Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

1. Jordbrukets möjligheter och utmaningar inom bioenergiområdetSeminarium Bioenergi - Jordbruksverket 27 september, Jönköping Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

2. ”Proppen ur” - många drivkrafter samverkar Tillförsel Avsättning • Jordbrukspolitik • Världsmarknads- priser •Teknikutveckling • Energipolitik • Miljöpolitik • Råoljepriser • Teknikutveckling Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

3. Biobränsleanvändning idag(Totalt 405 TWh varav 25 % biobränslen) El Olja Övrigt Biobränsle Industri (36 %) (10-20 år) Bostäder (29 %) (10-20 år) Transport (2 %) (10-20 år) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

4. Möjligheter – potentiell avsättning av biomassa inom 10-20 år • Värme ≈ 15-25 TWh(fjärrvärme, närvärme, småskalig pelletseldning, gårdsvärme mm) • El ≈ 15-30 TWh(kraftvärme i fjärrvärmesystem & skogsindustrier, småskalig biogas mm) • Drivmedel ≈ 30-55 TWh(≈ 20%:etanol, RME, biogas, termisk förgasning – DME, metanol, FT-diesel, metan) Summa: 60-110 TWh (jmf med 110 TWh idag !) (totalt producerar jordbrukets växtodling brutto ≈ 78 TWh idag) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

5. (Totalt cirka 8 TWh tillgängligt av 31 TWh brutto) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

6. (Totalt cirka 4,5 TWh biogas från gödsel teoretiskt möjligt) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

7. (ton ts/ha, år) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

8. (ton ts/ha, år) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

9. (ton ts/ha, år) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

10. Exempel åkermarksbehov40 TWh biomassa till drivmedel(≈ 20% av dagens användning) • Alternativ 1: Genomsnittlig mix av olika energigrödor • Alternativ 2: Som A1 men odling på något sämre åkermark • Alternativ 3: Som A1 men prioritering på högavkastande grödor Alt. 1: (55 %) Alt. 2: (69 %) Alt. 3: (46 %) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

11. (1 m3 olja ≈ 10 MWh) *(Nettoutbyte = Bruttoproduktion – total energiinsats; Götalands södra slättbygder) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

12. RME & etanol Biogas - vall Biogas& etanol -s.betor Biometan -salix Etanol& biogas - vete Metanol / DME -salix *(Baserat på nettodrivmedelsutbyte; Götalands södra slättbygder) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

13. Raps till RME Vete till etanol Vete till etanol & biogas Vete till biogas Vall till biogas Raps till RME & biogas (Källa: Mikael Lantz, Miljö- och energisystem) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

14. Utmaningar! Råvaruleverantör • Kunskap • Lönsamhet • Riskallokering • Kapitalförsörjning • Växtförädling • Teknikutveckling • Attitydförändring Stora anläggningar Energileverantör Småskaliga förädlingssystem Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

15. Kunskap! • Ny och kompletterande rådgivningsverksamhet krävs -”jordbruksrådgivare” med fokus på produktion och ”energirådgivare” med fokus på vidareförädling och avsättning (t ex kartläggning av lokala marknader) - ny typ av samarbeten (med aktörer inom energibranschen) • Nya utbildningar - t ex högskoleingenjörer inom småskalig bioenergiteknik och bioenergisystem - t ex kvalificerad yrkesutbildning (KY) med mer praktisk inriktning • Informationsspridning - samordnad och marknadsanpassad information mot presumtiva kunder Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

16. Lönsamhet & risk! • Jordbrukspolitik (CAP) - För höga gårdsstöd och låga energigrödsstöd = ofta lönsamt att träda i stället för att odla energigrödor (framförallt på mer lågavkastande marker) - Spannmål (etanol & förbränning) och raps (RME) lönsamt på bättre marker • Riskallokering - Salix är också lönsamt men hämmas ofta av dålig riskallokering (jordbrukaren står för huvuddelen) - Utveckling av kontraktsförfarande (jordbrukaren står för odlingsrisken och värmeverket för prisrisken!) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

17. Kapitalförsörjning! • Kreditgivning - Jordbruksföretag ofta högt belånade – banker restriktiva med nya lån till t ex investeringar i förädlingsanläggningar för biobränslen • Riskkapital - Riskkapital inom lantbruksorganisationen (t ex LRF) - Samfinansiering med ”kapitalstarka” aktörer (energibolag, riskkapitalfonder mm!) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

18. Växtförädling & teknikutveckling! • Växtförädling - Förädling av befintliga grödor utifrån nya ”energi-relaterade” krav - Förädling av nya energigrödor (salix, energibetor, hampa, majs osv) • Teknikutveckling - Utveckling av ny odlings- och skördeteknik - Utveckling av nya hanterings- och lagringssystem - Utveckling av ny förädlings- och omvandlingsteknik Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

19. Attitydförändringar! • Åkermark ska användas för livsmedelsproduktion! - Förr: Ett lass potatis och ett lass ved till bränneriet! • Sysselsättningsbrist - Ersätta minskat arbete vid odling med ökat arbete i egen vidareförädling (pellets, färdig värme, drivmedel osv) • Landskapspåverkan - Fult eller fint: lokalisering kan avgöra! (liksom för biologisk mångfald) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

20. Det svenska energisystemet % 100 (bl a 1 miljon hektar havreodling för dragdjur) (1 miljon hektar energiodling?) 75 Olja Kol Biobränsle 50 25 1900 1950 2000 2050 1850 År Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

21. Slutsats Möjligheterna är stora men utmaningarna är många - här krävs en kraftsamling inom jordbruksnäringen och en samverkan med energibranschen, finansiärer och övriga relevanta aktörer samt politiska beslutsfattare Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola