VVS- och fastighetsprogrammet

1. T�nk hela tiden p� m�lgruppen � progamansvariga? H�ga f�rv�ntningar p� l�rarna deras yrkesut�vande!! Anv�nd tips/r�d fr�n Aff�rskraft! Anv�nd trycksak som ing�ngsmanus Vi �r fr�n Skolverket � utbildningsavdelningen (inte i f�rsta hand utvecklare eller inspirat�rer) � men �nd� utanf�r boxen ibland�.Det betyder inte att framf�randet beh�ver vara stelt men v�r huvuduppgift �r juridiska texter. Ha med syfte och ett antal hur genom hela konferensen: (Koppla tillbaka till detta d� och d�). �Huren� preciseras ju mer eller mindre under konferensen. Syftet med Gy2011 B�ttre f�rberedelse �kad genomstr�mning �kad likv�rdighet �kad tydlighet Och ett antal hur? H�jda krav - Nya program tydliga studiev�gar- Tydligare och mer �ndam�lsenliga styrdokument - Samverkan med avn�mare - Entrepren�rskap - St�d och stimulans utifr�n individens behov- Introduktionsprogram- Kvalitetss�krade avvikelser F�rklara g�rna symbolen/loggan n�gonstans i inledningen (delar � helhet � en riktning�) Programf�rteckningen nedan �r bara en kom-ih�g-lista. De tolv yrkesprogrammen Barn- och fritidsprogrammet BF Bygg- och anl�ggningsprogrammet BA El- och energiprogrammet EE Fordons- och transportprogrammet FT Handels- och administrationsprogrammet HA Hantverksprogrammet HP? Hotell- och turismprogrammet HT? Industritekniska programmet IP Naturbruksprogrammet NP Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL VVS- och fastighetsprogrammet VF V�rd- och omsorgsprogrammet VO De sex h�gskolef�rberedande programmen Ekonomiprogrammet EK Estetiska programmet ES Humanistiska programmet HU Naturvetenskapsprogrammet NA Samh�llsvetenskapsprogrammet SA Teknikprogrammet TE Hur ska bildmanus anv�ndas? Se det som ett st�d och som en viss garant f�r att vi tar upp ungef�r samma saker, s�nder liknande budskap och signaler. Det �r viktigt att var och en utifr�n detta manus g�r sina egna stolpar. T�nk hela tiden p� m�lgruppen � progamansvariga? H�ga f�rv�ntningar p� l�rarna deras yrkesut�vande!! Anv�nd tips/r�d fr�n Aff�rskraft! Anv�nd trycksak som ing�ngsmanus Vi �r fr�n Skolverket � utbildningsavdelningen (inte i f�rsta hand utvecklare eller inspirat�rer) � men �nd� utanf�r boxen ibland�.Det betyder inte att framf�randet beh�ver vara stelt men v�r huvuduppgift �r juridiska texter. Ha med syfte och ett antal hur genom hela konferensen: (Koppla tillbaka till detta d� och d�). �Huren� preciseras ju mer eller mindre under konferensen. Syftet med Gy2011 B�ttre f�rberedelse �kad genomstr�mning �kad likv�rdighet �kad tydlighet Och ett antal hur? H�jda krav - Nya program tydliga studiev�gar- Tydligare och mer �ndam�lsenliga styrdokument - Samverkan med avn�mare - Entrepren�rskap - St�d och stimulans utifr�n individens behov- Introduktionsprogram- Kvalitetss�krade avvikelser F�rklara g�rna symbolen/loggan n�gonstans i inledningen (delar � helhet � en riktning�) Programf�rteckningen nedan �r bara en kom-ih�g-lista. De tolv yrkesprogrammen Barn- och fritidsprogrammet BF Bygg- och anl�ggningsprogrammet BA El- och energiprogrammet EE Fordons- och transportprogrammet FT Handels- och administrationsprogrammet HA Hantverksprogrammet HP? Hotell- och turismprogrammet HT? Industritekniska programmet IP Naturbruksprogrammet NP Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL VVS- och fastighetsprogrammet VF V�rd- och omsorgsprogrammet VO De sex h�gskolef�rberedande programmen Ekonomiprogrammet EK Estetiska programmet ES Humanistiska programmet HU Naturvetenskapsprogrammet NA Samh�llsvetenskapsprogrammet SA Teknikprogrammet TE Hur ska bildmanus anv�ndas? Se det som ett st�d och som en viss garant f�r att vi tar upp ungef�r samma saker, s�nder liknande budskap och signaler. Det �r viktigt att var och en utifr�n detta manus g�r sina egna stolpar.

