Läran om det verkliga - ontologi

1. Läran om det verkliga - ontologi • Frågor berör ’metafysik’ – bakgrund hos Aristoteles som också intresserade sig för frågor som inte kan undersökas eller avgöras naturvetenskapligt (Efter fysik – meta ta fysika) • begreppet ’metafysik’ används därefter på ett dylikt sätt • samtidigt har begreppet kommit att behandla frågor om ’tillvarons innersta väsen’, ’alltings ursprung’, eller ’alltings mål’, ’meningen med tillvaron’ • För Kant var metafysik det som låg bortom vår kunskaps gränser • ’metafysik’ används också som ett direkt skällsord för det slags filosofi eller teologi man inte tycker om • Frågan om vad som egentligen är verklighet är en klassisk och typisk metafysik frågeställning – dvs. frågan om verklighetens natur eller väsen • - vi talar då ofta om ’ontologi’ – läran om varat

2. Verklighetsförståelse • FINNS DET BARA ETT SÄTT ATT TALA OM NÅGOT SOM VERKLIGT? • ”Gud existerar, men i en annan verklighet än vår” • ”jag tror inte längre att din kärlek är verklig” • ”Det är egentligen inte en riktig verklighet, utan något skenbart verkligt” • ”Jag tycker det här är så overkligt” • ”det här är inte ett berg, utan en kuliss som användes i filmen...” • ” jag var på Cinema 2000, kusligt, allt kändes så verkligt...” • ”The reality is, that there were enough space to store a lot of biological weapons” (USA:s försvarsminister D. Rumsfeldt 4.2.2004)

3. Verklighetsförståelse • Övningsuppgift: • Gruppuppgift: reflektera över påståendet ”Allt i vår verklighet kan återföras till materiella enheter”. • T.ex. ”tankar”, ”känslor”, ”idéer”, ”Gud”, ”avsikter”, ”själen”, ”döden”, ”båtar”, ”blå”, ”dofter”, ”primtal”, ”kvadratroten”, ”maskrosroten”, ”släkten”, ”mentala problem”, ”drömmar”, ”sorg”, ”längtan”, ”glädje”, ”skratt”, ”skönhet”, ”den heliga anden”, ”den gröna ankan”, ”psyke”, ”SYND”, ”SKULD”,

4. Verklighetsförståelse • Anta att någon ställer frågan: Vad består världen av? (vem skulle ställa en sådan fråga? I vilken situation skulle en sådan fråga vara begriplig eller akut?) • Vi kunde tänka oss att få följande svar: • 1) man räknar upp en massa föremål; berg, stolar, bord, soffor, människor etc. • det gemensamma för dessa exempel är att de är materiella enheter som kännetecknas av att de • a) har ett läge eller utsträckning i rummet • b) har existens i tiden • Detta innebär att man kan ställa frågor som ’var finns bilen?’, ’hur stor är din bil?’ och ’hur länge har du haft denna bil?’

5. Verklighetsförståelse • 1-2) Svar som berör materialla enheter kan indelas i två olika grupper, nämligen • a) allmännamn, dvs. sådana som gäller för varje enhet av ett visst slag – t.ex. ’hund’, ’båt, ’flagga’ etc. • - här gäller det att fastslå om något tillhör denna grupp, om något har den karaktäristiska egenskapen • b) egennamn som hänför sig till en individ i en enhet, t.ex. ’Nadja’ (vår hund), ’Hugo Boss’, ’dendär långa mannen’, ’Finlands nuvarande president’ etc.

