1 / 35

Nyttokalkyl för FFFN-projektet Vilka ekonomiska effekter kan förväntas av FFFN-modellen?

Nyttokalkyl för FFFN-projektet Vilka ekonomiska effekter kan förväntas av FFFN-modellen?. Den 1 april, 2008 Andreas Broryd Slutrapport. Innehåll. Bakgrunden och syfte Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta? Vad ingår i kalkylen Förslag på angreppssätt Dagens kostnader

karena
Download Presentation

Nyttokalkyl för FFFN-projektet Vilka ekonomiska effekter kan förväntas av FFFN-modellen?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Nyttokalkyl för FFFN-projektetVilka ekonomiska effekter kan förväntas av FFFN-modellen? Den 1 april, 2008 Andreas Broryd Slutrapport

  2. Innehåll • Bakgrunden och syfte • Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta? • Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt • Dagens kostnader • Möjliga besparingar • Dynamiska effekter • Nästa steg Broryd & Lutz AB

  3. Bakgrund till uppdraget • Nacka Kommun har under en längre period varit drivande i att minska antalet personer som är beroende av försörjningsstöd • Drivkraften har varit att skapa Fler Friska Företagsamma Nackabor (FFFN) • Under senare delen av 2007 arbetade kommunen, i samarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fram en modell för hur man skall kunna samverka i kommunen för at uppnå målet • En ny arbetsmodell är framtagen på hög nivå som är presenterad för ett antal aktörer • För att kunna fortsätta framåt, vill man nu göra en nyttokalkyl för att uppskatta ”värdet ” av den nya modellen Broryd & Lutz AB

  4. Uppdragets syfte • Uppskatta de direkta ekonomiska konsekvenserna av den nya arbetsmodellen • Uppskatta de indirekta, dynamiska effekterna, av den nya arbetsmodellen • Input till finansiering av insatser • Att kunna visa på vinster för medborgarna i Nacka kommun Broryd & Lutz AB

  5. ”Varje dag räknas” – mottot för det nya arbetssättet Försiktiga uppskattningar ger ca ca 40 Mkr i årlig reduktion av utbetalningar 830 Mkr i samlad årlig kostnad för samhället inom Nacka kommun, varav 711 Mkr i utbetalningar, 55 Mkr i admin. och 63 Mkr i insatser. 750 711 Mkr 40 40 Mkr FFFN-Torget Insats Arbetsmarknad 670 Mkr 500 Försörjd Självförsörjd 250 Utbet. Idag Besp-aring Utbet. I morgon Genom ett nytt arbetssätt där myndigheterna samarbetar vill få individer snabbare tillbaks till självförsörjning • Slutsatser: • Besparingar att hämta främst inom utbetalningar vilka representerar 86% av kostnaderna • Runt fem tusen individer har idag försörjning, vilket kostar ca 2,3 Mkr dagligen i Nacka* • Samarbete mellan myndigheterna (FFFN) ger möjlighet till besparingar runt 40 Mkr årligen vilket skulle få ca 280 personer till egenförsörjning* • ”Varje dag räknas” rekommenderas som ledord för det nya arbetssättet • Siffror från Landstinget saknas F-kassan F-kassan Af Af Kommun Kommun Broryd & Lutz AB * Räknat på en snittersättning på 12000 Innan skatt (40 000 000 /( 12000*12))

  6. Och mer än dubbelt igen för samhället när en person går till självförsörjning Direkta effekter • Den mycket rudimentära beräkningen ger en skillnad på 16 000 kr månatligen per person från en månatlig kostnad för samhället på 7 000 kr till en intäkt på 7 200kr • Det ger alltså mer än dubbelt igen om en individ går från att vara försörjd till att bli självförsörjande • Baserat på att det nya arbetssätter kan få 280 individer till självförsörjning ger det, utöver minskade utbetalningar, en årlig ökning av intäkterna på 24** Mkr för samhället • En individs investerings-, konsumtions- och sparbeteende beror till stor del på tron om sin egen och samhällets framtida ekonomi • En individ som är självförsörjande har högre disponibel inkomst och ofta en bättre framtidstro om sin egen ekonomi • God framtidstro ökar konsumtions- och investeringsviljan, vilket i sin tur påverkar positivt på kommunens ekonomi eftersom uppskattningsvis 42 % av inkomsten konsumeras lokalt i kommunen* • Möjligheterna för företagande ökar när kommuninvånarna får en högre disponibel inkomst Dynamiska effekter Mer i plånboken Bättre framtidstro Ökad konsumtion Fler företag Broryd & Lutz AB * Uppskattning från SCB:s hushållsekonomi statistik ** 7 200 * 12 *280 = 24 Mkr

