G r forskningen n gon skillnad

1. Magnus Tideman H�gskolan i Halmstad G�r forskningen n�gon skillnad? - En forskares erfarenheter av reaktioner p� en ov�ntad s�rskole�kning Tack f�r inbjudan att f�rel�sa h�r idag om en fr�ga som engagerat mig i mer �n 10 �r En kort personlig presentation: Socionom, fil dr och docent. Verksam p� H�gskolan i Halmstad. Projektledare kommunaliseringen i b�rjan av 1990-talet Forskningsintresserad av reformens konsekvenser f�r barn, unga och vuxna med utvecklingsst�rning I samband med uppf�ljning av kommunaliseringens effekter st�tte jag p� det fenomen som �r denna f�rmiddags utg�ngspunkt: den ov�ntade s�rskole�kningenTack f�r inbjudan att f�rel�sa h�r idag om en fr�ga som engagerat mig i mer �n 10 �r En kort personlig presentation: Socionom, fil dr och docent. Verksam p� H�gskolan i Halmstad. Projektledare kommunaliseringen i b�rjan av 1990-talet Forskningsintresserad av reformens konsekvenser f�r barn, unga och vuxna med utvecklingsst�rning I samband med uppf�ljning av kommunaliseringens effekter st�tte jag p� det fenomen som �r denna f�rmiddags utg�ngspunkt: den ov�ntade s�rskole�kningen

2. Magnus Tideman H�gskolan i Halmstad Ny handikappideologi 1970-talet Normaliseringsprincipen � r�tt till likv�rdiga levnadsvillkor Integreringsprincipen � leva tillsammans med andra En mycket kort och summerisk bakgrund kan utg� fr�n den nya handikappideologi som p� allvar tog form p� 1970 �talet Principen om normalisering formuleras och f�r genomslag i t�nkande och politiska dokument Kompletteras av principen om integreringEn mycket kort och summerisk bakgrund kan utg� fr�n den nya handikappideologi som p� allvar tog form p� 1970 �talet Principen om normalisering formuleras och f�r genomslag i t�nkande och politiska dokument Kompletteras av principen om integrering

3. Magnus Tideman H�gskolan i Halmstad �En skola f�r alla� uttryckt i Salamancadeklarationen �alla barn, n�r helst s� �r m�jligt, skall undervisas tillsammans, oberoende av eventuella sv�rig-heter eller inb�rdes sv�righeter eller inb�rdes skillnader. Att s�nda barn till s�rskilda skolor eller att sammanf�ra dem i specialklasser eller avdelningar inom en viss skola p� varaktig basis b�r vara en undantags- l�sning. Den nya handikappideologin sammanfattas i b�rjan p� 1980-talet i �Ett samh�lle f�r alla� och p� utbildningens omr�de blir �En skola f�r alla� m�let att str�va mot. Jag skulle kunna h�lla p� hela f�rmiddagen och visa citat fr�n olika internationella och nationella styrdokument som handlar om �en skola f�r alla�. Ett enda exempel �r Salamanca deklarationen som Sverige st�llt sig bakom � l�s upp Ambitionen med skola f�r alla inbegriper allts� �ven barn och unga med utvecklingsst�rning eller autism. P� 1980 tills�tts en s�rskolekommitt� som utreder fr�gan om s�rskolans framtid. S�rskolan som ska te emot elever som pga utvecklingsst�rning inte bed�ms kunna n� upp till grundskolans m�l och som d� drevs i landstingens regiDen nya handikappideologin sammanfattas i b�rjan p� 1980-talet i �Ett samh�lle f�r alla� och p� utbildningens omr�de blir �En skola f�r alla� m�let att str�va mot. Jag skulle kunna h�lla p� hela f�rmiddagen och visa citat fr�n olika internationella och nationella styrdokument som handlar om �en skola f�r alla�. Ett enda exempel �r Salamanca deklarationen som Sverige st�llt sig bakom � l�s upp Ambitionen med skola f�r alla inbegriper allts� �ven barn och unga med utvecklingsst�rning eller autism. P� 1980 tills�tts en s�rskolekommitt� som utreder fr�gan om s�rskolans framtid. S�rskolan som ska te emot elever som pga utvecklingsst�rning inte bed�ms kunna n� upp till grundskolans m�l och som d� drevs i landstingens regi

4. Magnus Tideman H�gskolan i Halmstad Kommunaliseringen Huvudmannaskapet ett hinder F�rv�ntan om minskat elevantal i s�rskolan och steg mot �en skola f�r alla� Fler i s�rskolan ist�llet f�r f�rre + 106 % i obligatoriska och + 79 % frivilliga s�rskolan under en tolv�rs-period S�rskolekommitt�n identifierar huvudmannaskapet som ett hinder f�r att f�rverkliga ide�rna om normalisering, integrering och en skola f�r lla Av tradition och som ett arv fr�n en tid d� utvecklingsst�rning s�gs som en slags kronisk sjukdom har landstingen varit ansvariga f�r s�rskolan. Nu f�resl�s ett kommunalt huvudmannaskap f�r s�rskolan (vilket genomf�rs fr�n 1991 tom 1995) och i samband med det diskuteras s�rskolans utveckling Alla �r d� �verens om att kommunaliseringen kommer att inneb�ra ett minskat elevantal, ett steg p� v�gen mot �en skola f�r alla�. Enda riktiga diskussionen handlar om hur snabbt s�rskolan ska reduceras, ska det ta 5, 10 eller 15 �r innan alla elever med lindrig utvecklingsst�rning tillh�r den vanliga grundskolan och kvar i s�rskolan kommer bara de mest gravt funktionshindrade eleverna att finnas. Ist�llet f�r f�rre visar det sig fler, och inte bara en och annan utan en kraftig �kning. + 106 % p� 12 �r i den obligatoriska s�rskolan + 79 % i gymnasies�rskolan Fr�n 1968 till 1990 i princip samma andel av det totala elevantalet i s�rskolan, under 90-talet steg fr�n 0,6% till drygt 1,4 % I princip i alla kommuner men med stora lokala variationer. G�teborg tex betydligt mer �n genomsnittet + 148 %, �rebro minskade under samma period (en 8-�rs period) med 4 %. Denna variation har Karin Wahlstr�m p� Skolverket nyligen presenterat en analys av. Detta v�ckte mitt forskningsintresse: varf�r �kar elevantalet i s�rskolan? Varf�r blir det en �kning ist�llet f�r en minskning, tv�rtemot det som alla f�rv�ntar sig? Mitt intresse fokuserade p� orsaker och konsekvenser av s�rskole�kningen. Genomf�rde studier baserade p� statistik fr�n kommuner och intervjuer med f�r�ldrar till en del av de nya s�rskoleeleverna, de som var individuellt integrerade. Resulterade i en m�ngfald av orsaker som jag bara helt kort ska n�mna n�got om.S�rskolekommitt�n identifierar huvudmannaskapet som ett hinder f�r att f�rverkliga ide�rna om normalisering, integrering och en skola f�r lla Av tradition och som ett arv fr�n en tid d� utvecklingsst�rning s�gs som en slags kronisk sjukdom har landstingen varit ansvariga f�r s�rskolan. Nu f�resl�s ett kommunalt huvudmannaskap f�r s�rskolan (vilket genomf�rs fr�n 1991 tom 1995) och i samband med det diskuteras s�rskolans utveckling Alla �r d� �verens om att kommunaliseringen kommer att inneb�ra ett minskat elevantal, ett steg p� v�gen mot �en skola f�r alla�. Enda riktiga diskussionen handlar om hur snabbt s�rskolan ska reduceras, ska det ta 5, 10 eller 15 �r innan alla elever med lindrig utvecklingsst�rning tillh�r den vanliga grundskolan och kvar i s�rskolan kommer bara de mest gravt funktionshindrade eleverna att finnas. Ist�llet f�r f�rre visar det sig fler, och inte bara en och annan utan en kraftig �kning. + 106 % p� 12 �r i den obligatoriska s�rskolan + 79 % i gymnasies�rskolan Fr�n 1968 till 1990 i princip samma andel av det totala elevantalet i s�rskolan, under 90-talet steg fr�n 0,6% till drygt 1,4 % I princip i alla kommuner men med stora lokala variationer. G�teborg tex betydligt mer �n genomsnittet + 148 %, �rebro minskade under samma period (en 8-�rs period) med 4 %. Denna variation har Karin Wahlstr�m p� Skolverket nyligen presenterat en analys av. Detta v�ckte mitt forskningsintresse: varf�r �kar elevantalet i s�rskolan? Varf�r blir det en �kning ist�llet f�r en minskning, tv�rtemot det som alla f�rv�ntar sig? Mitt intresse fokuserade p� orsaker och konsekvenser av s�rskole�kningen. Genomf�rde studier baserade p� statistik fr�n kommuner och intervjuer med f�r�ldrar till en del av de nya s�rskoleeleverna, de som var individuellt integrerade. Resulterade i en m�ngfald av orsaker som jag bara helt kort ska n�mna n�got om.