2. Fr�n yrkesf�rberedd till yrkesberedd p� 3 �r T�nk p� en r�d tr�d i em-budskapet f�r varje program T�nk p� en r�d tr�d i em-budskapet f�r varje program

3. Nationella programr�det f�r VF- programmet

4. Vf- programmets framv�xt

7. Examensm�l VVS � och fastighetsprogrammet �r ett yrkesprogram Efter examen fr�n programmet ska eleven ha de kunskaper som beh�vs f�r att arbeta inom sektorerna fastighet, kyl � och v�rmepump, ventilation samt VVS

8. Examensm�l Utbildningen ska: utveckla kunskaper i installation, fels�kning, reparation, drift och underh�ll samt f�rvaltning av fastigheter, tekniska anl�ggningar och system. utveckla en milj�medvetenhet och utveckla f�rm�ga att oms�tta kunskaper om milj�, ekologi och resursanv�ndning i praktisk handling. utveckla f�rm�ga att kommunicera och samverka med andra m�nniskor och andra yrkesgrupper samt utveckla servicef�rm�ga, kvalitetsmedvetenhet och kreativitet. utveckla f�rm�ga att kritiskt granska och utv�rdera det egna arbetet i relation till kvalitets- och s�kerhetskrav.

9. Examensm�l Det arbetsplatsf�rlagda l�randet ska utveckla yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt f�rst�else f�r yrkeskultur och yrkesgemenskap p� en arbetsplats. Examensm�len g�ller f�r b�de skolf�rlagd utbildning som l�rlingsutbildning. Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier p� yrkesh�gskola.

10. Vf-programmet struktur

11. Vf- programmets programgemensamma �mnen

12. Vf-programmets inriktningar

13. Programstrukturen Koppla till Framtidsv�gen p� det enskilda programmet �terkoppla till f�rmiddagen och g�r programspecifikt Motivera strukturen Prata om m�jliga profileringar, utg�ngar etc. Frirummet. Gymnasiegemensamma �mnen Koppla till Framtidsv�gen p� det enskilda programmet �terkoppla till f�rmiddagen och g�r programspecifikt Motivera strukturen Prata om m�jliga profileringar, utg�ngar etc. Frirummet. Gymnasiegemensamma �mnen

14. Gymnasiearbetet Bl a koppling till propens skrivningar om elevers intresseval och en meningsfullgymnasieskola. Utifr�n n�gra generella ord/uttryck om h�gskolef�rberedelse respektive yrkeskunnande. Bl a koppling till propens skrivningar om elevers intresseval och en meningsfullgymnasieskola. Utifr�n n�gra generella ord/uttryck om h�gskolef�rberedelse respektive yrkeskunnande.