  7. Kostnader per område och myndighet Vad gäller insatser finns mer att hämta! Arbetsförmedlingens centralt upphandlade kurser och insatser finansierade av Landstinget är två exempel. Kommentarer: *Uppskattat genom en uppdelning där Nacka står för 70% av totala kostnader och Värmdö för 30% ** 23 Mkr från vuxenutbildning, resterande från socialtjänsten *** Räknat på 650’ per Heltidstjänst, inklusive omkostnader Broryd & Lutz AB

  8. Innehåll • Bakgrunden och syfte • Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta? • Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt • Dagens kostnader • Möjliga besparingar • Dynamiska effekter • Nästa steg Broryd & Lutz AB

  9. Nyttokalkyl - För vem? • Nyttan skall skapas för medborgaren i Nacka kommun: • Nettomottagare skall få tillgång till snabbare och bättre insatser för att kunna återgå till självförsörjning • Nettobetalare får se sina inbetalade skattepengar användas effektivare Broryd & Lutz AB

  10. Ökad effektivitet genom bättre kvalitet och högre produktivitet • Färre möten för individer i behov av stöd • Snabbare till insatser Fler friska företag-samma Kvalitet • Högre grad av samarbete • Kortare ledtider Effektivitet Produktivitet Den ökade effektiviteten minskar behovet av utbetalningar i systemen totalt sett Broryd & Lutz AB

  11. Nyttokalkyl –vad för nytta? • Den nya arbetsmodellen inom Nacka kommun skall skapa nytta genom: • Ökad produktivitet genom att handläggningstider kortas • Ökad kvalitet genom att individer kommer snabbare till välriktade insatser • Sammanslaget skall det ge en ökad effektivitet i hela systemet där individer snabbare kan återgå till egenförsörjning Broryd & Lutz AB

  12. Ökad produktivitet • Produktiviteten ökar främst genom ett närmare samarbete mellan parterna med kortare och snabbare beslutsvägar vilket medför: • En reduktion i antalet medarbetare totalt sett för att hantera de utvalda målgrupperna • En reduktion av övriga verksamhets kostnader i form av lokaler etc • En reduktion i av dagar som individer väntar på beslut från de tre systemen ger minskade utbetalningar Broryd & Lutz AB

  13. Ökad kvalitet • Kvaliteten genom en bättre matchning mellan en individs behov av insatser och insatsmarknaden. Detta medför två huvudsakliga effekter: • Utgifterna ökar i ett tidigt skede av processen • Individen kommer snabbare tillbaks till självförsörjning Broryd & Lutz AB

  14. Innehåll • Bakgrunden och syfte • Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta? • Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt • Dagens kostnader • Möjliga besparingar • Dynamiska effekter • Nästa steg Broryd & Lutz AB

  15. Vilka komponenter i Nyttokalkylen • Utbetalningar • Sjukpenning + Rehab + Sjukersättning (SA) • Utbetalningar från Arbetsförmedlingen samt A-kassorna • Ekonomiskt bistånd • Insatser • Hur stora är insatserna från Kommunen, Af, F-kassan idag och hur kommer de se ut framöver • Administrationen • Vad kostar det idag och vad kommer det att kosta räknat i antal heltidstjänster och övriga kostnader Broryd & Lutz AB

  16. Hur finner vi dessa komponenter Broryd & Lutz AB

  17. Problematik • De olika myndigheterna har olika nyckeltal • Befintliga system och arbetssätt stödjer inte ett gemensamt angreppsätt • Svårt att uppskatta effekter av den nya modellen i dagsläget För att komma runt detta har vi jämfört Nacka med liknande kommuner Broryd & Lutz AB

  18. Innehåll • Bakgrunden och syfte • Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta? • Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt • Dagens kostnader • Möjliga besparingar • Dynamiska effekter • Nästa steg Broryd & Lutz AB

  19. Täby och Sollentuna har valts som jämförelsekommuner • Kommunerna är relativt lika, och bättre än Nacka i minst ett avseende • Täby har en något äldre population, vilket delvis förklarar den högre medianinkomsten Broryd & Lutz AB

  20. Fördelning av försörjningstyper • Nacka har störst del ekonomiskt bistånd och arbetslöshetsersättningar men lägst sjukersättning. • Sjukpenningen har i Täby legat still mellan 06 och 07 medan Nacka och Sollentuna minskat Broryd & Lutz AB