5. Magnus Tideman H�gskolan i Halmstad M�ngfald av orsaker Mer teoretiskt inriktad skola Nytt betygssystem Individualiserad pedagogik Resultatenhets-t�nkande Bristande utredningar �kad tillg�nglighet B�ttre diagnostik Annan etnisk bakgrund? Skolledare som �gatekeepers� Kategorisering f�r resurser Grundskolans nedsk�rningar Denna f�rel�sning ska inte handla om s�rskole�kningen som s�dan och dess orsaker och konsekvenser men jag vill peka p� att det naturligtvis �r en m�ngfald av orsaker. Sammanst�llning av empiriskt grundade och analytiskt grundande orsaksfaktorer Kort om varje punkt�.. I min analys blir den viktigaste faktorn den sista � dvs ekonomiska sk�l f�r vilket mycket talar som tex att det visade sig vara mycket vanligt att elever som g�tt i grundskolan och haft specialpedagogiska st�d fick detta minskat eller borttaget i samband med nedsk�rningarna och sedan via inskrivningen i s�rskolan som sk individuellt integrerade elever fick tillbaks samma st�d som haft tidigare men nu betalt av en annan av kommunen resultatenheter (s�rskolan) I detta sammanh�ng ocks� peka p� en av de minst diskuterade men p� sitt s�tt en av de mest uppr�rande konsekvensen av s�rskole�kningen. Fler elever i s�rskolan men inte mer resurser. Fler som ska dela p� lika mycket pengar, drabbar de mest funktionshindrade och de som har allra sv�rast att f�ra sin egen talan i form av minska l�rart�thet, st�rre grupper etcDenna f�rel�sning ska inte handla om s�rskole�kningen som s�dan och dess orsaker och konsekvenser men jag vill peka p� att det naturligtvis �r en m�ngfald av orsaker. Sammanst�llning av empiriskt grundade och analytiskt grundande orsaksfaktorer Kort om varje punkt�.. I min analys blir den viktigaste faktorn den sista � dvs ekonomiska sk�l f�r vilket mycket talar som tex att det visade sig vara mycket vanligt att elever som g�tt i grundskolan och haft specialpedagogiska st�d fick detta minskat eller borttaget i samband med nedsk�rningarna och sedan via inskrivningen i s�rskolan som sk individuellt integrerade elever fick tillbaks samma st�d som haft tidigare men nu betalt av en annan av kommunen resultatenheter (s�rskolan) I detta sammanh�ng ocks� peka p� en av de minst diskuterade men p� sitt s�tt en av de mest uppr�rande konsekvensen av s�rskole�kningen. Fler elever i s�rskolan men inte mer resurser. Fler som ska dela p� lika mycket pengar, drabbar de mest funktionshindrade och de som har allra sv�rast att f�ra sin egen talan i form av minska l�rart�thet, st�rre grupper etc

6. Magnus Tideman H�gskolan i Halmstad Reaktioner p� �kningen som s�dan och analysen av m�jliga orsaker DN-debatt = medial uppm�rksamhet Huvudsakligen starkt motst�nd: - Det sker ingen p�taglig �kning - Om det �kar s� handlar det inte om annat �n att det finns fler elever som tillh�r s�rskolans personkrets Obekv�m forskning Uppm�rksammade �kningen i rapport om kommunaliseringens f�rsta �r och genom en artikel p� DN-debatt. DN-artikeln ledde till massmedial uppm�rksamhet med Rapport och Aktuelltinslag, debatt med d�varande skolministern i TV-soffa, medverkan i flera P1-program etc. Ofta journalistiskt h�rt polariserade diskussioner d�r det var sv�rt att f� utrymme f�r mer nyanserade och komplexa orsaks- och konsekvensanalyser. M�tte ett starkt motst�nd mot s�v�l att det verkligen skedde en �kning som mot varje f�rs�k till att f�rst� eller diskutera varf�r det �kade. De som vidgick att de fanns en �kning argumenterade f�r att i s� fall hade en naturlig f�rklaring i att gruppen som tillh�r s�rskolan �kat i omfattning. Det var dock mycket sv�rt att hitta st�d f�r att �kningen h�ngde samman med att andelen elever med utvecklingsst�rning hade �kat. Jag m�tte enstaka politiker, forskare, skolpersonal och f�r�ldrar som gav st�d och var beredda att diskutera men f�r de flesta ber�rda var detta n�got obekv�mt och v�ckte motst�nd. Mest motst�nd m�tte jag p� hemmaplan bland skolpolitiker och tj�nstem�n. D�remot blev jag inbjuden att prata om det p� andra h�ll i landet. Uppm�rksammade �kningen i rapport om kommunaliseringens f�rsta �r och genom en artikel p� DN-debatt. DN-artikeln ledde till massmedial uppm�rksamhet med Rapport och Aktuelltinslag, debatt med d�varande skolministern i TV-soffa, medverkan i flera P1-program etc. Ofta journalistiskt h�rt polariserade diskussioner d�r det var sv�rt att f� utrymme f�r mer nyanserade och komplexa orsaks- och konsekvensanalyser. M�tte ett starkt motst�nd mot s�v�l att det verkligen skedde en �kning som mot varje f�rs�k till att f�rst� eller diskutera varf�r det �kade. De som vidgick att de fanns en �kning argumenterade f�r att i s� fall hade en naturlig f�rklaring i att gruppen som tillh�r s�rskolan �kat i omfattning. Det var dock mycket sv�rt att hitta st�d f�r att �kningen h�ngde samman med att andelen elever med utvecklingsst�rning hade �kat. Jag m�tte enstaka politiker, forskare, skolpersonal och f�r�ldrar som gav st�d och var beredda att diskutera men f�r de flesta ber�rda var detta n�got obekv�mt och v�ckte motst�nd. Mest motst�nd m�tte jag p� hemmaplan bland skolpolitiker och tj�nstem�n. D�remot blev jag inbjuden att prata om det p� andra h�ll i landet.

