1 / 12

Kurnik et al PNAS 2012

Kurnik et al PNAS 2012. Frågeställning: Har laddade aminosyror en viktig roll i proteinveckningsprocessen för att t ex undvika oönskade interaktioner som leder till felaktiga strukturer?.

jolene
Download Presentation

Kurnik et al PNAS 2012

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Kurnik et al PNAS 2012 Frågeställning: Har laddade aminosyror en viktig roll i proteinveckningsprocessen för att t ex undvika oönskade interaktioner som leder till felaktiga strukturer? Ta bort laddningarna i proteinet S6 för att studera betydelsen av laddade aminosyror för proteinets veckning Topologin för S6 2BXJ S6 proteinet har 16 negativt och 16 positivt laddade sidokedjor som utgör 32 % av aminosyrasekvensen

  2. Kurnik et al PNAS 2012 S6WT Inga mutationer S6+1 Asp och Gluprotoneras vid lågt pH. S6+1-17 Lys och Arg är muterade till Ser

  3. Kurnik et al PNAS 2012 Analys av strukturen för de olika proteinvarianterna mha NMR Ett HSQC experiment visar korstoppen mellan protonen och kvävet i amidgruppen hos de individuella aminosyrorna Slutsats: Båda varianterna (S6+1-17 samt S6+1) har nativliknande struktur viktigt att veta för att studera proteinveckningen

  4. Kurnik et al PNAS 2012 Bestäm proteinstabiliteten för de tre S6 varianterna genom att bestämma hastighetskonstanten för folding (kf) och unfolding (ku) i olika [GdmCl] GdmCl är ett salt som denaturerar proteiner Chevronplot Plot av kf och ku mot [GdmCl] → Chevronplot Hur gör man detta experiment?

  5. Konstruktion av chevronplot 1. Bestämning av hastighetskonstanten för unfoldingku vid olika [GdmCl] Späd till olika högre koncentrationer av GdmCl Denaturerat protein Nativt protein U Mät spektroskopisk förändring över tid t ex fluorescence Fluorescence N Time Unfolding: Fitsingleexpy = A + B*exp(kU*t)

  6. Konstruktion av chevronplot 2. Bestämning av hastighetskonstanten för foldingkf vid olika [GdmCl] Späd till olika lägre koncentrationer GdmCl Denaturerat protein Nativt protein U Fluorescence Mät spektroskopisk förändring över tid t ex fluorescence N Time Folding: Fitsingleexpy = A + B*exp(-kF*t)

  7. Beräkna hastighetskonstanten för folding (kf) och unfolding (ku) i olika [GdmCl] U Unfolding: Fit single exp y = A + B*exp(kU*t) Fluorescence Folding: Fit single exp y = A + B*exp(-kF*t) N Time Chevronplot • mu lutningen på linjen lnku vs [GdmCl] • mf lutningen på linjen lnkf vs [GdmCl] lnkFH2O • = lnkfH2O+ mf [GdmCl] • • • = lnkuH2O+ mu [GdmCl] • • • • lnkosb • [GdmCl] MP = [GdmCl] då ku = kf→ [N] = [D] MP= (lnkfH2O - lnkuH2O)/(mu – mf) lnkUH2O

  8. Chevronplot lnkFH2O • = lnkfH2O+ mf [GdmCl] • • • = lnkuH2O+ mu [GdmCl] ΔGH2O = -RTlnkUH2O/kFH2O • • • • lnkosb • [GdmCl] lnkUH2O Konstruera ett energidiagram TS (Transitionstate) kFH2O kUH2O • mu – förändring i exponerad yta mellan N och TS • mf – förändring i exponerad yta mellan D och TS • mD-N – förändring i exponerat yta mellan D och N G D ΔGD-N = -RTlnkUH2O/kFH2O N Från m-värdena kan man beräkna βT som är ett mätvärde på exponerad yta i TS relativt D βT = -mf/mD-N= 1-mu/mD-N (ligger mellan 0-1) βT = 1 → TS har en kompakt N-liknande struktur βT = 0 → TS är ostrukturerad och liknar D mf mu mD-N = mu - mf Reaktions koordinat

  9. Kurnik et al PNAS 2012 Kinetiska parametrar och proteinstabilitet från chevronplot S6WT S6+1-17 S6+1 TS • Energidiagram relativt det denaturerade tillståndet D • Energinivån för N bestäms från ΔGD-NH2O • Höjden på aktiveringsbarriären bestäms från kf • Positionerna för D, TS och N längst reaktions koordinaten är bestämda från m-värderna och normaliserade till N

  10. Kurnik et al PNAS 2012 Borttagning av laddningar leder till att proteinet veckar sig fortare (i.e. aktiveringsenergin sänks) men det nativa tillståndet destabiliseras. Utan laddningar Med alla laddningar Frågeställning: Har laddade aminosyror en viktig roll i proteinveckningsprocessen för att t ex undvika oönskade interaktioner som leder till felaktiga strukturer? • Slutsats: • De laddade aminosyrorna har inte en avgörande roll i veckningsprocessen då proteinet kan vecka sig utan närvaro av laddningar. • Laddade aminosyror är viktiga för proteinets löslighet samt för interaktioner och för biologisk funktion (obs! slutsats från andra experiment i artikeln). • DVS Specificiteten i veckningsprocessen kontrolleras primärt av hydrofoba interaktioner och vätebindningar emedan laddningar hos proteinet är av betydelse för proteinets löslighet och bindningsegenskaper .

  11. Hur kan man detektera om en aminosyra har bildat sina nativa kontakter i TS? TS Uppgift: Ta reda på i vilken utsträckning aminosyrorna grön, blå och lila har bildat nativa interaktioner i TS! G D N mf mu mD-N = mu - mf Mutera bort en aminosyra i taget och gör en chevronplot Reaktions koordinat

  12. Fersht sid 558-563 Chevronplot Beräkna Φ! lnkFH2O • • • • • • • • (lnkfWT – lnkfmut) • • • • Φ = • • • • • • • • • (lnkfWT – lnkfmut) - (lnkuWT – lnkumut) • lnkosb • • • [GdmCl] lnkUH2O Φ (lila AA bortmuterad) = 0 (påverkar inte kf) → Lila AA har inga nativa kontakter i TS Φ (blå AA bortmuterad) = 1 (kf är lägre, ku oförändrad)→ Blå AA har bildat alla nativa kontakter i TS Φ (grön AA bortmuterad) = mellan 0-1 (både kf och kupåverkas) → grön AA har bildat en del nativa kontakter i TS • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Vid en systematisk mutationsstudie kan man kartlägga vilka AA som har bildat struktur i TS!

More Related