340 likes | 464 Views
Utvärdering av NKS-programmet 1998 - 2002. Beredskap, radiologiska konsekvenser och tvärgående aktiviteter. Raimo Mustonen Strålsäkerhetscentralen i Temamötet NKS idag och i morgon 19-21 mars 2002, Roskilde, Danmark. SBA - 1 Hotbilder. BOK - 1 Beredskap. SBA-2 Information. BOK - 2
E N D
Utvärdering av NKS-programmet 1998 - 2002 Beredskap, radiologiska konsekvenser och tvärgående aktiviteter Raimo Mustonen Strålsäkerhetscentralen i Temamötet NKS idag och i morgon 19-21 mars 2002, Roskilde, Danmark Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
SBA - 1 Hotbilder BOK - 1 Beredskap SBA-2 Information BOK - 2 Konsekvenser Beredskap, konsekvenser och tvärgående aktiviteter Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
BOK-1 Beredskap BOK-1: Beredskap mot kärntekniska olyckor • BOK-1.1 Laboratoriemätningar och kvalitetssäkring • BOK-1.2 Mobila mätningar och mätningsstrategier • BOK-1.3 Fältmätningar och data-assimilering • BOK-1.4 Motåtgärder i landsbruk och skogsbruk • BOK-1.5 System av strålningsövervakning i nordiska och Östersjöländerna • BOK-1.6 Beredskapsövningar Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
BOK-1 Beredskap mot kärntekniska olyckor Målsättning: Befrämja nordisk samsyn och utveckla strategier och metoder Förverkligande genom: - seminarier, workshop och träningskurser (5) - jämförelsemätningar av radionuklider (2) - jämförelser av använda software (2) - utredning av tekniker använda i laboratorier och provtagning - övningar (3) och fältmätningar, utveckling av gemensamma format - att stöda en Ph.D. student - utveckling av databaser om motåtgärders för- och nackdelar - kartläggning av moniteringsnätverk och beredskapsorganisationer - att exportera nordiska erfarenheter till andra länder Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
5 Cs-137 in Hay 4 3 Bq/kg 2 Activity, 1 0 SSI Prot. Cen. Risø I IOPAS NLH, N Res.Cen. Studsvik University Univeristy FOA NBC Rad.Pro.Inst. Nat.Env.H.C. Uni.-sjukhuset STUK, Helsinki Lat.Nat.Vet.Lab. Frodskaparsetur Est.Rad.Pro.Cen. Nat. Rad. Lat.Env.Data Joint Tartu Tartu Varför QA-samarbetet borde fortsättas? Results on Cs-137 activity concentration in an intercomparison sample of hay measured at laboratories in the Nordic and Baltic countries and in Poland in 1999 (NKS-19(2000)). Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Ett nytt sätt att använda resurser Number of correct isotopes (max 19) Identification of laboratory Antal rätta radionuklider rapporterade av laboratorier som deltog i jämförelsen av analysprogrammen för gammaspektrometri. 25 laboratorier deltog i övningen och tio av de kunde sända resultat i två timmar (BOK-1.1). Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Samarbetet med mobila mätsystem bör fortsättas Sammandrag om hur mätgrupperna i LIVEX-övningen lyckades hitta och identifiera gömda strålkällor i terrängen (BOK-1.2) Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Ph.D. programmet på data-assimilering Simultaneous field measurements on source term, atmospheric dispersion and resulted radiation field of 41Ar releases at Mol in Belgium. Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Motåtgärder i landsbruk • Web-baserad manual om motåtgärders för- och nackdelar och • genomförbarhet (Ett exempel av praktiska motåtgärder) • Web-manualen kommer att översättas till alla nordiska språken (?) • Kan användas i beredskapsplanering • Hoppas att det hjälper myndigheterna att harmonisera • motåtgärder i nordiska länderna Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Utvärdering av BOK-1 • Mycket enhetligt nordiskt projekt (även internationellt) • Bra koordinering och management • Verklig utveckling i kvalitetssäkring av laboratorienanalyser • Två laboratorier skaffat ackreditering (STUK och NRPA) • Verkliga steg till mer koherenta procedurer i beredskap • Verklig utveckling i fältmätningar • Ca. 16 miljoner DKK användes under fyra år • Producerade ett riktigt nordiskt mervärde Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