7. Magnus Tideman H�gskolan i Halmstad K�nslig fr�ga f�r flera S�rskolans existens Grundskolans behov av sortering Skolledare som h�vdar noggrann pr�vning S�rskolan hittar sina elever Undvika debatt om elever i skolsv�righeter Splittrad handikappr�relse Smutskastning av s�rskolan F�r mig var det en �verraskning att s�rskole�kningen visade sig vara en s� k�nslig fr�ga � b�de politiskt och f�r verksamheten. Jag m�tte t ex s�rskolepersonal som s�g hot mot s�rskolans existens i den diskussion som fanns om s�rskolans avskaffande som egen skolform och som v�lkomnade �kningen men som inte ville diskutera orsaker. Jag m�tte l�rare i grundskolan som tyckte det var utm�rkt att �svaga� elever f�rsvann till s�rskolan. De h�rde inte hemma i grundskolan och var sv�ra att undervisa. Jag m�tte skolledare som f�rsvarade sina beslut om s�rskoleinskrivning och att besluten alltid vara noggrant underbyggda trots att en orsaksf�rklaring handlade om att det saknas bra beslutsunderlag i form av ofullst�ndiga utredningar eller inga alls. Jag m�tte representanter f�r medicin och psykologi som tyckte att det var f�rm�tet att �verhuvudtaget ifr�gas�tta eller f�r andra att diskutera deras bed�mningar, men framf�rallt att det var pseudodebatt eftersom det inte kunde vara annat �n bra att tillh�ra s�rskolan och att s�rskolan �ntligen b�rjade hitta de elever den alltid skulle haft. Jag m�tte kommunala politiker som v�rjde sig f�r en debatt om elever i skolsv�righeter eftersom det var l�tt att bli betraktad som n�gon som �vill de svaga illa� om man mots�tter sig diagnoser, kategoriseringar eller s�rskilda l�sningar som s�rskolan. Och jag m�tte en splittrad handikapporganisation (FUB) d�r debatten om s�rskolans framtid var k�nslig d�r det b�de fanns f�respr�kare f�r en ut�kad s�rskola och f�r de som ville avskaffa s�rskolan. F�r en del framf�rallt f�r�ldrar till s�rskolelever var debatten ov�lkommen eftersom den ans�gs smutskasta s�rskolan genom att s�rskoletillh�righet ifr�gasattesF�r mig var det en �verraskning att s�rskole�kningen visade sig vara en s� k�nslig fr�ga � b�de politiskt och f�r verksamheten. Jag m�tte t ex s�rskolepersonal som s�g hot mot s�rskolans existens i den diskussion som fanns om s�rskolans avskaffande som egen skolform och som v�lkomnade �kningen men som inte ville diskutera orsaker. Jag m�tte l�rare i grundskolan som tyckte det var utm�rkt att �svaga� elever f�rsvann till s�rskolan. De h�rde inte hemma i grundskolan och var sv�ra att undervisa. Jag m�tte skolledare som f�rsvarade sina beslut om s�rskoleinskrivning och att besluten alltid vara noggrant underbyggda trots att en orsaksf�rklaring handlade om att det saknas bra beslutsunderlag i form av ofullst�ndiga utredningar eller inga alls. Jag m�tte representanter f�r medicin och psykologi som tyckte att det var f�rm�tet att �verhuvudtaget ifr�gas�tta eller f�r andra att diskutera deras bed�mningar, men framf�rallt att det var pseudodebatt eftersom det inte kunde vara annat �n bra att tillh�ra s�rskolan och att s�rskolan �ntligen b�rjade hitta de elever den alltid skulle haft. Jag m�tte kommunala politiker som v�rjde sig f�r en debatt om elever i skolsv�righeter eftersom det var l�tt att bli betraktad som n�gon som �vill de svaga illa� om man mots�tter sig diagnoser, kategoriseringar eller s�rskilda l�sningar som s�rskolan. Och jag m�tte en splittrad handikapporganisation (FUB) d�r debatten om s�rskolans framtid var k�nslig d�r det b�de fanns f�respr�kare f�r en ut�kad s�rskola och f�r de som ville avskaffa s�rskolan. F�r en del framf�rallt f�r�ldrar till s�rskolelever var debatten ov�lkommen eftersom den ans�gs smutskasta s�rskolan genom att s�rskoletillh�righet ifr�gasattes

8. Magnus Tideman H�gskolan i Halmstad Men ocks� F�r�ldrar, l�rare och skolledare som inst�mde och v�lkomnade debatten Erfarenheter av �kad sortering i skolan Val utan realistiska alternativ Elever som inte h�rde hemma i s�rskolan