  21. Utveckling av utbetalningar (Mkr) • Alla kommuner har minskat sina utbetalningar kraftigt de senaste åren. Nacka mest med 18% mellan 05 och 07. • Arbetslöshetsersättningarna mest i Täby med hela 47 % sedan 2005. Nacka har reducerat med 41 %. • Sjukpenningen har minskat med 30 % i nacka mellan 05 och 06, vilket är betydligt mer än Täby och Sollentuna Broryd & Lutz AB

  22. Nacka har minskat mest Broryd & Lutz AB

  23. Innehåll • Bakgrunden och syfte • Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta? • Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt • Dagens kostnader • Möjliga besparingar • Dynamiska effekter • Nästa steg Broryd & Lutz AB

  24. Ekonomiskt bistånd idag • Nacka kommun har valt ut fyra målgrupper för FFFN-projektet: Broryd & Lutz AB

  25. Arbetslöshetsersättningar idag • Arbetsförmedlingen har valt ut fem målgrupper för FFFN-projektet: Broryd & Lutz AB

  26. Sjukpenning, rehab och sjukersättningar idag • Försäkringskassan har ej valt ut någon specifik grupp för FFFN-projektet, men vill fokusera på de som är ”inne” i flera system: Broryd & Lutz AB

  27. Utvecklingen av ohälsotalet • Täby har det lägsta Ohälsotalet (24,4) • Dock har Täby ett högre tal för sjukpenning (8,0) medan Sollentuna har lägst på 7,4 • Sollentuna har haft den klart högsta ökningen av sjukersättningar (21,3) • Nacka har utvecklats bäst från 2003 och frammåt Broryd & Lutz AB

  28. Insatsmarknaden idag • Sammanställningen är ej fullt validerad • Arbetsförmedlingens siffror inbegriper tex ej det som handlas upp centralt • Från kommunen uppskattas ca 13 Mkr gå till insatser, men dessa går till alla försörjda, inte endast de fyra utvalda grupperna • Vuxenutbildningarna har en budet på ca 23 Mkr • Försäkringskassans siffror är uppskattningar baserat på en totalsiffra för Nacka-Värmdö Broryd & Lutz AB

  29. Administrationen idag och framöver Med en snittkostnad på 650 000 kr per medarbetare kommer den nya verksamheten behöva en årlig budget på ca 24 Mkr Broryd & Lutz AB

  30. Innehåll • Bakgrunden och syfte • Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta? • Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt • Dagens kostnader • Möjliga besparingar • Dynamiska effekter • Nästa steg Broryd & Lutz AB

  31. Hypoteser om möjliga reduktioner i utbetalningar Broryd & Lutz AB

  32. Dubbelt igen för samhället Situation 1:Person med statligt stöd Situation 2:Person med egen inkomst • Inkomst på 10 000 kr / mån ger staten en motsvarande utgift. Kommunen beskattar inkomsten med 30 %. • Samhällets samlade utgifter: 10 000 • Samhällets samlade intäkter: 3 000 • Nettoeffekt för samhället: -7 000 • Till detta kommer kostnader för insatser och administration • Inkomst på 12 000 kr / mån från privat aktör. Staten erhåller 33 % i arbetsgivar- avgifter. Kommunen beskattar inkomsten med 30 %. • Samhällets samlade utgifter: 0 • Samhällets samlade intäkter: 7 960 • Nettoeffekt för samhället: 7 960 Broryd & Lutz AB

  33. Den totala effekten uppskattas till över 60 Mkr årligen Minskad konsumtion av sjukvård inom Landstinget Indirekta ”dynamiska” effekter Ökad konsumtion och investeringar av invånare i kommunen 20 Miljoner kronor Ökade intäkter i form av arbetsgivaravgifter och skatt 40 Direkta effekter Minskade utbetalningar till följd av högre grad av självförsörjning Uppskattad total årlig ekonomisk effekt av FFFN Broryd & Lutz AB

  34. Med mer i plånboken ökar konsumtionen i kommunen Ca 42 % av den disponibla inkomsten kan förväntas spenderas i kommunen. Detta är mer än 70 000 kr / år och individ. Broryd & Lutz AB

  35. Rekommenderad väg framåt • Input till check-systemet • Utred vidare insatserna • Landstinget • Arbetsförmedlingen Broryd & Lutz AB

More Related