KUNSKAPSBEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING I MODERSMÅL

1. KUNSKAPSBEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING I MODERSMÅL Skapad av: Magdalena Misiurkiewicz Centrum för tvåspråkighet, Västerås

2. All bedömning av inlärningsprocesser bygger på en kunskapssyn – medveten eller omedveten Magdalena Misiurkiewicz

3. Hur vi ser på kunskap och lärande påverkar: • Hur vi ser på bedömning av lärandet • Vad vi bedömer • Vilka underlag som samlas in • Vilka underlag vi använder Magdalena Misiurkiewicz

4. En kunskapsdefinition: • Kunskap är en kombination av olika kvaliteter: • Fakta • Färdighet • Förståelse • Förtrogenhet Magdalena Misiurkiewicz

5. Hur vet jag att någon annan: • kan fakta? • har en färdighet? • är förtrogen med något? • förstår något? Magdalena Misiurkiewicz

6. Bedömning… • Modersmålslärarens bedömning ska utgå ifrån kvalifikation – ej selektion. • Skolan ska garantera att de kunskapskrav som formuleras i styrdokumenten är uppnådda. • Kommunikationen med föräldrarna fokuserar på elevens prestationer i förhållande till mål och kriterier. Magdalena Misiurkiewicz

7. Bedömningens syfte: • Formativa bedömningar – skall påverka elevernas beteende i linje med de uppsatta målen • Summativa bedömningar är kopplade till någon form av betygsättning av elevernas prestationer Magdalena Misiurkiewicz

8. Dokumentera bedömnings resultat • Formativa syften kräver utförligt konstruktiv och kvalitativ feed back (längre förklaringar och tips på språk- och kunskapsutveckling i modersmål) Det är kontinuerligt bedömningsprocess, där elever får förståelse för vad som ska läras. Detta bedömning enligt forskning ökar elevernas lärandet. • Summativa bedömningar kan ges i form av poäng (prov resultat eller betyg) Magdalena Misiurkiewicz

9. Bedömningens syften • Diagnostiskt (elevens aktuella kunskapsnivå) • Formativ (stöd i lärandet) • Summativ (betygsättning) • Evaluerande (undervisningens resultat) Magdalena Misiurkiewicz

10. Exempel på provformer: • Objektiva svarsformat – elever ska få möjlighet att uttrycka sina åsikter och visa sin kunskap genom att använda egna tolkningar och ord • Uppsatsfrågor – där eleverna kan reproducera kunskap, tillämpa kunskap, läsa problem eller visa sin kreativitet med stöd av böcker, Internet och egna upplevelser och iakktagelser • Portfölj • Presentationer (muntliga, Power Point) Magdalena Misiurkiewicz

11. Viktigt med varierande bedömningsmetoder • Eleven ska ges möjlighet att bedömas så att han/hon kan utveckla sina kunskaper i modersmålet samt att denne bygger upp fler ”starka sidor” • Vi modersmålslärare måste tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intensioner och kriterier på framgång Magdalena Misiurkiewicz

12. Läraren är viktig för eleven • Vi måste skapa effektiva klassrumssamtal, frågor, aktiviteter och uppgifter som gör att de ser sin kunskapsutveckling • Ge feedback ! • Aktivera eleverna som resurs för varandra - grupparbete Magdalena Misiurkiewicz

13. Hur är ett bra prov? • Prov ska uppfylla sina syften • Det bidrar till bredd och allsidighet i bedömningsunderlaget • Det fungerar som ett lärt tillfälle Magdalena Misiurkiewicz

14. Bra provfrågor? • De undviker att begränsa eleverna eller svaren • De ska ge utrymme för berättande, förklaring, tillämpning • Hellre få och breda frågor än många med fakta svar • Ska spegla kursplanens (i modersmål) kunskapssyn Magdalena Misiurkiewicz

15. Exempel på frågetyper: 1. Reproducerande frågor ”Under vilken period pågick andra världskriget?” 2. Problemlösningsfrågor ” Vilka konsekvenser fick andra världskriget?” 3. Kreativa uppgifter ” Året är 1939.Du är Anne Frank för en dag. Beskriv ett händelseförlopp och dess betydelse för Anne Franks livssituation” Magdalena Misiurkiewicz

16. VARFÖR BETYG? • URVALSFUNKTION • INFORMATIONSFUNKTION • KONTROLLFUNKTION • MOTIVATIONSFUNKTION • DISCIPLINERINGSFUNKTION Magdalena Misiurkiewicz

17. Vad ska betygsättas och vad gäller för betygssättning? • Endast det som anges i kunskapskraven • Ska vara rättvis och likvärdig • Är myndighetsutövning • Ska gälla kunskaper i modersmålet Magdalena Misiurkiewicz

18. Betygsskalan • Betyg sätts efter en nationell betygsskala med sex steg. • Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänd resultat. Magdalena Misiurkiewicz

19. Läraren ska inför betygssättningen göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. • Det är de kunskaper eleven har vid betygstillfället som ska betygssättas. • Eleven kan dock inte visa alla sina kunskaper precis då och läraren bör därför kontinuerligt dokumentera elevens kunskaper. Magdalena Misiurkiewicz

20. Det finns en risk för att skriftliga prov överbetonas.  • Eleverna ska veta när de blir bedömda • En elev kan visa sitt kunnande på många sätt. Förutom genom tal och skrift kan det ske med hjälp av tecknade bilder, datoranimationer, bildspel, videoinspelningar, dramatiseringar, praktiska arbeten eller andra redovisningsformer. Magdalena Misiurkiewicz

21. Elevens uppförande ska inte påverka betyget • Läraren ska kunna kommunicera med sina elever om elevernas bedömningar så att eleverna förstår vad de får betyg på Magdalena Misiurkiewicz

22. Viktig! • 18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet Lag (2010:2022). Magdalena Misiurkiewicz

23. Hur ser vi på bedömningar som lärare? • Är det möjligt att elever får betyget A? • Ser jag förmåga eller oförmåga då jag bedömer? • Hur ser mina frågor ut? Är de kontrollerande eller utvecklande? • Tar jag fasta på att kvalitén på frågorna avgör kvalitén på svaren? • Ser sig eleverna som kompetenta hos mig? Kunnande stärker självförtroendet! • Hur tänker jag runt elever som säger ”Jag kan inte” ”Jag vill inte”? Magdalena Misiurkiewicz

24. Källor: • Nilsson: Elevforskning i grundskolan ( 2004) • Samuelsson & Nordgren (red): Betyg i teori och praktik (2008) • Kursplan för ämnet modersmål LGR11 • Skolverket: Kunskapsbedömning i skolan (2011) Magdalena Misiurkiewicz