15. Gymnasial l�rlingsutbildning Ger yrkesexamen Samma beh�righetsregler och examensm�l Kan b�rja f�rsta, andra eller tredje l�s�ret Minst halva utbildningen p� arbetsplats R�tten att fullf�lja utbildning F�r yrkesprogrammen Samma �mnesplaner som skolf�rlagd - Kan b�rja �r 1, 2 eller 3 - Kombination utbildning och anst�llning - Mottagande i f�rsta- resp. andrahand Vad som ska g�lla f�r gymnasial l�rlingsutbildning inom gymnasieskolan fr�n h�stterminen 2011, �r vad som f�reslogs i propositionen 2008/2009:199 �H�gre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan�. Riksdagen har beslutat om gymnasiereformen och beslutet inneb�r bland annat att gymnasial l�rlingsutbildning inf�rs. Gymnasial l�rlingsutbildning ska inf�ras som en alternativ v�g till yrkesexamen inom gymnasieskolans yrkesprogram, vilket inneb�r att den lyder under samma examensm�l som f�r motsvarande skolf�rlagd utbildning p� samma program. Gymnasial l�rlingsutbildning kan b�rja f�rsta, andra eller tredje l�s�ret. Den ska i huvudsak vara f�rlagd till en eller flera arbetsplatser. Karakt�ristiskt f�r den gymnasiala l�rlingsutbildningen �r att omfattningen av den arbetsplatsf�rlagda delen av l�randet ska motsvara minst 1250 po�ng, det vill s�ga halva utbildningen. Detta kan j�mf�ras med skolf�rlagd yrkesutbildning som i normalfallet omfattar 15 veckors arbetsplatsf�rlagt l�rande (APL). Det ska ocks� vara m�jligt f�r en l�rlingselev att kombinera en anst�llning under utbildningen, se vidare nedan. Beh�righetsregler och examensm�l ska vara gemensamma f�r skolf�rlagd yrkesutbildning och gymnasial l�rlingsutbildning inom samma yrkesprogram. Regeringen liksom Skolverket g�r bed�mningen att de kursplaner som skrivits inte utg�r n�got hinder f�r att elevens inl�rning sker i mera �vergripande former som det r�r sig om f�r den gymnasiala l�rlingsutbildningen. Den kursplan som anv�nds i den p�g�ende f�rs�ksverksamheten med gymnasial l�rlingsutbildning, f�r den arbetsplatsf�rlagda delen av utbildningen, ALF1201, har ingen motsvarighet i den reformerade l�rlingsutbildningen. D�remot ska erfarenheter fr�n ALF1201 tas f�r det arbetsplatsf�rlagda l�randet i den reformerade yrkesutbildningen. Mottagande Beh�riga s�kande till gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar f�rsta l�s�ret har r�tt att bli mottagna i f�rsta hand endast i den egna kommunen eller i en kommun eller ett landsting som ing�r i samma samverkansomr�de f�r utbildningen som hemkommunen. Till en gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar f�rsta l�s�ret ska ocks� beh�riga s�kande tas emot i f�rsta hand, om de �r hemmah�rande i en kommun som inte erbjuder n�gon utbildning p� det aktuella programmet. Beh�riga s�kande ska vidare tas emot i f�rsta hand, om de s�kt till ett yrkesprogram i skolf�rlagd form som hemkommunen endast anordnar som gymnasial l�rlingsutbildning. Gymnasial l�rlingsutbildning j�mst�lls inte fullt ut med skolf�rlagd yrkesutbildning vad avser mottagande i f�rsta eller andra hand. � ena sidan begr�nsar det en elevs m�jlighet att bli mottagen i f�rsta hand till en gymnasial l�rlingsutbildning utanf�r hemkommunen. � andra sidan inneb�r f�rslaget att elever som vill ha en skolf�rlagd yrkesutbildning p� ett program utanf�r hemkommunen inte blir begr�nsade i de fall hemkommunen erbjuder programmet i form av gymnasial l�rlingsutbildning men inte som skolf�rlagd utbildning. Fris�k, det vill s�ga att eleverna tas emot i andra hand i m�n av plats, g�ller dock f�r gymnasial l�rlingsutbildning. Samma principer f�r interkommunal ers�ttning f�resl�s g�lla f�r gymnasial l�rlingsutbildning som f�r skolf�rlagd utbildning. R�tten att fullf�lja en utbildning R�tten att fullf�lja en gymnasial l�rlingsutbildning inneb�r att om l�mplig arbetsplatsf�rlagd utbildning inte l�ngre kan anordnas, ska eleven ist�llet erbjudas att fullf�lja sin utbildning genom skolf�rlagd utbildning p� det aktuella programmet. Om inte det �r m�jligt ska eleven erbjudas att fullf�lja utbildningen p� ett annat yrkesprogram. Om utbildningen �ver huvudtaget inte erbjuds i hemkommunen, �r en annan m�jlighet att eleven kan s�ka sig till en annan kommun. Anst�llning under utbildning F�ruts�ttning att inom gymnasial l�rlingsutbildning kombinera anst�llning och studier har utretts p� regeringens uppdrag och utmynnat i ett bet�nkande. Det inneh�ller ett antal f�rslag om �tg�rder f�r att m�jligg�ra f�r elever att kombinera anst�llning med utbildning inom gymnasial l�rlingsutbildning. En avg�rande roll f�r den gymnasiala l�rlingsutbildningen, vad avser elevens m�jlighet till anst�llning under utbildningstiden, garantin f�r en kvalitativt god utbildning mm. l�ggs i f�rslaget p� samarbetet med de nationella programr�den. Fr�gorna som kommit fram i samband med utredningen om anst�llningsm�jlighet f�r den gymnasiala l�rlingen, ska dock behandlas vidare. Process Vad betyder det f�r rektorn? De lokala programr�den kommer att ha en viktig roll h�r F�r yrkesprogrammen Samma �mnesplaner som skolf�rlagd - Kan b�rja �r 1, 2 eller 3 - Kombination utbildning och anst�llning - Mottagande i f�rsta- resp. andrahand Vad som ska g�lla f�r gymnasial l�rlingsutbildning inom gymnasieskolan fr�n h�stterminen 2011, �r vad som f�reslogs i propositionen 2008/2009:199 �H�gre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan�. Riksdagen har beslutat om gymnasiereformen och beslutet inneb�r bland annat att gymnasial l�rlingsutbildning inf�rs. Gymnasial l�rlingsutbildning ska inf�ras som en alternativ v�g till yrkesexamen inom gymnasieskolans yrkesprogram, vilket inneb�r att den lyder under samma examensm�l som f�r motsvarande skolf�rlagd utbildning p� samma program. Gymnasial l�rlingsutbildning kan b�rja f�rsta, andra eller tredje l�s�ret. Den ska i huvudsak vara f�rlagd till en eller flera arbetsplatser. Karakt�ristiskt f�r den gymnasiala l�rlingsutbildningen �r att omfattningen av den arbetsplatsf�rlagda delen av l�randet ska motsvara minst 1250 po�ng, det vill s�ga halva utbildningen. Detta kan j�mf�ras med skolf�rlagd yrkesutbildning som i normalfallet omfattar 15 veckors arbetsplatsf�rlagt l�rande (APL). Det ska ocks� vara m�jligt f�r en l�rlingselev att kombinera en anst�llning under utbildningen, se vidare nedan. Beh�righetsregler och examensm�l ska vara gemensamma f�r skolf�rlagd yrkesutbildning och gymnasial l�rlingsutbildning inom samma yrkesprogram. Regeringen liksom Skolverket g�r bed�mningen att de kursplaner som skrivits inte utg�r n�got hinder f�r att elevens inl�rning sker i mera �vergripande former som det r�r sig om f�r den gymnasiala l�rlingsutbildningen. Den kursplan som anv�nds i den p�g�ende f�rs�ksverksamheten med gymnasial l�rlingsutbildning, f�r den arbetsplatsf�rlagda delen av utbildningen, ALF1201, har ingen motsvarighet i den reformerade l�rlingsutbildningen. D�remot ska erfarenheter fr�n ALF1201 tas f�r det arbetsplatsf�rlagda l�randet i den reformerade yrkesutbildningen. Mottagande Beh�riga s�kande till gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar f�rsta l�s�ret har r�tt att bli mottagna i f�rsta hand endast i den egna kommunen eller i en kommun eller ett landsting som ing�r i samma samverkansomr�de f�r utbildningen som hemkommunen. Till en gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar f�rsta l�s�ret ska ocks� beh�riga s�kande tas emot i f�rsta hand, om de �r hemmah�rande i en kommun som inte erbjuder n�gon utbildning p� det aktuella programmet. Beh�riga s�kande ska vidare tas emot i f�rsta hand, om de s�kt till ett yrkesprogram i skolf�rlagd form som hemkommunen endast anordnar som gymnasial l�rlingsutbildning. Gymnasial l�rlingsutbildning j�mst�lls inte fullt ut med skolf�rlagd yrkesutbildning vad avser mottagande i f�rsta eller andra hand. � ena sidan begr�nsar det en elevs m�jlighet att bli mottagen i f�rsta hand till en gymnasial l�rlingsutbildning utanf�r hemkommunen. � andra sidan inneb�r f�rslaget att elever som vill ha en skolf�rlagd yrkesutbildning p� ett program utanf�r hemkommunen inte blir begr�nsade i de fall hemkommunen erbjuder programmet i form av gymnasial l�rlingsutbildning men inte som skolf�rlagd utbildning. Fris�k, det vill s�ga att eleverna tas emot i andra hand i m�n av plats, g�ller dock f�r gymnasial l�rlingsutbildning. Samma principer f�r interkommunal ers�ttning f�resl�s g�lla f�r gymnasial l�rlingsutbildning som f�r skolf�rlagd utbildning. R�tten att fullf�lja en utbildning R�tten att fullf�lja en gymnasial l�rlingsutbildning inneb�r att om l�mplig arbetsplatsf�rlagd utbildning inte l�ngre kan anordnas, ska eleven ist�llet erbjudas att fullf�lja sin utbildning genom skolf�rlagd utbildning p� det aktuella programmet. Om inte det �r m�jligt ska eleven erbjudas att fullf�lja utbildningen p� ett annat yrkesprogram. Om utbildningen �ver huvudtaget inte erbjuds i hemkommunen, �r en annan m�jlighet att eleven kan s�ka sig till en annan kommun. Anst�llning under utbildning F�ruts�ttning att inom gymnasial l�rlingsutbildning kombinera anst�llning och studier har utretts p� regeringens uppdrag och utmynnat i ett bet�nkande. Det inneh�ller ett antal f�rslag om �tg�rder f�r att m�jligg�ra f�r elever att kombinera anst�llning med utbildning inom gymnasial l�rlingsutbildning. En avg�rande roll f�r den gymnasiala l�rlingsutbildningen, vad avser elevens m�jlighet till anst�llning under utbildningstiden, garantin f�r en kvalitativt god utbildning mm. l�ggs i f�rslaget p� samarbetet med de nationella programr�den. Fr�gorna som kommit fram i samband med utredningen om anst�llningsm�jlighet f�r den gymnasiala l�rlingen, ska dock behandlas vidare. Process Vad betyder det f�r rektorn? De lokala programr�den kommer att ha en viktig roll h�r