9. Magnus Tideman H�gskolan i Halmstad Ambivalens.. V�lvilja och medk�nsla F�rakt f�r svaghet Som forskare �r det, enligt mitt s�tt att se det, mitt ansvar att f�rs�ka ta reda p�, dokumentera och analysera, rapportera (och d� inte bara till den akademiska v�rlden). S�rskilt g�ller detta n�r det h�nder saker som g�r p� tv�rs med det som alla f�rv�ntar sig och med de politiska ambitionerna �r den kritiskt granskande forskningen viktig. Jag kunde inte, n�r jag f�rst presenterade och diskuterade s�rskole�kningen, f�rutse hur mycket ifr�gas�ttande och motst�nd jag skulle m�ta men inte heller hur m�nga enskilda f�r�ldrar och l�rare och skolledare som genom �ren visat uppskattning genom 100-tals brev och telefonsamtal. Den press motst�ndet och ifr�gas�ttandet innebar b�de sporre och sv�righeter. Fortsatte att intressera mig f�r fr�gan � ny studie. Intervjuade f�r�ldrar till en del av de nya s�rskoleeleverna, de som var sk individuellt integrerade. Det resulterade i ny rapport och nya artiklar. Ett huvudresultat var att f�r�ldrarna motvilligt g�tt med (�frivilligt�) p� s�rskoleinskrivning eftersom det inte fanns alternativ. Problematiken tydliggjorde att det inte f�rsta hand handlade om s�rskolan utan om grundskolans bristande f�rm�ga pga framf�rallt bristande resurser. Ny massmedial uppm�rksamhet (tidningar, TV, radio) och �terigen en kombination av misst�nksamhet/ifr�gas�ttande och inslag av uppskattning och st�d. Efter n�gra �r kom andra studier (bla Skolverkets) som i stort (men inte fullt ut!) bekr�ftade min analys. D� f�rst upplevde jag ett visst m�tt av erk�nnande av att fr�gan var riktigt viktig och att mina resultat/analyser var tillr�ckligt trov�rdiga f�r att seri�st diskuteras. Ett s�tt att se p� de starka k�nslor som utan tvekan ett ifr�gas�ttande av s�rskole�kningen v�ckte �r att koppla det till att fr�gor om funktionshinder v�cker v�r ambivalens. � ena sidan finns v�lvilja och medk�nsla � andra sidan v�rt djupt rotade historiskt och kulturellt betingade f�rakt f�r svaghet (Ofstad). Ambivalens tar sig uttryck i att vi vill ge hj�lp och st�d till de som vi uppfattar som �svaga� och utsatta grupper men vi hyser samtidigt ett avst�ndstagande eftersom funktionshinder/handikapp, och d� s�rskilt intellektuella s�dana i v�r kultur, �r n�got o�nskat som inneb�r att vi v�ljer segregerade l�sningar f�r den hj�lpen. Detta med v�r ambivalens kan ocks� kopplas till olika syns�tt p� handikapp. Som forskare �r det, enligt mitt s�tt att se det, mitt ansvar att f�rs�ka ta reda p�, dokumentera och analysera, rapportera (och d� inte bara till den akademiska v�rlden). S�rskilt g�ller detta n�r det h�nder saker som g�r p� tv�rs med det som alla f�rv�ntar sig och med de politiska ambitionerna �r den kritiskt granskande forskningen viktig. Jag kunde inte, n�r jag f�rst presenterade och diskuterade s�rskole�kningen, f�rutse hur mycket ifr�gas�ttande och motst�nd jag skulle m�ta men inte heller hur m�nga enskilda f�r�ldrar och l�rare och skolledare som genom �ren visat uppskattning genom 100-tals brev och telefonsamtal. Den press motst�ndet och ifr�gas�ttandet innebar b�de sporre och sv�righeter. Fortsatte att intressera mig f�r fr�gan � ny studie. Intervjuade f�r�ldrar till en del av de nya s�rskoleeleverna, de som var sk individuellt integrerade. Det resulterade i ny rapport och nya artiklar. Ett huvudresultat var att f�r�ldrarna motvilligt g�tt med (�frivilligt�) p� s�rskoleinskrivning eftersom det inte fanns alternativ. Problematiken tydliggjorde att det inte f�rsta hand handlade om s�rskolan utan om grundskolans bristande f�rm�ga pga framf�rallt bristande resurser. Ny massmedial uppm�rksamhet (tidningar, TV, radio) och �terigen en kombination av misst�nksamhet/ifr�gas�ttande och inslag av uppskattning och st�d. Efter n�gra �r kom andra studier (bla Skolverkets) som i stort (men inte fullt ut!) bekr�ftade min analys. D� f�rst upplevde jag ett visst m�tt av erk�nnande av att fr�gan var riktigt viktig och att mina resultat/analyser var tillr�ckligt trov�rdiga f�r att seri�st diskuteras. Ett s�tt att se p� de starka k�nslor som utan tvekan ett ifr�gas�ttande av s�rskole�kningen v�ckte �r att koppla det till att fr�gor om funktionshinder v�cker v�r ambivalens. � ena sidan finns v�lvilja och medk�nsla � andra sidan v�rt djupt rotade historiskt och kulturellt betingade f�rakt f�r svaghet (Ofstad). Ambivalens tar sig uttryck i att vi vill ge hj�lp och st�d till de som vi uppfattar som �svaga� och utsatta grupper men vi hyser samtidigt ett avst�ndstagande eftersom funktionshinder/handikapp, och d� s�rskilt intellektuella s�dana i v�r kultur, �r n�got o�nskat som inneb�r att vi v�ljer segregerade l�sningar f�r den hj�lpen. Detta med v�r ambivalens kan ocks� kopplas till olika syns�tt p� handikapp.

10. Magnus Tideman H�gskolan i Halmstad Syns�tt p� handikapp Medicinsk/individuell modell Diagnos � behandling � �normal funktion� Social modell Samh�llets f�rtryck skapar handikapp Relativ modell Handikapp skapas i m�tet mellan en individ med funktionsneds�ttning och en icke-anpassad omgivning/milj� Kort om olika grundl�ggande syns�tt p� handikapp. 3 olika syns�tt som f�rekommer parallellt De barn som b�rjar grundskolan p� vanligt s�tt blir genom mottagandet i s�rskolan en del av det som vi i vardagligt tal ben�mner gruppen handikappade. Genom tillh�righet till s�rskolans personkrets r�knas de d�rmed i statistiken som �handikappade�/funktionshindrade . Det finns olika s�tt att se p� vad handikapp �r och hur det definieras och uppst�r. I huvudsak kan det s�gas f�rekomma tre alternativa syns�tt eller modeller p� handikapp. Den f�rstn�mnda modellen tar sin utg�ngspunkt i den enskilda individen och j�mf�r den enskilde med det normalt f�rv�ntade. Den enskilde som inte kan uppn� det normala, t ex i fr�ga om intellektuella eller fysiska prestationer, betraktas som handikappad. N�r n�gon avviker fr�n normaliteten ses det som en sjukdom, vilken kr�ver diagnos och behandling. Den medicinska modellen riktar uppm�rksamheten mot den enskildes tillkortakommanden och de insatser och service som kan kompensera individuella brister, den enskilde ska g�ras s� normal som m�jligt. Handikapp ses i detta perspektiv fr�mst som en individuell egenskap. K�nner igen sjukdomst�nkandet, n�gon �r sjuk, ska diagnosticeras, behandlas f�r att bli frisk. Den sociala modellen �ndrar perspektivet fr�n den enskilde till samh�llet. I denna modell �r det samh�llet som f�rtrycker och exkluderar m�nniskor med sv�righeter eller funktionshinder. Utg�ngspunkten �r att det i samh�llet alltid finns individer med olika f�ruts�ttningar och f�rm�gor men att samh�llet inte tar h�nsyn till m�nniskors olikheter. Det �r genom omgivningens fysiska och attitydm�ssiga milj� som barri�rer skapas s� att personer med funktionshinder inte f�r m�jlighet att delta i samh�llslivet p� samma s�tt som andra. Handikapp �r i detta perspektiv inget individuellt fenomen utan n�got samh�llet skapar. Utifr�n dessa syns�tt p� handikapp kan man analysera beskriva orsakerna till den �kade inskrivningen i s�rskolan. S�rskoleinskrivningen �r ett uttryck f�r att ett enskilt barn inte klarar de normala kraven i skolan. Inskrivningen i s�rskolan blir en naturlig f�ljd av bristande individuella egenskaper och f�rm�gor. Inskrivningen i s�rskolan �r ett uttryck f�r skolsystemets bristande resurser och bristande f�rm�ga att kunna ge alla elever med behov av st�d den hj�lp de beh�ver. Det milj�relaterade handikappbegreppet kan ses som en ytterligare modell f�r syn p� handikapp och positionerar sig som jag ser det mellan de individbaserade och de samh�llsskapade syns�tten. Handikapp ses d� som ett relativt fenomen d�r det �r i m�tet mellan den enskilde och omgivningen som handikapp kan uppst�. Individens f�rm�ga eller brist p� f�rm�ga till f�ljd av funktionshinder kan i relation till de milj�krav som individen st�lls inf�r leda till handikapp. Detta inneb�r att den omgivande milj�n (fysiskt, socialt och psykologiskt) avg�r om en person i en viss situation �r handikappad eller inte. Samma funktionsneds�ttning kan i en annan milj�/situation vara icke-handikappande. H�rigenom flyttas handikappet fr�n att bara avse den enskilda individen eller att bara lasta samh�llet till att betona relationen individ � samh�lle. Det milj�relativa handikappbegreppet �versatt till den h�r aktuella fr�gan inneb�r att det handlar om barn och unga som har n�gon form av intellektuell funktionsneds�ttning och som m�ter en milj�n i form av att grundskolan som inte �r anpassade efter dessa elevers behov, d� blir allts� relationen mellan den enskilde och skolan n�got som skapar handikapp. Grundskolan klarar inte att ge alla elever tillr�cklig hj�lp utan s�rskolan m�ste kopplas in f�r att resurser ska frig�ras. Jag menar att tillg�ngen p� resurser i form av kompetens, personal och pengar �r i grunden avg�rande f�r hur m�nga elever som sorteras fr�n grundskolan till s�rskolan. Det tillsammans med faktorer som teoretisk inriktning etc pekar tydligt p� att f�rklaringar inte bara kan s�kas hos individen. Handikappet konstrueras av individens f�rm�ga i relation till de krav som skolan st�ller, vilka i sin tur �r avh�ngiga av vilka resurser skolan har. Med bristande resurser blir individens sv�righeter tydligare och de individuella faktorerna och f�rklaringsmodellerna till skolproblemen tenderar att tillta. Olika s�tt att organisera undervisningen. Bara f�r att man �r fler personal s� betyder ju inte det att man har ett inkluderande undervisningss�tt. Individuell syn (kategorisk) tolkar �kningen som att s�rskolan (�ntligen) b�rjar hitta alla de elever den borde hittat tidigare (slutsatsen �r att vi g�r r�tt - vi beh�ver inte �ndra p� n�got) Mer relativt syns�tt st�ller krav p� f�r�ndring av milj�n/skolan (och inte i f�rsta hand av s�rskolan utan av den vanliga skolan). Ur ett relativt perspektiv s�ker man f�rst� �kningen utifr�n ett bredare perspektiv d�r �ven de f�ruts�ttningar som erbjuds utg�r en viktig f�rklaring H�jer blicken fr�n individens sv�righeter till samspelet mellan individ och milj�.Kort om olika grundl�ggande syns�tt p� handikapp. 3 olika syns�tt som f�rekommer parallellt De barn som b�rjar grundskolan p� vanligt s�tt blir genom mottagandet i s�rskolan en del av det som vi i vardagligt tal ben�mner gruppen handikappade. Genom tillh�righet till s�rskolans personkrets r�knas de d�rmed i statistiken som �handikappade�/funktionshindrade . Det finns olika s�tt att se p� vad handikapp �r och hur det definieras och uppst�r. I huvudsak kan det s�gas f�rekomma tre alternativa syns�tt eller modeller p� handikapp. Den f�rstn�mnda modellen tar sin utg�ngspunkt i den enskilda individen och j�mf�r den enskilde med det normalt f�rv�ntade. Den enskilde som inte kan uppn� det normala, t ex i fr�ga om intellektuella eller fysiska prestationer, betraktas som handikappad. N�r n�gon avviker fr�n normaliteten ses det som en sjukdom, vilken kr�ver diagnos och behandling. Den medicinska modellen riktar uppm�rksamheten mot den enskildes tillkortakommanden och de insatser och service som kan kompensera individuella brister, den enskilde ska g�ras s� normal som m�jligt. Handikapp ses i detta perspektiv fr�mst som en individuell egenskap. K�nner igen sjukdomst�nkandet, n�gon �r sjuk, ska diagnosticeras, behandlas f�r att bli frisk. Den sociala modellen �ndrar perspektivet fr�n den enskilde till samh�llet. I denna modell �r det samh�llet som f�rtrycker och exkluderar m�nniskor med sv�righeter eller funktionshinder. Utg�ngspunkten �r att det i samh�llet alltid finns individer med olika f�ruts�ttningar och f�rm�gor men att samh�llet inte tar h�nsyn till m�nniskors olikheter. Det �r genom omgivningens fysiska och attitydm�ssiga milj� som barri�rer skapas s� att personer med funktionshinder inte f�r m�jlighet att delta i samh�llslivet p� samma s�tt som andra. Handikapp �r i detta perspektiv inget individuellt fenomen utan n�got samh�llet skapar. Utifr�n dessa syns�tt p� handikapp kan man analysera beskriva orsakerna till den �kade inskrivningen i s�rskolan. S�rskoleinskrivningen �r ett uttryck f�r att ett enskilt barn inte klarar de normala kraven i skolan. Inskrivningen i s�rskolan blir en naturlig f�ljd av bristande individuella egenskaper och f�rm�gor. Inskrivningen i s�rskolan �r ett uttryck f�r skolsystemets bristande resurser och bristande f�rm�ga att kunna ge alla elever med behov av st�d den hj�lp de beh�ver. Det milj�relaterade handikappbegreppet kan ses som en ytterligare modell f�r syn p� handikapp och positionerar sig som jag ser det mellan de individbaserade och de samh�llsskapade syns�tten. Handikapp ses d� som ett relativt fenomen d�r det �r i m�tet mellan den enskilde och omgivningen som handikapp kan uppst�. Individens f�rm�ga eller brist p� f�rm�ga till f�ljd av funktionshinder kan i relation till de milj�krav som individen st�lls inf�r leda till handikapp. Detta inneb�r att den omgivande milj�n (fysiskt, socialt och psykologiskt) avg�r om en person i en viss situation �r handikappad eller inte. Samma funktionsneds�ttning kan i en annan milj�/situation vara icke-handikappande. H�rigenom flyttas handikappet fr�n att bara avse den enskilda individen eller att bara lasta samh�llet till att betona relationen individ � samh�lle. Det milj�relativa handikappbegreppet �versatt till den h�r aktuella fr�gan inneb�r att det handlar om barn och unga som har n�gon form av intellektuell funktionsneds�ttning och som m�ter en milj�n i form av att grundskolan som inte �r anpassade efter dessa elevers behov, d� blir allts� relationen mellan den enskilde och skolan n�got som skapar handikapp. Grundskolan klarar inte att ge alla elever tillr�cklig hj�lp utan s�rskolan m�ste kopplas in f�r att resurser ska frig�ras. Jag menar att tillg�ngen p� resurser i form av kompetens, personal och pengar �r i grunden avg�rande f�r hur m�nga elever som sorteras fr�n grundskolan till s�rskolan. Det tillsammans med faktorer som teoretisk inriktning etc pekar tydligt p� att f�rklaringar inte bara kan s�kas hos individen. Handikappet konstrueras av individens f�rm�ga i relation till de krav som skolan st�ller, vilka i sin tur �r avh�ngiga av vilka resurser skolan har. Med bristande resurser blir individens sv�righeter tydligare och de individuella faktorerna och f�rklaringsmodellerna till skolproblemen tenderar att tillta. Olika s�tt att organisera undervisningen. Bara f�r att man �r fler personal s� betyder ju inte det att man har ett inkluderande undervisningss�tt. Individuell syn (kategorisk) tolkar �kningen som att s�rskolan (�ntligen) b�rjar hitta alla de elever den borde hittat tidigare (slutsatsen �r att vi g�r r�tt - vi beh�ver inte �ndra p� n�got) Mer relativt syns�tt st�ller krav p� f�r�ndring av milj�n/skolan (och inte i f�rsta hand av s�rskolan utan av den vanliga skolan). Ur ett relativt perspektiv s�ker man f�rst� �kningen utifr�n ett bredare perspektiv d�r �ven de f�ruts�ttningar som erbjuds utg�r en viktig f�rklaring H�jer blicken fr�n individens sv�righeter till samspelet mellan individ och milj�.

