410 likes | 667 Views
Leder verkligen användning av ett strukturerat instrument till ”bättre” bedömningar?. Henrik Andershed, Professor Anna-Karin Andershed, Fil.dr. Verksamma vid Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro universitet. Betydelsen av bra bedömning/utredning.
E N D
Leder verkligen användning av ett strukturerat instrument till ”bättre” bedömningar? • Henrik Andershed, ProfessorAnna-Karin Andershed, Fil.dr. • Verksamma vid • Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete • Örebro universitet
Betydelsen av bra bedömning/utredning • Kan vi komma fram till vilka insatser en ung person behöver om vi inte innan vet vilka specifika behov han/hon har? • Sannolikt inte • Kan vi ge effektiva insatser om vi inte – innan - vet vilka specifika behov den unge och familjen har? • Sannolikt inte • Helt fundamentalt med bra/behandlingsrelevanta bedömningar! • Vi bör bland annat bedöma/identifiera risk- och skyddsfaktorer för att veta vilka de specifika behoven är • Då ger vi oss bra förutsättningar för insatserna
Betydelsen av samstämmiga bedömningar/utredningar • Det får inte vara utredar-/personbundet hur en bedömning/utredning blir • Vi ska sträva efter samstämmiga bedömningar • Vi förväntar oss väl samma diagnos/resultat av två olika läkare? • Vi ska förvänta oss samstämmiga bedömningar av professionella som arbetar med ”psykosocialt utredningsarbete”, t.ex: psykologer, socialsekreterare, psykiatriker, m.fl.
Vad är bra risk-behovsbedömning?(se Andershed & Wirius, 2010) • Strukturerad • Tydliga definitioner finns och samtliga risker och skydd bedöms hos alla klienter – ökar chanser till hög samstämmighet (s.k. interbedömarreliabilitet) • Fokus på forskningsbaserade risker och skydd • Identifierar de specifika risker och skydd som är i behov av insatser hos klienten • Risk-skyddsprofil • Visar tydligt vad insatser bör fokusera på
Vad är bra risk-behovsbedömning? (forts.)(se Andershed & Wirius, 2010) Tar hänsyn till ev. fallspecifika risker/skydd som inte finns med i bedömningsinstrumentet Uppföljande bedömningar Kan lätt kommuniceras över verksamhetsgränser/användas av alla verksamheter
Exempel på strukturerade bedömningsinstrument (se www.socialstyrelsen.se) • Förattbedöma risk- ochskyddsfaktorerförnormbrytande/aggressivtbeteendehosunga • Early Assessment of Risk List for Boys / Girls (EARL 20-B / EARL 21-G) • Syfte: att bedöma risken för antisocialt beteende hos pojkar/flickor under 12 år, samt tjäna som bas för val av insatser • StructuredAssessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) • Syfte: bedöma risken för våld bland ungdomar, 12-18 år, samt tjäna som bas för val av insatser • ESTER • Evidensbaserad STruktureradbEdömning av Risk och skyddsfaktorer.