16. Tv� examina

17. APL skolf�rlagd yrkesutbildning vs gymnasial l�rlingsutbildning

18. Lokala programr�d Ska finnas Ett samarbete mellan skola och arbetsliv

19. Examenskrav yrkesexamen 2 500 po�ng 2 250 godk�nda po�ng Godk�nda betyg i Svenska/ svenska som andraspr�k � 1 kurs Engelska � 1 kurs Matematik � 1 kurs Godk�nt betyg p� gymnasiearbetet Samt Godk�nda betyg p� kurser inom de programgemensamma �mnena med 400 po�ng Animera ihop med bilden f�re? Tydligg�ra tudelningen mer �n i Peters version, ev tv� bilder? Vi kan s�ga att det g�ller sv 1, 2 o 3, en 5 o 6, ma 1, det �r s� vi har formulerat oss i l�rarbroschyren. Det f�reskrivs aldrig enskilda kursers namn annat �n i v�ra f�reskrifter. Ev. kan regeringen reglera att det �r t.ex. �de tv� f�rsta kurserna� i engelska. Du kan ha 250 p F, men inget streck! Viktigt att se till att eleverna deltar i undervisningen. Ej reducerat om examen. Tydligg�r skillnader mot idag. Slutbetyg idag: Ange i manus vad som ing�r. J�mf�r m h�gskolef�rordningen om beh�righet Animera ihop med bilden f�re? Tydligg�ra tudelningen mer �n i Peters version, ev tv� bilder? Vi kan s�ga att det g�ller sv 1, 2 o 3, en 5 o 6, ma 1, det �r s� vi har formulerat oss i l�rarbroschyren. Det f�reskrivs aldrig enskilda kursers namn annat �n i v�ra f�reskrifter. Ev. kan regeringen reglera att det �r t.ex. �de tv� f�rsta kurserna� i engelska. Du kan ha 250 p F, men inget streck! Viktigt att se till att eleverna deltar i undervisningen. Ej reducerat om examen. Tydligg�r skillnader mot idag. Slutbetyg idag: Ange i manus vad som ing�r. J�mf�r m h�gskolef�rordningen om beh�righet