11. Magnus Tideman H�gskolan i Halmstad Genomslag? Massmedialt, konferenser, studiedagar, nya rekommendationer om utredning och bed�mning av mottagande� Men inte nationell politisk handling som tar tag i det som �r de huvudsakliga orsakerna 22 % �kning av efterfr�gan p� daglig verksamhet enligt LSS de senaste tv� �ren Konsekvenser f�r individerna??? Visst har forskningen kring s�rskole�kningen f�tt visst genomslag tex massmedialt, konferenser, studiedagar, avhandling, Carlbeckkommitt�n och tror jag bidragit n�got till att Skolverket tog fram rekommendationer f�r utredning inf�r s�rskolebeslut. Vill i detta sammanhang ocks� n�mna att detta �r en diskussion �ven bland psykologer d�r man bl.a uppm�rksammat att man fr�n skolor n�rmast v�djat om att bed�mningarna skall visa att intelligenskvoten �r under 70. Man uppm�rksammar allts� att man blir anlitade f�r att genom diagnosen skapa resurser till det st�d som eleven har r�tt till. Detta �r n�got som m�tt diskussioner och motst�nd �ven bland psykologer. Glad �ver det men det �r viktigt att understryka att det inte lett till nationella politiska f�rs�k att p� allvar ta itu med orsaker eller konsekvenser av utvecklingen. Dvs genomslaget kan beskrivas som viss debatt och n�got f�r�ndrade rutiner men inte n�gra allvarliga f�rs�k att f�r�ndra de grundl�ggande faktorerna. Och en del mer l�ngsiktiga konsekvenser och effekterna ser vi idag (tex +22 % efterfr�gan p� daglig verksamhet enligt LSS de senaste 2 �ren). Den allra viktigaste fr�gan �terst�r det mycket kunskapsproduktion kring innan vi kan besvara � vilka konsekvenser har det individernas vuxenliv? Ny konferens om diagnosers och kategoriseringars effekter f�r enskilda och f�r samh�llet� Visst har forskningen kring s�rskole�kningen f�tt visst genomslag tex massmedialt, konferenser, studiedagar, avhandling, Carlbeckkommitt�n och tror jag bidragit n�got till att Skolverket tog fram rekommendationer f�r utredning inf�r s�rskolebeslut. Vill i detta sammanhang ocks� n�mna att detta �r en diskussion �ven bland psykologer d�r man bl.a uppm�rksammat att man fr�n skolor n�rmast v�djat om att bed�mningarna skall visa att intelligenskvoten �r under 70. Man uppm�rksammar allts� att man blir anlitade f�r att genom diagnosen skapa resurser till det st�d som eleven har r�tt till. Detta �r n�got som m�tt diskussioner och motst�nd �ven bland psykologer. Glad �ver det men det �r viktigt att understryka att det inte lett till nationella politiska f�rs�k att p� allvar ta itu med orsaker eller konsekvenser av utvecklingen. Dvs genomslaget kan beskrivas som viss debatt och n�got f�r�ndrade rutiner men inte n�gra allvarliga f�rs�k att f�r�ndra de grundl�ggande faktorerna. Och en del mer l�ngsiktiga konsekvenser och effekterna ser vi idag (tex +22 % efterfr�gan p� daglig verksamhet enligt LSS de senaste 2 �ren). Den allra viktigaste fr�gan �terst�r det mycket kunskapsproduktion kring innan vi kan besvara � vilka konsekvenser har det individernas vuxenliv? Ny konferens om diagnosers och kategoriseringars effekter f�r enskilda och f�r samh�llet�

