av skuld och otillräcklighet MOA-projektet, A Härenstam

41. Kampen för människovärdet Bakgrundsförhållanden Klassbakgrund, Kön, Position Erfarenheter, Livsfas Yttre omständigheter Arbetsgivare Bransch Verksamhetsområde Individuella värden Förändringar i arbetslivet Föränderlighet Krav på kompetens Nedbrutna strukturer Ändrade positioner Ändrade relationer Tidsmiljö Gräns arbete - fritid Styrsystem, lönesystem Individualisering Kapacitet Integritet Intimitet Redbarhet Frihet Den privata sfären Resurser, t ex social stöd Konsekvenser MOA-projektet, A Härenstam

42. Stress yttrar sig på olika sätt och har olika ursprung Alltså måste strategierna för att motverka stress se olika ut • Vad är problemet? • Vem har makten? • Vem/vilka har ansvaret? • Var finns resurserna? • Var finns kunskapen? • Var finns motstånden? • Finns viljan att handla? MOA-projektet, A Härenstam