Vindkraftens miljöpåverkan Hälsa & ohälsa

Vindkraftens miljöpåverkanHälsa & ohälsa Kalmar 11mars 2013 Ebbe Adolfsson Naturvårdsverket Enheten för prövning och regelgivning Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Vad jag kommer prata om idag: 1. Bullers påverkan generellt 2. Människors hälsa och ohälsa - vindkraft 3. Riktlinjer vindkraft Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Buller ger negativa effekter på människors hälsa Buller är ett växande problem. Begreppet ”hälsa” används här som det definierats av WHO, dvs, att hälsa inte enbart ska förstås som frånvaron av sjukdom utan som ett tillstånd av välbefinnande(WHO 1948) Det är en miljöfaktor där allmänhetens klagomål ökar. Vi måste samarbeta för att bullerarbetet ska gå åt rätt håll. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Bullers negativa effekter på människors hälsa Påverkar det centrala hörselsystemet Påverkar det autonoma nervsystemet • Störning (eng. annoyance) • Sömnstörning • Försämrad prestation, inlärning och taluppfattbarhet • Fysiologiska effekter • Psykosociala effekter • Hörselskador Sömnstörning Försämrad koncentration Maskerar tal Störande Stress Röstproblem Hörselskada Hjärt-kärlsjukdom Obehag Ökad olycksrisk Orsakar tinnitus Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Bullrets effekter beror på både exponering & situation och individfaktorer Exponering & situation • Typ av bullerkälla • Flera bullerkällor • Ljudnivå • Tillgång till tyst sida • Utemiljö/uteplats läge • Sovrummets läge och fönstrens läge Individen • Attityd • Känslighet för ljud/buller • Hälsotillstånd • Känsliga grupper (tex. barn, kroniskt sjuka, gravida, äldre, skiftarbetare, hörselskadade, främmande språk) Effekt Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Sömnstörningar av buller – hur? Vi fortsätter att använda vår hörsel även under sömnen. Det innebär att vi även när vi sover har koll på omgivningen med hjälp av hörseln. • Minskad djupsömn, sämre sömnkvalitet • Trötthet • Nedstämdhet, olustkänsla • Sänkt prestationsförmåga, • (Hjärt- kärlsjukdom) • Svårt att somna • Uppvaknanden, förändring av sömndjupet • Ökat antal kroppsrörelser, ändrad andning, sammandragning av ytliga blodkärl, akut ökad hjärtfrekvens, höjt blodtryck • Ändrat beteende (t.ex. sömn-medel, öronproppar, stängda fönster) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Om ljudet från vindkraftverk Det dominerande ljudet är av aerodynamiskt ursprung och uppstår när rotorbladen passerar genom luften. Är av bredbladig karaktär, mest framträdande frekvensområde är 63-4 000 Hz. Upplevs vanligen som ett svischande ljud – vilket är den typ av ljud som upplevs som mest störande. ”Rena toner” upplevs som mer störande än ”vanligt” ljud. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Varför är ljudet lätt att höra? Det karakteristiska svischande ljudet är lätt att uppfatta även i närvaro av bakgrundsljud Vindkraftsljudets amplitud (styrka) blir modulerat och varierar i takt med vingarnas passager genom luften Dygnsvariationen (fr f a för äldre lägre verk) gör att ljudet uppfattas tydligare nattetid. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Lågfrekvent? Infraljud? Vindkraftverk generar också lågfrekvent ljud (20–200 Hz) och infraljud (1–20 Hz) Ljudnivåerna i lågfrekvens- och infraljudsområdet är inte högre än för många andra vanliga bullerkällor Infraljud har nivåer långt under vad som är hörbart Kommer andelen lågfrekvent ljud från vindkraftverk i framtiden att öka i och med att verken blir större? Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Skuggor från vindkraftverken Soligt väder och solen står lågt - roterande skuggor på marken. Denna störning är svår att värja sig mot Risken för att bli påverkad av skuggor beror på läge och avstånd till vindkraftverken Störningstiden (dvs den faktiska skuggtiden) ska inte överstiga 30 minuter per dag, och inte mer än sammanlagt 8 timmar per år (Boverket 2009) Sensorer på vindkraftverken är en teknik för att minska den tid som skuggor uppstår Det saknas vetenskapliga publikationer kring störning av skuggor, reflexer och ljus från vindkraftsverk. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Besvärsupplevelser av ljud från vindkraftverk Sambandet mellan bullerstörning och ljudnivåer från vindkraft har hittills undersökts i tre tvärsnittsstudier De tre studierna använde samma fråga för att mäta bullerstörning: ”Ange för var och en av nedanstående olägenheter om du lägger märke till eller störs av dem, när du vistas utomhus vid din bostad”, följt av en lista med tänkbara olägenheter varav buller från vindkraft var en. Beräkningarna inkluderar inte dem som hade egen ekonomisk vinning av vindkraften, eftersom dessa personer rapporterade klart lägre störning jämfört med dem som inte hade egen vinning av vindkraften (E. Pedersen, et al. 2009). Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Besvärsupplevelser av ljud från vindkraftverk Studierna visar på ett tydligt samband mellan beräknade nivåer av vindkraftsbuller och andel störda. Boende med exponering i intervallet 35–40 dBA, (utomhus vid fasad): andelen bullerstörda cirka 10% (i de svenska studierna) resp. cirka 20% (den holländska studien). Andelen mycket bullerstörda var cirka 6%i de svenska och den holländska studien. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Resultat från tre studier (Pedersen et al. 2009) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Är det många som störs av ljudet? Andelen som upplever sig vara bullerstörda av vindkrafts-ljud vid riktvärdet 40 dBA (utomhus vid fasad) är jämförbar med andelen bullerstörda vid motsvarande riktvärde för vägtrafikbuller, 55 dBA(LAeq24h utomhus vid fasad). Obs att antaletpersoner som störs av vägtrafikbuller är betydligt större än för vindkraftsbuller (ca 1,7 miljoner enligt WSP, 2009). Vindkraft är mer störande än vägtrafikbuller vid liknande ekvivalenta ljudnivå. Vid 40 dBA (LAeq,24h) vindkraft är störningarna påtagliga medan andelen bullerstörda vid 40 dBA (LAeq,24h) transportbuller är betydligt lägre Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Förklaringar till att fler störs av vindkraftsljud Vindkraftverk uppförs ofta i miljöer med låg bakgrundsnivå. Pulserande ljud upplevs som mer störande än kontinuerligt ljud med samma frekvensinnehåll och genomsnittliga ljudnivå. Vindkraftens visuella intrång i miljön påverkar bedömningar av bullerstörning. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Sömnstörning pga. buller Om riktvärdet upprätthålls – ska det skydda mot sömnstörningar. Dygnsmedelvärde - nivåerna kan vara högre på natten – men då är man inomhus Jfr SoS riktvärde max 30 dBA inomhus. Studierna visar ingen entydig bild av sambandet mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Symptom och sjukdomar The WindTurbineSyndrome(Pierpont 2009). Pga. att lågfrekvent ljud och vibrationer från vindkraftverk påverkat personernas balanssinne. Studien ger av flera skäl inget belägg för detta. Vibroakustisk sjukdom, VAD (Alves-Pereira & CasteloBranco) Pga. infra- och lågfrekvent ljud orsakas b.la. ökad risk för epilepsi och hjärtkärleffekter. Inga andra forskare har kunnat verifiera deras resultat. (troligtvis enbart relevant vid mycket höga yrkesexponeringar, till exempel hos flygmekaniker) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Symptom och sjukdomar Risken för epileptiker (Harding et al. 2008) Pga. risk för anfall hos personer med fotokänslig epilepsi. Inte relevant för moderna vindkraftverk, som rör sig långsammare Hjärt- och kärlsjukdom? Vindkraftsbuller orsakar bullerstörning och möjligen också sömnstörning men det har inte genomförts några epidemiologiska studier av vindkraftsbuller och risk för hjärtkärlsjukdom. Studier finns som visar ett på samband mellan förhöjt blodtryck och vägtrafik- och flygbuller, vägtrafikbuller och förhöjd risk för hjärtinfarkt. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Några lästips på NVs webb • http://www.naturvardsverket.se/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Buller/Vindkraft/ • Upplevd störning av vindkraftsbuller, en jämförande studie av ljud från olika turbiner: http://www.naturvardsverket.se/upload/10_Forskning/nyheter/Vindkraftsbuller.pdf • Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter: http://www.naturvardsverket.se/upload/07_verksamheter_med_miljopaverkan/Buller/vindkraftverk/Infra-lagfrekvent-ljud/Infra-lagfrekv-vindkraftverk-slutrap-rev20111128.pdf • Syntesrapporten ”Vindkraftens påverkan på människors intressen”: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6497-6.pdf Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Naturvårdsverkets allmänna råd • Vindkraft - webbvägledning om buller från vindkraft: http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Buller/Vindkraft/Riktvarden-for-ljud-fran-vindkraft/ • Industribuller - Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) • Motorsport - Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från motorsportbanor, halkövningsbanor och banor för provning av motordrivna fordon (NFS 2004:16) • Skjutbanor - Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från skjutbanor (NFS 2005:15) • Byggplatser - Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) • Flygbuller - Naturvårdsverkets allmänna råd om riktvärden för flygtrafikbuller och om tillståndsprövning av flygplatser (NFS 2008:6) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Riktvärden för ljud från vindkraft • Högst 40 dBA utomhus vid bostadshus • Högst 35 dBA i områden med lågt bakgrundsljud • - Områden där ljudmiljön är särskilt viktig (fjäll, skärgård) • - Bostäder i vindskyddade lägen • - Vissa utpekade områden för friluftsliv • 5 dBA lägre om vindkraftverken alstrar hörbara toner • Frifältsvärden Om ljudet är lågfrekvent används Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus, tabell 2. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Riktlinjer – ”riktvärden” Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency • Ekvivalent ljudnivå bör avse ljudnivåerna vid vindhastigheten 8 m/s på 10 meters höjd och vid medvind (ref förhållanden) • I övrigt under representativa dygn • Om man mäter på annat sätt ”stämmer” inte rek värdet WHO:s riktlinjer (2009) strävar mot 40 dB utomhus vid fasad, med 55 dB som interimistiskt mål