12. Magnus Tideman H�gskolan i Halmstad G�r forskning n�gon skillnad? F�rst�else eller f�rdigheter? �Nyttig eller onyttig� forskning? Maktens eller brukarens perspektiv? Kvantitativ eller kvalitativ? Bekr�fta eller st�rka det man redan tycker/g�r. L�ta bli anv�nda det som inte passar. Samh�llsvetenskapliga forskare mindre delaktiga i debatten G�r d� forskning n�gon skillnad? Forskningens betydelse och hur den tas emot och anv�nds beror (s�kert) p� m�nga olika saker. Det finns forskning om forskningsanv�ndning (h�r lutar jag mig s�rskilt mot Kjell Nilssons och Sune Sunesson forskning om hur forskningens funktion och anv�ndning). Mot bakgrund av den kan vi se vissa vattendelare eller faktorer som ocks� kan anv�ndas n�r man f�rs�ker analysera s�rskoleforskningens genomslag N�r det g�ller den forskning som ska st�djas/bedrivas och som f�r betydelse i samh�llsformandet och verksamhetsutvecklingen s� handlar det ofta om ett val mellan det som kan kallas f�rst�elsekunskap � ena sidan och metodkunskap � andra sidan. F�rst�elsekunskap utg�r fr�n en kunskapssyn d�r det inte finns n�gra enkla r�tta svar och d�r resultaten ofta ist�llet �r att man f�r en mer komplex och sammansatt bild av tillvaron. Det kan i b�sta fall leda till reflektioner och nya f�rs�k att f�r�ndra och f�rb�ttra. Det mer metodinriktade s�ttet bygger ofta p� en f�renkling vilket ibland kan vara n�dv�ndigt, av tillvaron (d�r man v�ljer ut n�gra enstaka faktorer och bortser fr�n annat) och efterstr�var n�got eller m�jligen n�gra effektiva metoder/tekniker f�r att l�sa det som experter ? definierat som problem. Andra, n�ra relaterade faktorer, �handlar om forskningen betraktas som nyttig eller onyttig, dvs g�r den att mer eller mindre omedelbart oms�ttas i praktisk handling, i metoder, tj�nster eller produkter s� �r den nyttig, till�mpbar och handlingsrelevant och i linje med det g�llande paradigmet medan forskning som problematiserar st�ller till det �ven om den p� l�ngre sikt kan ge nya kunskaper och kanske till och med kan bidra till paradigmskifte. En annan uppdelning handlar naturligtvis om vems perspektiv forskningen intar, �r det ett ovanifr�n perspektiv som ansluter sig etablerade normer och f�rest�llningar eller �r det forskning som intar ett underifr�n perspektiv och f�rmedlar �obekv�ma� resultat/slutsatser. utifr�n � inifr�nperspektiv. �r det den enskilde brukarens upplevelser eller beskrivningar som st�r i centrum eller �r det expertens distanserade bed�mning? Utan tvekan finns det ocks� en uppdelning mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. Olika �mnen och discipliner har olika traditioner, syns�tt och status och det kvantifierbara �r oftast mer g�ngbart i b�de massmediala och politiska sammanhang. Den kvantitativa som uttrycks i siffror, som utger sig f�r objektivitet och generaliserbarhet �r mer framg�ngsrik d� det g�ller att f� uppm�rksamhet �n den kvalitativt inriktade som handlar mer om upplevelser, inneb�rder, meningar och djup (trots att de egentligen beh�vs b�da) Forskningen om forskningsanv�ndning pekar ocks� p� att det finns en tydlig tendens till att politiker och tj�nstem�n v�ljer bland den forskning som finns och anv�nder de resultat som bekr�ftar eller styrker det som man redan tycker eller g�r. Forskning som inte passar in l�ter man bli att anv�nda sig av. Sammantaget kan man konstatera att samh�llsvetenskaplig och problematiserande forskning syns allt mindre i debatten och i media. I DN har det nyligen varit en diskussion om just detta och tendensen �r tydlig. Till detta kan man naturligtvis ocks� l�gga att n�r man tittar p� medelsf�rdelningen fr�n v�ra forskningsr�d till handikapprelaterad forskning s� �r det inte den kritiskt granskande samh�llsvetenskapliga forskningen som drar n�gra vinstlotter.G�r d� forskning n�gon skillnad? Forskningens betydelse och hur den tas emot och anv�nds beror (s�kert) p� m�nga olika saker. Det finns forskning om forskningsanv�ndning (h�r lutar jag mig s�rskilt mot Kjell Nilssons och Sune Sunesson forskning om hur forskningens funktion och anv�ndning). Mot bakgrund av den kan vi se vissa vattendelare eller faktorer som ocks� kan anv�ndas n�r man f�rs�ker analysera s�rskoleforskningens genomslag N�r det g�ller den forskning som ska st�djas/bedrivas och som f�r betydelse i samh�llsformandet och verksamhetsutvecklingen s� handlar det ofta om ett val mellan det som kan kallas f�rst�elsekunskap � ena sidan och metodkunskap � andra sidan. F�rst�elsekunskap utg�r fr�n en kunskapssyn d�r det inte finns n�gra enkla r�tta svar och d�r resultaten ofta ist�llet �r att man f�r en mer komplex och sammansatt bild av tillvaron. Det kan i b�sta fall leda till reflektioner och nya f�rs�k att f�r�ndra och f�rb�ttra. Det mer metodinriktade s�ttet bygger ofta p� en f�renkling vilket ibland kan vara n�dv�ndigt, av tillvaron (d�r man v�ljer ut n�gra enstaka faktorer och bortser fr�n annat) och efterstr�var n�got eller m�jligen n�gra effektiva metoder/tekniker f�r att l�sa det som experter ? definierat som problem. Andra, n�ra relaterade faktorer, �handlar om forskningen betraktas som nyttig eller onyttig, dvs g�r den att mer eller mindre omedelbart oms�ttas i praktisk handling, i metoder, tj�nster eller produkter s� �r den nyttig, till�mpbar och handlingsrelevant och i linje med det g�llande paradigmet medan forskning som problematiserar st�ller till det �ven om den p� l�ngre sikt kan ge nya kunskaper och kanske till och med kan bidra till paradigmskifte. En annan uppdelning handlar naturligtvis om vems perspektiv forskningen intar, �r det ett ovanifr�n perspektiv som ansluter sig etablerade normer och f�rest�llningar eller �r det forskning som intar ett underifr�n perspektiv och f�rmedlar �obekv�ma� resultat/slutsatser. utifr�n � inifr�nperspektiv. �r det den enskilde brukarens upplevelser eller beskrivningar som st�r i centrum eller �r det expertens distanserade bed�mning? Utan tvekan finns det ocks� en uppdelning mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. Olika �mnen och discipliner har olika traditioner, syns�tt och status och det kvantifierbara �r oftast mer g�ngbart i b�de massmediala och politiska sammanhang. Den kvantitativa som uttrycks i siffror, som utger sig f�r objektivitet och generaliserbarhet �r mer framg�ngsrik d� det g�ller att f� uppm�rksamhet �n den kvalitativt inriktade som handlar mer om upplevelser, inneb�rder, meningar och djup (trots att de egentligen beh�vs b�da) Forskningen om forskningsanv�ndning pekar ocks� p� att det finns en tydlig tendens till att politiker och tj�nstem�n v�ljer bland den forskning som finns och anv�nder de resultat som bekr�ftar eller styrker det som man redan tycker eller g�r. Forskning som inte passar in l�ter man bli att anv�nda sig av. Sammantaget kan man konstatera att samh�llsvetenskaplig och problematiserande forskning syns allt mindre i debatten och i media. I DN har det nyligen varit en diskussion om just detta och tendensen �r tydlig. Till detta kan man naturligtvis ocks� l�gga att n�r man tittar p� medelsf�rdelningen fr�n v�ra forskningsr�d till handikapprelaterad forskning s� �r det inte den kritiskt granskande samh�llsvetenskapliga forskningen som drar n�gra vinstlotter.

13. Magnus Tideman H�gskolan i Halmstad Inte bara forskningens resultat som har betydelse.. Resurser Grundl�ggande syns�tt � ideologi Trender Samh�llssyn Sammanhanget � lokala f�rh�llanden Forskningens presentation � muntligt - skriftligt N�r politik och verksamheter ska best�mmas och utformas �r det naturligtvis mer �n forskningsresultat som har betydelse. Det handlar om resurstillg�ng, det finns ambitioner som �verstiger de ekonomiska ramarna t ex Grundl�ggande syns�tt jmf syns�tt p� handikapp, beroende p� vilken grundsyn man har s� letar man f�rklaringar p� olika h�ll och f�resl�r �tg�rder p� olika s�tt. Trender � inte minst skolans v�rld �r ganska trendk�nslig och ben�gen att f�lja den modetendenser n�r det g�ller att utforma sin verksamhet. Samh�llssyn � vad l�gger man i de ideologiska begreppen som delaktighet, inkludering etc och vad �r det f�r sorts samh�lle man vill ha Dessutom �r det naturligtvis s� att de lokala f�rh�llandena och sammanhangen spelar roll, olika personer, olika kunskaper, resurser och f�ruts�ttningar spelar in Forskningens presentation och tillg�nglighet spelar roll. Hur den presenteras och paketeras tex Det �r mycket annat �n sj�lva forskningen som har betydelse men inneb�r det d� att forskningen saknar betydelse om den inte �r i kvantitativ, i linje med g�llande paradigm osv? Nej s� �r det inte N�r politik och verksamheter ska best�mmas och utformas �r det naturligtvis mer �n forskningsresultat som har betydelse. Det handlar om resurstillg�ng, det finns ambitioner som �verstiger de ekonomiska ramarna t ex Grundl�ggande syns�tt jmf syns�tt p� handikapp, beroende p� vilken grundsyn man har s� letar man f�rklaringar p� olika h�ll och f�resl�r �tg�rder p� olika s�tt. Trender � inte minst skolans v�rld �r ganska trendk�nslig och ben�gen att f�lja den modetendenser n�r det g�ller att utforma sin verksamhet. Samh�llssyn � vad l�gger man i de ideologiska begreppen som delaktighet, inkludering etc och vad �r det f�r sorts samh�lle man vill ha Dessutom �r det naturligtvis s� att de lokala f�rh�llandena och sammanhangen spelar roll, olika personer, olika kunskaper, resurser och f�ruts�ttningar spelar in Forskningens presentation och tillg�nglighet spelar roll. Hur den presenteras och paketeras tex Det �r mycket annat �n sj�lva forskningen som har betydelse men inneb�r det d� att forskningen saknar betydelse om den inte �r i kvantitativ, i linje med g�llande paradigm osv? Nej s� �r det inte

