Vad tror vi om framtiden

1. Vad tror vi om framtiden • I dag • Vad sker • Kris? • UFOM • Funktionsupphandling • Asset management • Vad har skett med andra ögon

2. Kritiska uttalanden • Väghållningen kännetecknas av bristande dynamik • Nuvarande finansieringsform ger upphov till effektivitetsproblem • Upphandling sker i princip lika som för 30 år sedan • Vägbyggnadssektorn är i kris • Att väghållningens organisation inte anpassats till en förändring från fokus på byggande till att fokusera på att betjäna dem som nyttjar vägarna • Nuvarande långtidsplaneringsmodell bristfälligt • Nya styr och ledningssystem behövs, anpassade till nya upphandlings- och finansieringsformer

3. Kritiska uttalanden • Väghållningen kännetecknas av bristande dynamik • Nuvarande finansieringsform ger upphov till • effektivitetsproblem • Upphandling sker i princip lika som för 30 år sedan • Vägbyggnadssektorn är i kris • Att väghållningens organisation inte anpassats till • en förändring från fokus på byggande till att fokusera • på att betjäna dem som nyttjar vägarna • Nuvarande långtidsplaneringsmodell bristfälligt • Nya styr och ledningssystem behövs, anpassade • till nya upphandlings- och finansieringsformer

4. Vad sker i omvärlden? • Upphandling i konkurrens i stället för egen regi • Ansvaret förs över till mer självständiga organisationer • (producent/ beställare) • Nya finansieringsformer engagerande av privat kapital • Tullar och avgifter åter möjligt att diskutera • Delegering av ansvar • Nya upphandlingsformer • Nya betalformer • Nya styr och ledningssystem

5. Är byggsektorn i kris? • Lönsamheten sjunker • Mer fokus på formalia i kontrakt • Kvalitetsbrister • Försämrade relationer mellan beställare och utförare Man talar om en ”lose/lose situation”

6. PARTNERING !

7. Vad vi vill åstadkomma Är en hållbar win- win-win situation Därför måste vi ta till oss de möjligheter som erbjuds Hur ska det ske?

8. UPPHANDLING • Nya upphandlingsmetoder som bygger på • Fokus på trafikantens behov (vägens funktion) • Väghållarens behov och ansvar (säkring av Vägkapitalet) • Behovet av att ha kompetenta och effektiva marknadsaktörer

9. FINANSIERING • Det tar tid men vi måste verka för att finna nya former för väghållningens finansiering • Engagera privat kapital • Vägtullar och avgifter på vissa vägar och motiverade både från samhällssynpunkt och i överensstämmelse med den allmänna uppfattningen • Ev. vägfond som byggs upp av ex. vis del av drivmedelsskatten • Det kräver tydlig och klar information till allmänheten om förutsättningarna Effektiv väghållning kräver en stabil finansiering

10. FINANSIERINGSFORMER mm Ökad skatt DBF BOT Alternativ finansiering PPP ? TULL Vägfond Avgift DBFO

11. ORGANISATIONEN • Väghållningsorganisationen måste anpassas till den nya väghållningsfilosofin tex. • Mindre tekniska krav från väghållaren • Ny inriktning på FoU • Kundfokus • Betrakta väghållning som en kapitalförvaltning där avkastningen bestäms av kundtillfredsställelsen och förmågan att bevara Vägkapitalet • Hur berörs entreprenörer och konsulter?

12. MANAGEMENT • Både väghållare och entreprenörer bör använda sig av Asset Management som styr och lednings instrument. • Asset Management är ett hjälpmedel för att rätt kunna hantera nya upphandlingsformer och finansieringsformer i en förändrad miljö • Asset management kombinerar ingenjörskunnande och affärsfilosofi inom ramen för verksamhetsidén

13. FunktionsupphandlingAllmänt Den stora utmaningen är att, på ett okomplicerat sätt, skapa ekonomiska incitament i kombination med upphandlingskrav, som leder fram till utförande av väghållningstjänster, så att samhälle, trafikanter, beställare och utförare känner sig tillfredsställda.

