Rätt till litteratur och information – LL allt viktigare för många

1. Rätt till litteratur och information – LL allt viktigare för många Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV

2. Vad är LL? Standardspråk Standardspråk är den språkform som är gemensam för olika ålders- och yrkesgrupper, som till sin form följer skriftspråket, använder ord som är allmänt kända (eller åtminstone förklarar specialtermer) och är enkel till sin struktur. LL-språk Lättläst språk, allmänt kallat LL, är enklare än standardspråk både vad gäller ordförråd, uppbyggnad och innehåll.

3. Vad är LL inte • LL är inte (enbart) välskriven, flytande prosa • LL är inte samma som klarspråk • LL är inte (enbart) förkortad text • LL är inte (enbart) text skriven med stor stil • LL är inte samma som nybörjarböcker • LL är inte barnböcker (även om det också finns LL-böcker för barn)

4. Vad kännetecknar en LL-text En LL-text ska vara lätt att ta sig igenom, lätt att ta till sig, lätt att minnas och lätt att förstå. (Centrum för lättläst, Sverige) En LL-text kan vara skriven direkt i lättläst form eller vara en omarbetad version av en svårare text. Hur lätt en LL-text är varierar beroende på målgruppen.

5. Vad kännetecknar en LL-text? En LL-text • Innehåller få svåra ord • Är ofta kortare än vanlig text • Tar inte förhandskunskap för given • Är skriven med rak ordföljd • Undviker många eller inskjutna bisatser, men innehåller tillräckligt med bindeord för att klargöra orsakssamband och för att texten inte ska vara för hackig. • Undviker bildspråk och metaforer

6. Vad kännetecknar en LL-publikation? En LL-publikation • Har redig och enkel layout • Har enkla och tydliga bilder som stöder texten • Tydliga mellanrum mellan raderna • Smala spalter och radbrytning för att underlätta läsningen

7. Vem kan ha nytta av LL? LL görs för människor som av olika orsaker har svårt att läsa och/eller förstå vad de läser. Det kan alltså handla om tekniska svårigheter att avkoda texten, svårigheter att förstå innehållet eller både och.

8. Vem kan ha nytta av LL? Människorsomkanbehövalättlästfinnsbland annat i följandegrupper: • Personermedolikahandikappsomutvecklingsstörning, autism, afasiellerdysfasi. • Personersomharläs-ochskrivsvårigheter, tillexempeldyslexi. • Personermeddemensellermycketgamlamänniskor. • Personersomintehar svenska sommodersmål, t.exinvandrare, teckenspråkiga, språkstuderande. Utöverdessagrupperkanocksåtillexempelpersonermed psykiskohälsa, utslagna, läsovanaochskolelever ha nytta av lättläst.

9. Vem kan ha nytta av LL? • Alla personer inom de här grupperna behöver naturligtvis inte LL. • En del behöver lättlästa texter under en övergångstid, andra kan behöva det hela sitt liv.

10. Varför behövs LL? • LL är en demokratifråga. Alla ska ha rätt att kunna ta del av kultur och information på ett sätt som de kan ta till sig. • LL är ett hjälpmedel för att öka tillgängligheten till kulturen och informationen för personer som har ett läshandikapp.

11. Varför behövs LL? LL-böcker och LL-information ger personer med läshandikapp bättre förutsättningar att vara delaktiga i samhället och att påverka sitt eget liv. LL-böcker kan erbjuda svaga läsare en möjlighet till identifikation, ett vidgat livsrum, bearbetning av känslor, träning i relationer, stöd i det praktiska livet...

12. LL-böcker • Allt från deckare och kärleksromaner till faktaböcker finns. • Kan vara skrivna direkt i lättläst form eller vara en återberättad lättläst version av en känd bok.

13. LL-böcker En bearbetning av en boktilllättlästär en frittåterberättadtolkning av ursprungsboken. Återberättarenska: • förkortaochväljavadsomkommermed • göraspråketlättläst • se tillattLL-versionenbibehållerstämningen i ursprungsversionenochförmedlar det viktigaste av innehållet. Ursprungsversionenfinnskvar för alla somkanläsaden – LL-versionengersvagaläsare en chansattta del av det gemensamma kulturarvet!

14. LL-böcker Lärum-förlaget ger ut finlandssvenska LL-böcker och förmedlar LL-böcker från Sverige. Lärums senaste LL-böcker: • Filip och båten, Filip och tunneln. På gång: Filip och flyget - Finlands historia. På gång: Världshistorien • Teater, teater Lärum-förlaget har också gett ut Solklart-serien med lättlästa läromedel. www.larum.fi/shop

15. LL-böcker • LL-förlaget i Sverige ger ut 20 -30 LL-böcker per år. • Cirka 10 finska LL-böcker utkommer per år på olika förlag. • Arbetsgruppen för LL-litteratur beviljar statsstöd för utgivning av LL-böcker i Finland.