14. Magnus Tideman H�gskolan i Halmstad Forskning kan ha betydelse T�nka om eller t�nka nytt Problematisera och nyansera F�r�ndra s�tt att se p� fenomen Bidra till att styra beslut i viss riktning Ompr�va besluta F�r�ndra syns�tt och verksamheter p� sikt �Kryper in� in i organisationer (Nowotny) Att avg�ra hur stor betydelse forskning har �r inte m�jligt. Men att forskning kan bidra till utveckling p� olika s�tt och spela roll �r rimligt att anta. Och som vi sett tidigare beror det bla p� vilken typ av forskning, vilket perspektiv och inriktning den har. Forskning kan f� anv�ndaren att t�nka om eller tom att t�nka nytt. Forskning kan v�cka debatt, bidra till en utvecklande problematisering och nyansering av det som m�nga vid en viss tidpunkt betraktar som sanningar Den kan f� oss f�r�ndra v�r syn p� fenomen, bidra till att beslut styrs i viss riktning eller att tidigare beslut omrp�vas. Ja forskning kan f�r�ndra b�de syns�tt och verksamheter Men n�r det g�ller forskning som ifr�gas�tter r�dande f�rh�llanden, forsknings som problematiserar och utmanar syns�tt och attityder tar det tid att f� betydelse. Det tar tid f�r f�rst�elseinriktad forskning att f� betydelse. Helga Nowotny beskriver det som om den typen av forskning sakta �kryper in� i organisationer. Man ska inte v�nta sig n�gra snabba effekter av samh�llsvetenskaplig och kritiskt granskande forskning. Den kan f� betydelse men det tar allts� tid. Att avg�ra hur stor betydelse forskning har �r inte m�jligt. Men att forskning kan bidra till utveckling p� olika s�tt och spela roll �r rimligt att anta. Och som vi sett tidigare beror det bla p� vilken typ av forskning, vilket perspektiv och inriktning den har. Forskning kan f� anv�ndaren att t�nka om eller tom att t�nka nytt. Forskning kan v�cka debatt, bidra till en utvecklande problematisering och nyansering av det som m�nga vid en viss tidpunkt betraktar som sanningar Den kan f� oss f�r�ndra v�r syn p� fenomen, bidra till att beslut styrs i viss riktning eller att tidigare beslut omrp�vas. Ja forskning kan f�r�ndra b�de syns�tt och verksamheter Men n�r det g�ller forskning som ifr�gas�tter r�dande f�rh�llanden, forsknings som problematiserar och utmanar syns�tt och attityder tar det tid att f� betydelse. Det tar tid f�r f�rst�elseinriktad forskning att f� betydelse. Helga Nowotny beskriver det som om den typen av forskning sakta �kryper in� i organisationer. Man ska inte v�nta sig n�gra snabba effekter av samh�llsvetenskaplig och kritiskt granskande forskning. Den kan f� betydelse men det tar allts� tid.

15. Magnus Tideman H�gskolan i Halmstad Framtiden? P� v�g mot inkludering? P� v�g mot segregering? En skola f�r alla eller en skola f�r de flesta? Som jag inledde med �r retorik om en skola f�r alla och inkludering n�got vi levt med l�nge (om �n andra signaler fr�n den nya regeringen) men i praktiken ser vi allt mer segregerade l�sningar... S�rskole�kningen �r ett exempel, allt mer sm� undervisningsgrupper i grundskolan ett annat. Det som p� kort sikt kan vara en tilltalande attraktiv segregerad l�sning kan ha andra effekter p� sikt� Forskning som finns visar p� att segregerade l�sningar har olika effekter p� kort resp l�ng sikt f�r individer, familjer, skola och samh�lle. Men h�r finns ett stort behov av mer kunskaper. S�rskole�kningen, som nu planat ut eller kanske till och med avstannat, kan ses som en perifer f�reteelse som inte har s� stor betydelse. Jag menar att den av m�nga sk�l �r viktig och att den kan ses som ett uttryck f�r v�r grundh�llning till m�nniskor som befinner sig i gr�nslandet mellan det som i v�rt samh�lle betraktas som normalt respektive avvikelse . Den �r en utm�rkt illustration av det relativa i handikappbegreppet, ju b�ttre det generella systemet fungerar desto f�rre �r det som beh�ver s�rskilda insatser. Tv� viktiga framtidsfr�gor �r naturligtvis Vad denna p� kort tid dramatiska s�rskole�kning f�r f�r konsekvenser f�r i f�rsta hand de enskilda personerna i ett l�ngre perspektiv? Och i andra hand f�r vilken sorts samh�lle vi bygger? Vart �r vi p� v�g � inkludering � segregering, vilken sorts samh�lle bygger vi Det �r fr�gor som till stor del kommer att avg�ras av faktorer som i f�rsta hand inte �r forskningsresultat, i varje fall inte samh�llsvetenskapliga s�dana, men d�r jag �r �vertygad om att det kritiskt granskade och besv�rligt ifr�gas�ttande forskning m�ste spela en roll f�r att vi ska f� en st�ndig debatt om hur vi ska skapa ett samh�lle d�r m�nniskors olikheter inte ses som problem utan som en tillg�ng och d�r alla f�r f�ruts�ttningar f�r att vara delaktiga p� samh�llets alla arenor. Som jag inledde med �r retorik om en skola f�r alla och inkludering n�got vi levt med l�nge (om �n andra signaler fr�n den nya regeringen) men i praktiken ser vi allt mer segregerade l�sningar... S�rskole�kningen �r ett exempel, allt mer sm� undervisningsgrupper i grundskolan ett annat. Det som p� kort sikt kan vara en tilltalande attraktiv segregerad l�sning kan ha andra effekter p� sikt� Forskning som finns visar p� att segregerade l�sningar har olika effekter p� kort resp l�ng sikt f�r individer, familjer, skola och samh�lle. Men h�r finns ett stort behov av mer kunskaper. S�rskole�kningen, som nu planat ut eller kanske till och med avstannat, kan ses som en perifer f�reteelse som inte har s� stor betydelse. Jag menar att den av m�nga sk�l �r viktig och att den kan ses som ett uttryck f�r v�r grundh�llning till m�nniskor som befinner sig i gr�nslandet mellan det som i v�rt samh�lle betraktas som normalt respektive avvikelse . Den �r en utm�rkt illustration av det relativa i handikappbegreppet, ju b�ttre det generella systemet fungerar desto f�rre �r det som beh�ver s�rskilda insatser. Tv� viktiga framtidsfr�gor �r naturligtvis Vad denna p� kort tid dramatiska s�rskole�kning f�r f�r konsekvenser f�r i f�rsta hand de enskilda personerna i ett l�ngre perspektiv? Och i andra hand f�r vilken sorts samh�lle vi bygger? Vart �r vi p� v�g � inkludering � segregering, vilken sorts samh�lle bygger vi Det �r fr�gor som till stor del kommer att avg�ras av faktorer som i f�rsta hand inte �r forskningsresultat, i varje fall inte samh�llsvetenskapliga s�dana, men d�r jag �r �vertygad om att det kritiskt granskade och besv�rligt ifr�gas�ttande forskning m�ste spela en roll f�r att vi ska f� en st�ndig debatt om hur vi ska skapa ett samh�lle d�r m�nniskors olikheter inte ses som problem utan som en tillg�ng och d�r alla f�r f�ruts�ttningar f�r att vara delaktiga p� samh�llets alla arenor.