14. Vad trafikanten bryr sig om 1.Att aldrig bli stående på vägen pga. dålig framkomlighet ·Kriterium: vägen ska alltid vara möjlig att nyttja 2.Att restiden inte blir orimligt lång ·Kriterium: en minsta genomsnittliga hastighet 3.Att inte ”skakas om” alltför mycket pga. tex. Alltför många potthål. ·Kriterium: komfort/ytstandard

15. Vad Väghållaren bryr sig om Säkra gjorda investeringar—vägen ska inte ”ätas upp” genom att entreprenören exempelvis skrapar bort allt uppbyggnadsmaterial Kriterium: varaktigheten/ bevarande av gjorda investeringar

16. Säkring Av Vägkapitalet Varaktigheten/ bevarande av gjorda investeringar Det här kriteriet är i huvudsak knutet till målet att säkra gjorda investeringar som omfattas av kontraktet. Det följs upp genom följande kriterier: ·Vegetation längs och på vägen ·Effektiv vägbredd ·Tjockleken på överbyggnadsmaterialet ·Effektiv bärighet ·Standarden på dränering ·Standarden på skyltar och andra väganläggningar ………………………………………………………AM (26)

17. Riskfördelning De med projektet förknippade riskerna fördelas med hänsyn till vem som rimligen har bäst möjlighet att bedöma dem. Det innebär ex.vis att staten företrädd av VV bör bära riskerna då det ex.vis gäller: -          politiska beslut -          samhällsutveckling - Väsentlig trafikutvecklings förändring - klimatförändring etc. Entreprenören bär risken för bla: -          konstruktion -          bygge -          materialkvalitet och val -          servicenivå -          Kundtillfredsställelse

18. Vad är Asset management? OECD definition (December 2000) ” a systematic process of maintaining, upgrading and operating assets, Combining engineering principles with sound business practice and economic rationale, and providing tools to facilitate a more organized And flexible approach to making the decissions necessary to achieve Public expectation”. • ”Svensk” definition • Målstruktur (business strategy), hierarkisk nedbrytning av riksdagens • väghållningsmål till mätbara mål för enskilda verksamheter • Verksamhetsmodell (Business model), en struktur för hantering av • väghållningens olika komponenter och processer med fokus på såväl • trafikantens behov som på förvaltning av vägkapitalet • Verktyg för att tillhandahålla och hantera data och kunskap

19. Varför behövs AM? • Vägsektorn förvaltar och utvecklar en av de • största tillgångarna i ett lands ekonomi • Ständigt ökade krav på funktion och för-valtning • AM används inom andra samhällssektorer • vilket kan underlätta kommunikation och • förståelse

20. Forts. sammanställning från olika länder

21. VV och AM ”Under utveckling”

24. AM Värdebestämning Målstandardvärde Tillståndsvärde Brister Målnivåer • VV standardnivå • Acceptabel standard • SQ • Lägsta acceptabla standard

25. MÅLNIVÅER Impact Optimal nivå Acceptabel nivå Status- Quo Lägsta acceptabla nivå Time

26. AM Värdebestämning Målstandardvärde Tillståndsvärde Brister Tillstånd • Std brister • Säkerhet,miljö • Bärighet mm • Tillstånds brister • Väg,beläggning,bro

27. Exempel på standardbrister • Linjeföring • Vägbredd • Sidoområde • belysning • Vägräcken • Bärighet • Vattentäkt • Buller Framkomlighet + Trafiksäkerhet Miljö

28. Exempel på tillståndsbrister • Potthål • Spårbildning • Ojämnheter i övrigt • Tvärfall • Bärighet • Dåliga broräcken

29. BRISTANALYS Bristanalysen går ut på att jämföra nuläget mot vald standard (målstandard, acceptabel standard, SQ, respektive lägsta acceptabla standard). Existerande planeringshjälpmedel bör härvid utnyttjas i störst möjliga utsträckning (ex.vis PMS,BMS, BÄRUND, HDM, NVDB etc.) Om detta inte räcker bör okulärbesiktning genomföras

30. AM Värdebestämning Målstandardvärde Tillståndsvärde Brister Målstandardvärde - brister (Std brister + tillstånds- brister) Alt. Åter- anskaffningsvärde - tillståndsbrister

31. Vägkapitalets fysiska värden - en principskiss Värde Målstandardvärde fast pris Målstandardvärde Värde för standardbrister • Anskaffningsvärde • verkligt Anskaffningsvärde Värde för tillståndsbrister - schablonberäknat Tillståndsvärde Tillståndsvärde A År

32. RISKANALYS Här görs en analys av de risker som förknippas med valt alternativ samt att de effekter som man vill uppnå inte kan nås. Riskanalys kan exempelvis leda till omprövning av vald standardnivå (risk att medel inte kan erhållas inom överskådlig tid) och/eller att valda åtgärder i alltför låg grad prioriterar de mest angelägna.

33. Exempel på effekter av tillämpning av AM i väghållningen • Behov av nya upphandlingsformer (eller som resultat av) • Strukturella förändringar • Financial management • Ny modell för långtidsplanering • Nya kompetenser • Ändrad inriktning på forskning och utveckling • Fokus på ”kundtillfredsställelse” och kapitalförvaltning