6. Verklighetsförståelse • När det gäller egennamn kan det vara mera komplicerat – hur avgör man om det är fråga om samma individ? • i normala fall utgår i som tidigare som utsträckning i tid och rum : • a) en och samma enhet kan inte finnas samtidigt på två ställen • b) om en enhet eller ting upphört att existera kan den inte senare existera på nytt • c) Vi lär oss att fästa vår uppmärksamhet på olikheter och det som skiljer individer från varandra

7. Verklighetsförståelse • ex. en man som dör – och senare träffar vi en man som på alla sätt är som den mannen vi kände men som dog – Skulle vi i det fallet säga att det är samma individ som igen börjat existera? • begreppet ’individ’ hör därför nära samman med begreppet ’identitet’ • viktig koppling eftersom vi ständigt talar om samma individ trots att han eller hon förändras • ex. en människa som förlorar minnet är inte en människa som upphört att vara den hon var tidigare utan en människa om vilken vi säger att hon inte vet vem hon är.

8. Verklighetsförståelse • 3) Existerar allmänbegrepp i verkligheten? • ex. ’röd är en färg’ • inte om någon konkret egenskap hos något speciellt föremål utan om egenskapen ’att vara röd’ i allmänhet • allmänbegrepp förefaller vara nödvändiga för att vi skall kunna förstå det gemensamma hos olika föremål för att kunna klassificera dem som tillhörande samma slags föremål –t.ex. ’stol’ • det gemensamma i alla stolar som gör att vi förstår olika slags stolar som tillhörande gruppen ’stolar’

9. Verklighetsförståelse • ’rödhet’ i ett sådant fall är ju ingen materiell enhet utan en abstrakt enhet – ett allmänbegrepp (universalier) • dylika allmänbegrepp existerar visserligen, men de har inte någon rumsutsträckning och inte heller i någon (entydig) tidsdimension • Vi frågar t.ex. inte ’hur lång är röd?’ eller ’när uppstod rödhet?’ eller ’när slutar rödhet att existera?’ (däremot kan ett enskilt föremål bli rött ett sluta att vara rött!) • samma sak gäller för matematiska utsagor: ’1+5 = 6’ beskriver inte förhållandet mellan olika ting utan mellan olika tal trots att vi kan använda tal för att räkna konkreta föremål • matematiska utsagor tycks gälla tidlöst

10. Verklighetsförståelse • Kan man då säga att allmänbegrepp är eviga och oföränderliga? – alla enskilda bord kan byggas och förstöras men begreppet ’bord’ kvarstår ju. • Jfr. Realism = begreppen existerar i verkligheten • Nominalism = allmänbegrepp finns visserligen, men inte i verkligheten utan i språket

11. Verklighetsförståelse • 4) Existerar själsliga entiteter i verkligheten? • en del filosofer (och andra vetenskapare ! ) menar att det enda som existerar i verkligheten är materiella enheter samt i vilket tillstånd de befinner sig i, vad som sker med dem och hur vi talar om dem. • detta är en ontologisk position som kallas Materialism ( inte att förblanda med att man eftersträvar materiella värden eller att ha materialistiska värderingar)

12. Verklighetsförståelse • Problematisering: • tänk t.ex. på ’oj, jag glömde att gå till stan’ eller ’hon kunde inte komma eftersom hon har tandvärk’ eller ’jag har svårt att besluta mej för vart jag skall resa nästa vinter’ • vari består ’att glömma’, ’att ha tandvärk’ eller ’att försöka besluta sig’? • dessa sakförhållanden kännetecknas INTE av samma kännetecken som fysiska företeelser. • Vi lokaliserar inte dylika sakförhållanden – Vi säger INTE: ’mina tankar kring vår vänskap var i trädgården i morse’ eller ’mitt beslut att resa till Paris fattades bakom mitt högra öga’

13. Verklighetsförståelse • eller ’ jag älskar henne med min vänstra fot – ofta på morgnarna’ eller liknande… (Dock vanligt att våra tankar strävar i denna riktning!) • dylika företeelser (tankar, avsikter, känslor, motiv, etc.) kallas ofta för själsliga företeelser • de är som sagt INTE lokaliserade, men de finns däremot i tidsdimensionen • ex. ’ när lärde du känna henne?’ eller ’hur länge har du levt med detta svåra beslut?’ är fullt begripliga frågor