28. Kunskapskraven

29. Kunskapskraven

30. En ny betygsskala

31. Till �verv�gande del

32. BarbroT � bilder Anpassa till ditt program � ta upp syftet med regeringens strategi - Eget f�retagande m�ste bli ett lika naturligt val som anst�llning. - F�r att n� dit kan utbildningsv�sendet fylla en viktig funktion genom att hj�lpa elever och studerande att utveckla och ta till vara p� de kunskaper, kompetenser och f�rh�llningss�tt som beh�vs. - Entrepren�rskap ska l�pa som en r�d tr�d genom utbildningssystemet. Eget f�retagande m�ste bli ett lika naturligt val som anst�llning. F�r att n� dit kan utbildnings-v�sendet fylla en viktig funktion genom att hj�lpa elever och studerande att utveckla och ta till vara p� de kunskaper, kompetenser och f�rh�llningss�tt som beh�vs. 2009 deklarerade Regeringen sin strategi f�r entrepren�rskap inom utbildningsomr�det. Utveckla definitionen av entrepren�rskap och beskriv hur vi har jobbat med det. Det enda s�rskilda perspektivet som lyfts i reformen. Relatera till l�roplanens perspektiv, Gy07, Vad vill man ha ut av att inf�ra detta: h�gre kvalitet p� s� s�tt att det leder till - Fler f�retag - Samarbete mellan skola och n�ringsliv - Pedagogiskt f�rh�llningss�tt, kreativitet Ett entrepren�riellt f�rh�llningss�tt i alla program S�rskilda kurser som alltid m�ste erbjudas? Skolverket m�ste l�gga in det i programf�rdjupningen, och huvudmannen beslutar om det ska erbjudas lokalt. Hur gestaltar det sig i olika program? TA FRAM UNDERLAG FR�N ETT PAR PROGRAM (ELLER ALLA?) Ta fr�n estetiska och handel Var finns det framskrivet i examensm�len? Varf�r? Vilka program har kurserna som obligatorium? Varf�r? D�r det inte finns explicit framskrivet � vilka �verv�ganden har gjorts? Finns andra formuleringar i examensm�len som �r n�rliggande? Process Regeringens strategi f�r entrepren�rskap i grunden. Vad det betyder f�r rektorn: Reflektera �ver f�rh�llningss�tt, kanske initiera ett lokalt arbete runt entrepren�rskap. Kreativiteten kopplad till det entrepren�riella. BarbroT � bilder Anpassa till ditt program � ta upp syftet med regeringens strategi - Eget f�retagande m�ste bli ett lika naturligt val som anst�llning. - F�r att n� dit kan utbildningsv�sendet fylla en viktig funktion genom att hj�lpa elever och studerande att utveckla och ta till vara p� de kunskaper, kompetenser och f�rh�llningss�tt som beh�vs. - Entrepren�rskap ska l�pa som en r�d tr�d genom utbildningssystemet. Eget f�retagande m�ste bli ett lika naturligt val som anst�llning. F�r att n� dit kan utbildnings-v�sendet fylla en viktig funktion genom att hj�lpa elever och studerande att utveckla och ta till vara p� de kunskaper, kompetenser och f�rh�llningss�tt som beh�vs. 2009 deklarerade Regeringen sin strategi f�r entrepren�rskap inom utbildningsomr�det. Utveckla definitionen av entrepren�rskap och beskriv hur vi har jobbat med det. Det enda s�rskilda perspektivet som lyfts i reformen. Relatera till l�roplanens perspektiv, Gy07, Vad vill man ha ut av att inf�ra detta: h�gre kvalitet p� s� s�tt att det leder till - Fler f�retag - Samarbete mellan skola och n�ringsliv - Pedagogiskt f�rh�llningss�tt, kreativitet Ett entrepren�riellt f�rh�llningss�tt i alla program S�rskilda kurser som alltid m�ste erbjudas? Skolverket m�ste l�gga in det i programf�rdjupningen, och huvudmannen beslutar om det ska erbjudas lokalt. Hur gestaltar det sig i olika program? TA FRAM UNDERLAG FR�N ETT PAR PROGRAM (ELLER ALLA?) Ta fr�n estetiska och handel Var finns det framskrivet i examensm�len? Varf�r? Vilka program har kurserna som obligatorium? Varf�r? D�r det inte finns explicit framskrivet � vilka �verv�ganden har gjorts? Finns andra formuleringar i examensm�len som �r n�rliggande? Process Regeringens strategi f�r entrepren�rskap i grunden. Vad det betyder f�r rektorn: Reflektera �ver f�rh�llningss�tt, kanske initiera ett lokalt arbete runt entrepren�rskap. Kreativiteten kopplad till det entrepren�riella.

33. Entrepren�rskap � �mnesstruktur