BOK-2 Konsekvenser BOK-2 Radiologiska och miljömässiga konsekvenser • BOK-2.1 Viktiga nordiska näringskedjor • BOK-2.1.1 Radioekologisk sårbarhet • BOK-2.1.2 Interna doser • BOK-2.2 Radioaktiva spårämnen i nordiska havsområden • BOK-2.2.1 Transport av radionuklider med havsvatten • BOK-2.2.2 Biologiska och biokemiska processer • BOK-2.3 Tillämpning av ICP-MS till analyser av radionuklider • BOK-2.4 Befrielsenivåer för radionuklider i trävaror Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
BOK-2 Radiologiska och miljömässiga konsekvenser Målsättning: Skaffa nya kunskap om konsekvenser av radioaktivt utsläpp i förbindelse med reaktordrift, hantering och deponering av använd kärnbränsle och radioaktivt avfall. Förverkligande genom: - fortsättning av pågående nationella undersökningar (många) - sammandrag av resultat från dessa undersökningar till nordiskt nivå ? - kombinering av gamla och de senaste nedfallsdata - att testa brukbarhet av UNSCEAR regression modeller till nordiska omständigheter - att undersöka inverkan av jodmånsparameter på radionuklidernas mobilitet - att undersöka långvariga trender av radionuklidernas beteende i semi-naturliga ekosystem - modelling av transport av radionuklider i stora havsområden - seminarier, workshop, jämförelsemätnignar osv. Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Beslut av BOK-2 Steering Group • Basera projektet på pågående undersökningar i olika nordiska länderna • Ha en bred focus och tillåta så många forskare som möjligt att delta i projektet • Tolkning av resultaten, undersökningar och publikationer borde göras av var och en grupp, inte tillsammans • Samarbetet borde koncentreras till metoder och sakkunskapen, inte till resultaten Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Radioekologisk sårbarhet • Definition inte klar på nordiskt eller internationellt nivå • BOK-2 har tagit följande ämnen i studien av sårbarhet: • kombinering av gamla och de senaste nedfallsdata för att testa de traditionella UNSCEAR regression modellerna • förutspå radioaktivt nedfall med användning av nedbördsmängder • inverkan av jodmånsparameter till radionuklidernas mobilitet • radionuklidernas beteende i semi-naturliga ekosystem (får-projektet) • radiostrontium i mjölk • plutonium i sjöar och skogar Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Calculated and measured Cs-137 deposition 5000 Cs, measured Cs, calculated 4000 precipit., mm 3000 precipit., mm/weighted 2000 1000 0 Radioaktivt nedfall / nederbörd 2500 2000 1500 Ann. precipitation,mm Cs-137 Bq/m2 1000 500 0 TEI KIR VIK GRI RJU STH HEL HOL KEF GRV GRF NAU BAR FAG MYR MAN Sampling site BOK-2 har visat att nederbördsmängder kan utnyttjas i uppskattning av radioaktivt nedfall om det finns inte tillräckligt nedfallsdata Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Igen ! Fortsätta QA-samarbetet 60Co i förra programmet 60Co i BOK-2.1 Jämförelse av resultaten på 60Co i hellkropsfamtom vid interkalibreringar i BOK-2 och i det förra NKS-programmet. Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