ESTER Vad är ESTER?(se Andershed & Andershed, 2010) • Evidensbaserad STruktureradbEdömning av Risk och skyddsfaktorer. • Ettforskningsbaseratbedömningssystemsominnehåller • (1) ettscreeningsystem (ESTER-screening) • (2) ettstruktureratbedömningsinstrument (ESTER-bedömning). • Ettdatorstödsomförenklartolkningavresultat, professionelltsamarbete, etc. • Risk-behovsbedömningavriskerochskydd bland unga (0-18 år) med elleririskzonenförnormbrytandebeteende • Kan användasbådeiförebyggandeochbehandlande sammanhang
Att användas av alla verksamheter som arbetar med barn och ungdomar • Samtligasomgårutbildningkananvända ESTER (oavsettförkunskaper) • Använderettneutralt, basalt språkochsättattmätariskerochskyddsomallaverksamheterskakunnaacceptera, hanteraochtyckaär relevant • Förbättrakommunikationochsamarbetemellanverksamheter • Datorstödetförenklarsamarbete
ESTER-bedömning Forskningsbaseratstrukturerat risk-behovsbedömningsinstrumentavriskerochskyddförnormbrytandebeteende 19 risk- och skyddsfaktorer Beslutstödinförinsatser Inbjuder till uppföljandebedömningar (t.ex. föreochefterinsatser) Datorstöd som förenklar tolkning, presentation och samarbete
Hos familjen Risker som bedöms med ESTER-bedömning Hos den unge Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder Nedstämdhet eller självskadande beteende Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer • Föräldrarnas egna svårigheter • Svårigheter i föräldra-barnrelationen • Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier
Hos familjen Skydd som bedöms med ESTER-bedömning Hos den unge Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation • Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd • Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier • Föräldrarnas medvetenhet och motivation
Bedömning av risk- och skyddsfaktorer –Minst två av dessa källor
Datorstöd • Användarvänligt • Underlättar: • Tolkning och presentation av resultat • Visualiserar resultaten på enkelt sätt • Rapporterna som produceras kan användas direkt med föräldrar och den unge • Samarbete mellan kollegor och verksamheter • Kan enkelt dela och flytta klient till annan ESTER-användare
Sammanställning över tid av varje risk- och skyddsfaktor – I detta fall har fyra bedömningar gjorts
Struktur (instrument) bättre än ostruktur(inget instrument)? • En vanlig hypotes bland forskare: • Bedömningar som görs med hjälp av ett strukturerat instrument leder inte bara till samstämmiga och adekvata bedömningar utan också • mer adekvata och samstämmiga bedömningar jämfört med när ett strukturerat instrument INTE används • Stämmer det?
Vad visar tidigare forskning om detta? • Bedömningar med hjälp av instrument ger relativt bra till riktigt bra samstämmighet • Studier på t.ex. instrumenten EARL-20B och SAVRY • Bedömningar utan strukturerade instrument tenderar att vara mindre samstämmiga – men svårt att uttala sig om • T.ex. mindre vinjettstudier som studerat socialsekreterares bedömningar • Vi saknar studier som jämför bedömningar som gjorts med och utan ett strukturerat instrument • Vi vet egentligen inte om t.ex. SAVRY, EARL-20B eller ESTER-bedömning är ”bättre” än ostrukturerade bedömningar!
Leder användning av ESTER-bedömning till samstämmiga bedömningar? (Andershed m.fl., 2010) • Två oberoende ESTER-bedömare bedömer – helt oberoende av varandra – samma ungdomar • 30 flickor på SiS-institution
Slutsatser av den studien? Ganska bra till riktigt bra samstämmighet Är glaset halvfullt eller halvtomt? Vi behöver jämföra med något!
Mer samstämmigt än vad? • Leder användning av ESTER-bedömning till: • mer samstämmiga bedömningar • mer ”korrekta”/adekvata bedömningar • mer behandlingsmässigt relevanta bedömningar • att man missar färre viktiga saker i bedömningar • jämfört med när man INTE använder ett strukturerat instrument?
Are StructuredAssessments of a Youths’ Risks and NeedsReallyBetterThanUnstructured? – A Case VignetteStudy (Andershed & Andershed, in prep.)
Metod: Vinjettmetoden • Steg 1: • Vinjettenförfattasochrealismskattasavtvåpraktiker med erfarenhetavsocialtarbete med unga. Skattningenblev9,5 av 10. • Steg 2: • En struktureradkategoriseringgörsav de sakersombeskrivsivinjettenochdelasupp i tvåkategorier: • (1) forskningsbaseraderiskfaktorer • (2) forskningsbaseradeskyddsfaktorer • Steg 3: • Vinjettenbedöms: • Med hjälpav ESTER-bedömningav 30 oberoendesocialsekreterare • Utannågotstrukturerat instrument av 30 andraoberoendesocialsekreterare • Steg 4: • Samtligautlåtanden/bedömningarläsesigenomavtvåoberoendeforskarevilkabedömervilka risk- ochskyddsfaktorersomtagitsuppi de 60 bedömningarna • Steg 5: • Förattävenfåettmåttpåvadandrapraktikeranserom de aktuellabedömningarnalät vi sedan andrapraktiker – socialchefer - bedöma de 60 bedömningarna • Ärbedömningenadekvat/bra? Missasviktigaområden? • Varblindainför (de vissteej) ombedömningenifrågavargjord med ESTER-bedömingellerej.