Stöd för riktlinjerna Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Nattvärdet för industribuller (bl a ska det mätas när verksamheten pågår) Fastlagt i MÖD och använt i MMD o mpd – ”praxis” Undersökning av Eja Pedersen m fl visar att störningar följer tillämpade riktlinjer Mätningar av Eja Pedersen m fl visar att upplevd störning stämmer med beräkningsmodellen

Att tänka på Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Dom el beslut ska innehålla bestämmelser om tillsyn, besiktning och kontroll, såsom emissionskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod (enl 22 kap 25 § 3 p MB) Det är en bedömningsfråga i det enskilda fallet hur noggrant kontrollen ska anges och vilka detaljer som kan vara lämpliga att lämna till verksamhetsutövarens egenkontrollansansvar.

Efterlevnad Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Det är VU som är ansvarig för att ljudnivån följer det som bestäms i tillstånd (villkor) eller framgår av de handlingar som gäller i anmälningsärenden För att undersöka och kontrollera ljud kan mätningar eller mätningar kombinerade med beräkningar genomföras Om ljudet från ett vindkraftverk, vid till exempel ett bostadshus, överskrider det angivna värdet ska VU vidta åtgärder för att begränsa ljudet Begränsningsvärde (riktvärde el gränsvärde)

Exempel på villkor Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder får inte överstiga 40 dBA Den ekvivalenta ljudnivån ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar eller genom immissionsmätningar vid bostäder Inom ett år från det att vindkraftsanläggningen tagits i drift ska en kontroll av den ekvivalenta ljudnivån vid de två närmast belägna bostäderna utföras. Kontroll ska därefter ske så snart det föreligger förändringar i verksamheten som kan medföra ökade ljudnivåer, dock minst en gång vart femte år

Uppföljning Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Beräkningar - NVs modell, enkel, ger ett gott resultat, alternativ/kompletteringar m Nord 2000, redovisa parametrar Förnyade beräkningar när verk är upphandlade och slutlig placering bestämd – (”boxmodellen” oftast accepterad) Ljuddata anges enl IEC 61 400-14 Ljuddata verifieras (källjud, ljudeffektnivå) enl IEC 61 400-11 Immissionsmätning (”vid bostad”, frifältsvärde) Elforsk rapport 98:24 Är ”SLS-metoden” bekant ? (Uppvidinge kn t ex)

Om dBCunder 1000 Hz ärkorrnegativförattkompenseraföratt vi ärmindrekänsligaförlågafrekvenser Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Om lågfrekvent Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Vid de större verken bör man beakta och följa upp lågfrekvent ljud. Ett beprövat sätt att bedöma om det förekommer lågfrekvent ljud, är att ta reda på skillnaden mellan A-vägt och C-vägt ljud. (se SoS skrift Buller (2008), s 86) Det är sannolikt inget problem om den A-vägda nivån är klart under riktvärdet samtidigt som skillnaden mellan det C-vägda och A-vägda värdet är mindre än cirka 20 dB. Om det däremot skiljer mer bör man göra en mer noggrann mätning.

Lågfrekvent, forts Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Socialstyrelsen (SoS) har riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus, AR (SOSFS 2005:6) om buller inomhus, olika dB vid olika frekvenser, exv : 56 dB vid 31,5 Hz 43 dB 50 38 dB 100 32 dB 200 Hz ---------------------------- Bör framgå av villkor

I Danmark Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency I DK finns riktlinjer för lågfrekvent ljud (numera inklusive vindkraft) inomhus 20 dBA Jämför SoS riktvärde, t ex vid 100 Hz som är 38 dB och motsvarar 18 dBA

Ljudkaraktärer (källa VTI) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

Lågfrekvent Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. Med allt större vindkraftsverk kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka. Det rör sig dock om en måttlig ökning. Det är inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden, förutsatt att 40 dBA utomhus och Socialstyrelsen riktvärden för lågfrekvent buller inomhus inte överskrids

Ny undersökning Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency NV gav KI och KTH iuppdragattundersökaetttio-talfastigheterdärboendeuppleveratt de störs Noggrannanalysavljudet Observerasnågotsomintenormalamätningarfångarupp ? A-vägdaljudnivåerstämmerbättreän C-vägdaljudnivåernärdetgällerhur man uppleverstörningar Lägrenivåeravtonalitetharngtstörrepåverkanän vid tidigaremätningar Måttrelaterade till ljudstyrkan de viktigasteparametrarna

Tack för visat intresse ! Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency www.naturvardsverket.se Verksamheter med miljöpåverkan > energi > vindkraft > buller > vindkraft www.vindlov.se

Vindkraftens miljöpåverkan Hälsa & ohälsa