16. LL-Bladet • Lättlästnyhetstidningsomutkommervarannanvecka • skriveromhändelser i Finland ochutomlands, omkultur, sport ochunderhållning. • riktarsigtillmångaolikamålgrupper • utkommerocksåpåfinskamednamnet Selkouutiset • finnssomnättidningpåwww.digipaper.fi/ll-bladet.

17. LL-tidningar i andra länder • I Europa utkommerlättlästanyhetstidningarockså i Sverige, Norge, Danmark, Belgienoch Holland. • Därutöverutkommerlättlästatidningar för personermedutvecklingsstörning i fleraländer • I någraländerutkommerlättlästatidningar för invandrare, t.exSesam i Sverige

18. LL-broschyrer • LL-Center gör i samarbete med myndigheter, andra organisationer och företag. • Kommunalval, Goda råd om pengar, Så fungerar vår demokrati, Så här använder du biblioteket, FN:s handikappkonvention, Finlands riksdag, Finlands grundlag. På väg: Ny broschyr om EU. • Går ut med LL-Bladet och finns på Papunet-portalen.

19. www.papunet.net/ll • Artiklar ur LL-Bladet • LL-broschyrer i pfd-format och annan lättläst information • Omröstning, Tidens gång

20. Läsombud • Ett läsombud läser för och med personer som har svårt att läsa själva, t.ex personer med utvecklingsstörning eller äldre med demens. • Läsombudet förmedlar information om lättläst material till målgrupperna, samarbetar med biblioteken, leder läsgrupper eller läser individuellt.

21. Läsombud i Sverige • 5 000 läsombud utbildats under 15 år. • De flesta är anställda inom omsorgen och arbetar med personer med utvecklingsstörning eller äldre och dementa. Läsombud finns också bland biblioteksanställda. • Kommunala arbetsgrupper stöder läsombuden. • Biblioteken har en central roll: informerar läsombuden om material, inrättar LL-hörnor, ordnar LL-läsekvällar osv.

22. Läsombud i Norge • 600 läsombud har utbildats sedan 2003. • Verksamheten koordineras av biblioteken, som rekryterar och förmedlar läsombud. • Biblioteken samarbetar med organisationen Leser soker bok som beviljar bidrag till bibliotek som vill bli ”Bok til alle”-bibliotek.

23. Läsombud i Svenskfinland • LL-Center och Kårkulla samkommun provade den svenska modellen i ett småskaligt projekt 2006-2007. • De tre läsombuden samarbetade med biblioteken. • FDUV planerar ett treårigt läsombudsprojekt i samarbete med Kårkulla, Folkhälsans demenskunskapscenter, Äldrecentrum Österbotten, biblioteken och Svenska studiecentralen. • Målet är att skapa en bestående modell för verksamheten och ett nätverk av läsombud i hela Svenskfinland och småningom i hela landet.

24. Avhandling om LL-böcker på bibliotek LL-böcker på bibliotek En studie av bibliotekariers förmedlingsarbete av lättläst litteratur Av Stina Dahlberg, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, Avdelningen för biblioteks- och informationsvetenskap. Maj 2007

25. Avhandling om LL-böcker på bibliotek • Undersöker vad bibliotekarier har för tankar och uppfattningar kring LL-böcker och hur de förmedlar dessa böcker till potentiella läsare. • Läs avhandlingen på www.lattlast.se

26. Avhandling om LL-böcker på bibliotek Problem som bibliotekarierna uppmärksammar kring LL-böckerna: • Man känner inte till vilka alla målgrupper de riktar sig till. • Man är osäker på hur man ska bemöta potentiella LL-läsare utan att såra. • Målgruppen kanske inte alls hittar till biblioteket. • Ingen har specialansvar för LL-böcker, de faller mellan stolarna.

27. Avhandling om LL-böcker på bibliotek Rekommendationer som kommer fram i avhandlingen: • Aktiv marknadsföring av biblioteket och LL-böckerna till målgrupperna. • Tät kontakt med olika aktörer i närsamhället. • En eller två personer med LL-böcker som sitt ansvarsområde. • Tydligt märkta och välplacerade LL-hyllor, LL-hörnor, LL-läskvällar. • Projekt kring LL som stöd och styrning för bibliotekarierna -> Läsombud!

28. LL-symbolen I Finland känner man igen en LL-publikation på den här symbolen:

29. LL-Center • Ger ut LL-Bladet och LL-broschyrer • Gör bearbetningar av texter till lättläst • Ordnar kurser i att skriva lättläst • Bedriver olika projekt kring lättläst • Sprider information om LL • Samarbetar med finska Selkokeskus

30. Lärum • Ger ut finlandssvensk LL-skönlitteratur • Producerar LL-läromedel • Informerar om LL-material • Förmedlar LL-litteratur från Sverige • Förmedlar facklitteratur kring läs- och skrivinlärning • Informerar och ger råd om hur man kan använda LL i undervisningen

31. LL på internet • www.ll-center.fi • www.papunet.net/ll (lättläst) • www.larum.fi • www.larum.fi/shop (böcker) • www.digipaper.fi/ll-bladet • www.lattlast.se (Centrum för lättläst, Sverige) • www.easy-to-read-network.org