250 99Tc Sellafield La Hague 200 Fucus serratus 200 150 /kg d.w. 160 Bq / year 120 100 TBq 80 50 40 0 0 1970 1980 1990 2000 Year Transport av 99Tc från Sellafield BOK-2 har visat att det tar ungefär 4-5 år för 99Tc från Sellafield att upphinna Sveriges kustområde. Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Transport av 99Tc från Sellafield Transporttider och tranferfaktorer av 99Tc från Sellafield till nordiska havsområden (BOK-2.2). Idag har alla nordiska länderna kapacitet och kompetens att mäta technetium i miljöprov. Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Varför är Östersjön så sårbar? BOK-2 har visat att ungefär 300 TBq av 137Cs har runnit till Östersjön under tio år efter Tjernobyl-olyckan. Detta är ca. 7 % av det totala nedfallet till Östersjöns rinningsområde. Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Brukbarhet av ICP-MS • kan användas till analyser av tunga isotoper • kan tillämpas också till lättare isotoper (t.ex. 99Tc) • observationsgränser är tillräckligt låga till miljöprov • dyr investering, samarbetet värd att rekommendera Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Radioaktivitet, skogar och trävaror • Skogar är viktiga till de nordiska länderna • Aktivitetshalterna i träd är låga men fortsätter att stiga upp • Skyddet av växande skogar borde tas allvarligt • Idag har vi inga strålskyddsproblem • I framtiden vi kan ha svårigheter med handel av trävaror (som Vitryssland, Ukraina och Ryssland har idag) Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Utvärdering av BOK-2 • Mer heterogen projekt än BOK-1 • BOK-2 har producerat ny kunskap om radionuklidernas beteende i miljön • BOK-2 har utvecklat kompetensen i mätmetoder (ICP-MS, 99Tc) • Har utvecklat procedurer för beredskapssituationer (hellkropsmätningar) • Har samlat ihop unga och äldre forskaren (kompetensbevarande och -utveckling) • Ca. 12 miljoner DKK användes under fyra år Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Utvärdering av BOK-2 The Steering Group of BOK-2 decided that interpretation of data, research and publishing should be done by each group, not jointly. Co-operation should focus on methods and expertise, not results. • De nordiska perspektivet mycket brett • stort antal nordiska forskare, unga och veteran, samlats ihop • alla nordiska länderna och Färöarna deltog i projektet • kompetensen utvecklats, bra kontakter med universiteten • livligt informationsutbyte • Det nordiska mervärdet • kunde ha varit bättre genom att koncentrera sig till gemensamma ämnen • sammandrag om resultatens betydelse på nordiskt nivå inte så lätt Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Det nordiska mervärdet? The Nordic added value ? Should we try to define its content? • Nordic dimension - how broadly the Nordic countries/laboratories are involved? (Det nordiska perspektivet) • Critical mass - does the project help to establish a critical mass in human, material and financial terms? • Contribution to the NKS-policy - does the project implement or enhance one or more components of the NKS-policy? Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
SBA - Tvärgående aktiviteter SBA-1 Kärntekniska hot i närområden av de nordiska länderna • SBA-1A Hot av kärntekniska anläggningar - existerande information • SBA-1B Kunskapsbas om hotbilder • SBA-1B.1 Kunskapsbas • SBA-1B.2 Litteraturdatabas SBA-2 Information • Hur borde man informera om svåra ärenden? • Hur delas ut information på förhand? • Hur informerar man om NKS? Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
SBA-1 Kärntekniska hot i närområden Målsättning: Producera databaser om kärntekniska anläggningar i närområden av de nordiska länderna och om hotbilder som dessa anläggningar representerar. Förverkligande genom: • att utarbeta en litteraturdatabas, och • en kunskapsbas om risker och konsekvenser av olyckor Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
SBA-1 litteraturdatabas http://www.svanhovd.no/ nrpa/nks/sok/htm Litteraturdatabas om kärn- tekniska hot, radiologiska konsekvenser av olyckor, och tekniska beskrivningar om kärntekniska anläggningar, ubåtar och skepp innehåller sammandrag och bibliografisk information om ungefär 500 artiklar och rapporter. Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