60 socialsekreterare + fyra socialchefer deltog i studien • 30 socialsekreterare - använde ESTER-bedömning • Samtliga utbildade i ESTER • 28 kvinnor – 2 män • Ålder mellan 25 och 60 år. Medelålder= 40,1 år (SD=10,61). • Arbetat i snitt 7,8 år som socialsekreterare och 6,8 år med utredning av barn och ungdomar. • 30 socialsekreterare - använde inget strukturerat instrument (de flesta använder BBIC som stöd) • 27 kvinnor – 3 män • Ålder mellan 25 och 59 år. Medelålder= 37,9 år (SD=9,83). • Arbetat i snitt 8,6 år som socialsekreterare och 6,4 år med utredning av barn och ungdomar.
Metod: Totalt 60 socialsekreterare + fyra socialchefer (forts.) • Fyra socialchefer • Två chefer bedömde samma 30 bedömningar • Dvs. två oberoende bedömningar av samtliga 60 bedömningar • Svarade på frågor såsom: • På hela taget en adekvat bedömning? • Missat något? • Föreslås rätt insatser?
Instruktioner till de 60 socialsekreterarna + Övergripande information om studiens syfte, etc.
Vinjetten Totalt 1,5 A4-sidor
Resultat: Vilka riskfaktorer identifierar man? 97 % av de 30 socialsekreterare som använde ESTER-bedömningidentiferade denna riskfaktor i vinjetten De 30 socialsekreterare som använde ESTER-bedömning var mer genomgående mer framgångsrika i att identifiera de olika riskfaktorerna * ** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna.
Resultat: Hur många av dessa åtta riskfaktorer har man identifierat? 37 % av de 30 socialsekreterare som använde ESTER-bedömningidentiferade samtliga riskfaktorer i vinjetten 0 % av de 30 socialsekreterare som INTEanvändeESTER-bedömningidentiferade samtliga riskfaktorer i vinjetten
Resultat: Vilka skyddsfaktorer identifierar man? 37 % av de 30 socialsekreterare som använde ESTER-bedömningidentiferade denna skyddsfaktor i vinjetten De 30 socialsekreterare som använde ESTER-bedömning var mer genomgående mer framgångsrika i att identifiera de olika skyddsfaktorerna * eller ** innebär signifikant skillnad mellan grupperna.
Resultat: Hur många av dessa fyra skyddsfaktorer har man identifierat? 94 % av de 30 socialsekreterare som INTE använde ESTER-bedömningidentiferade inga skyddsfaktorer i vinjetten
Resultat: Socialchefers uppfattning om bedömningarna *** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna.
Resultat: Socialchefers uppfattning om bedömningarna (forts.) * eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna.
Slutsatser? • Användning av ESTER-bedömning leder till: • Att fler forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer bärs fram i en bedömning • Högre grad av samstämmighet i att identifiera risk- och skyddsfaktorer • Att man, enligt socialchefer: • gör bättre/mer adekvata bedömningar • i mindre utsträckning missar viktiga saker • tenderar att föreslå mer adekvata insatser • … jämfört med när man inte använder ett strukturerat instrument (men t.ex. BBIC) • BBIC räcker inte till för att ge bedömaren vägledning vad gäller risk-skyddsfaktorer
Tack till de som finansierat denna forskning Socialstyrelsen (UPP-centrum) Vetenskapsrådet