Lars Weinehall, prioriteringsordförande Professor i allmänmedicin och epidemiologi

1. Levnadsvanor och läkarrollenNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011Tillkomsten Lars Weinehall, prioriteringsordförande Professor i allmänmedicin och epidemiologi Umeå universitet

2. Varför riktlinjer för sjukdoms-förebyggande metoder? • 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana • Minst 20% av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor • Det finns effektiva metoder som hälso- och sjukvården kan använda för att stödja patienterna • Det finns ingen enhetlig praxis i sjukvården • Socialt utsatta har oftare ohälsosamma levnadsvanor

3. Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? • Dagligrökning 13% • Riskabla alkoholvanor 14% • Otillräcklig fysisk aktivitet 35% • Ohälsosamma matvanor 20% Ökad risk för bl.a. diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, alkoholberoende, högt blodtryck, övervikt/fetma.

4. Vägen till rekommendationerna 4 Expertgrupper Genomgången omfattar 31 600 arbeten

5. Principer för prioriteringen

6. Kriterier rökning • Dagligrökare oavsett antal cigaretter per dag

7. Kriterier riskbruk av alkohol Återspeglar genomsnittlig konsumtion och intensivkonsumtion. Uttrycks i ”standardglas”. Hög genomsnittlig konsumtion: > 9 glas per vecka för kvinnor, > 14 glas för män Intensivkonsumtion: ≥ 4 glas vid samma tillfälle en gång i månaden eller oftare för kvinnor, och ≥ 5 glas för män.

8. Kriterier otillräcklig fysisk aktivitet • Fysiskt aktiv mindre än 150 minuter per vecka på en måttlig intensitetsnivå, alternativt • mindre än 75 minuter på en hög intensitetsnivå.

9. Kriterier ohälsosamma matvanor • Index utifrån Livsmedelverkets matvaneundersökning • Fyra frågor (grönsaker, frukt, fisk, utrymmesmat) • Fångar de ca. 20 procent i befolkningen som har betydande ohälsosamma matvanor

10. Vilka omfattas av riktlinjerna? • Vuxna med ohälsosamma levnadsvanor • Särskilda tillstånd Inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder • Högriskgrupper Ökad risk för negativa hälsomässiga konsekvenser, t.ex. person med lungsjukdom som röker

11. Riktlinjernas rekommendationer • Alla rekommendationer är någon form av rådgivning/samtal Tre nivåer: • enkla råd • rådgivande samtal • kvalificerat rådgivande samtal • Nivåerna skiljs åt genom innehållet och personalens kvalifikationer • Mer kvalificerade åtgärder tar i regel mer tid

12. Enkla råd • Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer • Ingen särskild uppföljning • Kan kompletteras med skriftlig information • Tar mindre än 5 minuter

13. Rådgivande samtal • Mer av en dialog och anpassat till individen • Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel • Kan också kompletteras med särskild uppföljning • Kan inkludera motiverande strategier • Tidsmässigt mer omfattande än enkla råd

14. Kvalificerat rådgivande samtal • Är strukturerat/teoribaserat • Personalen särskilt utbildad • Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel • Kan också kompletteras med särskild uppföljning • Kan inkludera motiverande strategier • Ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal

15. Sammanfattning av rekommendationerna

16. Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter:

17. De rekommenderade åtgärderna har god kostnadseffektivitet • Förhållandevis billiga åtgärder för att vinna mycket hälsa (låg kostnad/QALY). • Alla rekommenderade åtgärder har god kostnadseffektivitet jämfört med ingen åtgärd eller enklare åtgärder

18. Riktlinjernahandlarinteomvilkalevnadsvanorsomärnyttiga……utanomhurvårdenkanpåverkalevnadsvanornaRiktlinjernahandlarinteomvilkalevnadsvanorsomärnyttiga……utanomhurvårdenkanpåverkalevnadsvanorna

19. De handlaromattbättre ta hand om de patientersomvårdenredanharidag ……ochskaanvändaspåettsättsomkänns relevant förpatienten!

20. TACK för största möjliga uppmärksamhetkring de nya Riktlinjerna!