SBA-1 kunskapsbasen • Kunskapsbasen innehåller • information om: • kärnkraftverken i Kola, • Leningrag och Ignalina • atomdrivna isbrytare och • ubåtar • dumpning av kärnavfall i • nordiska haven • beredskapsorganisationer • och strålningsövervakning • i nordiska och Baltiska • länderna och i Ryssland • relevanta kartor • Internet-länkan till • litteraturdatabasen • Internet-länkan till NKS- • hemsidan Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Utvärdering av SBA-1 • Projektet har gått till den definierade målsättningarna • Alla resultaten är inte ännu färdiga • Både litteraturdatabasen och kunskapsbasen är så viktiga informationskällor att de bör tas i operativt bruk • Både databaserna kan utnyttjas i beredskapssituationer • Myndigheterna borde fatta beslut om deras underhåll och utveckling • SBA-1 använde ca. 2 miljoner DKK under fyra åren • Producerade ett riktigt nordiskt mervärde Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
SBA-2 Information Målsättning: - Hur borde man informera om svåra ärenden i modern samhället? - Hur delas ut information på förhand? - Hur informerar man om NKS? Planerat förverkligande genom: • Undersökning om strategier om nordiska myndigheter och deras attityder på information om strålning • Nya kanaler och målgrupper för kommunikation om risker • Kontaktseminarier för myndigheter, industri och media • Fact-finding mission till Sellafield för myndigheternas informationschefer, experter och journalister (sk. Journalistkurssen) • Generell information om NKS • Revidering av "Basfakta" • En kurs om informationsrutiner till informationschefer av myndigheter • NKS hemsidor Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Genomförda aktiviteter • En workshop om information till projektledaren och några projektdeltagare hösten 1998 • Journalistkursen till Sellafield hösten 1998 • Inga rapporter tillgängligt • Projektet fick ny ledaren och omorganiserades i början av 2000 • Projektledarens organisation ville inte avsätta resurser till SBA-2 • NKS-styrelsen beslöt på hösten 2000 lägga ner hela projektet Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Utvärdering av SBA-2 • Stora svårigheter strax från början • planeringen var inte tillräckligt konkret • flera personombyte i deltagande organisationer • rapporteringen förverkligades inte alls • Ansvariga myndigheterna och finansiärerna borde sitta ner och begrunda hurdana tjänster de behöver från NKS vad gäller information. Efterfrågan borde komma från deras sida. • SBA-2 använde ca. 0,23 miljoner DKK (förlorade resurser) • (Byrån har utvecklat NKS-hemsidor under de ifrågavarande perioden). Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Slutsatser om BOK och SBA • BOK-1 och BOK-2 koncentrerades sig till relevanta ämnen och producerade nyttiga resultat och nya kunskap • BOK-1 utvecklades koherens i nordiskt samarbete om beredskap • BOK-2 var litet heterogen och sammandrag av resultatens betydelse på nordiskt nivå är inte så lätt • SBA-1 utvecklade utmärkta informationskällorna som bör slutföras • SBA-2 lyckades inte med sina målsättningar Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM
Allmänna rekommendationer • NKS-samarbetet bör fortsättas • Delning av det nya NKS-programmet till två områden är motiverad • Reaktorsäkerhet inklusive radioaktivt avfall • och avveckling (programområde R) • Beredskap inklusive radioekologi och beredskapsrelaterad • information/kommunikation (programområde B) • Aktiviteter av NKS borde koordineras med EU’s R&D • Alla nordiska länderna kan delta i EURATOM-forskningen • Undvika overlapping med EU-forskningen • Utredning av NKS’s roll i den nya strukturen av EU-forkningen • NKS’s roll som en kompetensbevarare och -utvecklare • borde utredas • Samarbetet med universitet och högskolor • Skyddet av miljön borde tas i det nya programmet • Utveckling av arbets- och rapporteringsprocedurer Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM