N got om hur elever med andra modersm l n svenska kan lyckas i matematik

1. N�got om hur elever med andra modersm�l �n svenska kan lyckas i matematik

2. eva.noren@lhs.se 2 L�roplanen En likv�rdig utbildning Undervisningen skall anpassas till varje elevs f�ruts�ttningar och behov. Den skall med utg�ngspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, spr�k och kunskaper fr�mja elevernas fortsatta l�rande och kunskapsutveckling. (sid. 4)

3. eva.noren@lhs.se 3 H�nsyn skall tas till elevernas olika f�ruts�ttningar och behov. Det finns ocks� olika v�gar att n� m�let. Skolan har ett s�rskilt ansvar f�r de elever som av olika anledningar har sv�righeter att n� m�len f�r utbildningen. D�rf�r kan undervisningen aldrig utformas lika f�r alla. (sid 4)

4. eva.noren@lhs.se 4 Skolverket den 14 augusti Drygt �tta procent inte godk�nda i matematik Av de enskilda �mnena �r det 8,5 procent som inte n�r m�len i matematik vilket �r h�gre �n f�rg�ende �r. Motsvarande andelar f�r engelska �r 7,3 procent, f�r svenska 4,7 och f�r svenska som andraspr�k 24,1 procent vilket �r i stort sett samma andel som tidigare.

5. eva.noren@lhs.se 5 De elever som invandrat 1997 eller senare har ett betydligt l�gre meritv�rde p� 164,8. Elever med svensk bakgrund har ett genomsnittligt meritv�rde p� 209,3 Av eleverna som invandrat till Sverige under 1997 eller senare var knappt sex av tio elever beh�rig till gymnasieskolan, dvs. de klarade minst betyget Godk�nd enligt de svenska kursplanerna i svenska/svenska som andraspr�k, engelska och matematik.

6. eva.noren@lhs.se 6 �Vill du g� fram�t, g� i cirkel� (S�lj� 2000) F�r att f�rst� denna utsaga r�cker det inte att kunna l�sa den Det r�cker inte heller med att beh�rska det svenska spr�ket Man m�ste ocks� veta n�got om det svenska samh�llet och dess utbildningstraditioner f�r att f�rst� vad som g�r formuleringen slagkraftig reklam Vuxenskolan (� kontexten i en matematikuppgift) S�lj� 2000reklam Vuxenskolan (� kontexten i en matematikuppgift) S�lj� 2000

7. eva.noren@lhs.se 7 Kulturell knuten erfarenhet I sagan hade prinsessan p� �rten 20 madrasser. Varje madrass var 10 cm. Hennes s�ng var 50 cm h�g. Fick prinsessan plats ovanp� s�ngen om det var 280 cm fr�n golv till tak i hennes sovrum? (Forsb�ck & Olsson, T�nk kreativt)

8. eva.noren@lhs.se 8

9. eva.noren@lhs.se 9 Forskning visar: Att beskriva och f�rklara p� ett spr�k man inte beh�rskar �r sv�rt! Att f�rtydliga begrepp p� flera spr�k inneb�r att risken f�r sammanblandning med vardagsbegrepp minskar Genom matematiken kan elevers andraspr�k st�rkas Tyst eget arbete missgynnar s�rskilt elever som l�r matematik p� ett andraspr�k �Den subjektiva upplevelsen (att k�nna tillh�righet och motivation) �r en v�ldigt viktig faktor i skolframg�ng� Ingelstad 2006 Ton�ring ton Jo om kunnande finns knutet till �mnet p� det ena spr�ket � modersm�let � kan man klarg�ra betydelser s� l�r man sig det p� svenska ocks� Om man inte �g�r v�gen �ver� modersm�let m�ste elever l�ra om begrepp � de finns kanske, man beh�ver �nya krokar� att h�nga upp dem p� � ex cirka, ungef�r, knappt, drygt, mitten, mittemellan, mellan Ton�ring ton Jo om kunnande finns knutet till �mnet p� det ena spr�ket � modersm�let � kan man klarg�ra betydelser s� l�r man sig det p� svenska ocks� Om man inte �g�r v�gen �ver� modersm�let m�ste elever l�ra om begrepp � de finns kanske, man beh�ver �nya krokar� att h�nga upp dem p� � ex cirka, ungef�r, knappt, drygt, mitten, mittemellan, mellan

10. eva.noren@lhs.se 10 �Spr�kniv�er� Thomas, Jan (1997) Teaching Mathematics in a Multicultural Classroom. Lessons from Australia. I Multicultural and Gender Equity in the Mathematics Classroom: the Gift of Diversity. 1997 yearbook Thomas (1997) menar att matematiskt spr�k har olika former (eller anv�nds p� olika niv�er). Det kan skrivas p� minst tre urskiljbara s�tt, med ett informellt vardagligt spr�k, med ett formellt matematiskt och med det formella matematiska symbolspr�ket: tre �pplen och tv� �pplen �r fem �pplen summan av tre och tv� �r fem 3 + 2 = 5 Elever beh�ver kunna anv�nda samtliga. Om eleven inte kan relatera 3 till 1 finns ingen f�rst�else. Utan 2 hamnar eleven utanf�r den matematiska diskursen och vidare l�rande i matematik kan f�rhindras

11. eva.noren@lhs.se 11 Symbol � formellt matematiskt: 1 � � Kvoten av � �r, vad �r kvoten av �

12. eva.noren@lhs.se 12 Informellt vardagligt Hur m�nga halvor finns det i 1 �? Om en grupp v�garbetare bygger � km v�g om dagen, hur m�nga dagar tar det tills de byggt en v�g som �r 1 � km l�ng? Dela ett �pple i fyra delar, ta tre av dem och ett helt �pple. Om ett halvt �pple ska delas ut till n�gra barn, hur m�nga barn kan f� ett halvt �pple? Hur m�nga halvmeters sn�ren kan du g�ra av ett sn�re som �r 1, 75 m l�ngt? Om ett halvt sn�re �r 1 � m, hur l�ngt �r ett helt?

13. eva.noren@lhs.se 13 Matematik p� tv� spr�k - fyra identifierade omr�den Spr�kets betydelse � �inte bara spr�k� � f�r kommunikationen Inkluderingens betydelse � �Empowerment� � att k�nna sig trygg och �hemma� i situationen Kontextens betydelse � i matematikuppgifterna � anknytningen till de tidigare erfarenheterna och kunskaperna L�rarens engagemangs betydelse (personligt och �mnesm�ssigt)

14. eva.noren@lhs.se 14 I projektet visar det sig att Eleverna i ringa omfattning arbetar med tyst eget arbete Eleverna k�nner tillh�righet och motivation Eleverna n�r m�len i matematik Eleverna k�nner tilltro till sin egen f�rm�ga i matematik

15. eva.noren@lhs.se 15 Kan undervisning p� ett annat spr�k �n svenska f�rs�mra elevernas spr�kutveckling p� svenska? Farh�gan �utj�mnades� n�r elever visade sig beh�rska ett �mne � matematik � och kunde f� betyg i �mnet utan s�rskilt goda kunskaper i svenska. �Det har st�rkt elevernas sj�lvk�nsla och deras v�rdering av sig sj�lva�

16. eva.noren@lhs.se 16 Elever s�ger (enligt Sara Ramsfeldt 2007): att den tv�spr�kiga matematikundervisningen leder till en: f�rb�ttring av betyg och kunskaper �kad trygghet och �kat sj�lvf�rtroende i matematik utveckling av modersm�let och i flera fall �ven svenskan bra grund f�r gymnasiestudierna i matematik

17. eva.noren@lhs.se 17 M�l att str�va mot (kursplanen i ma) Skolan skall i sin undervisning i matematik str�va efter att eleven utvecklar intresse f�r matematik samt tilltro till det egna t�nkandet och den egna f�rm�gan att l�ra sig matematik och att anv�nda matematik i olika situationer utvecklar sin f�rm�ga att f�rst�, f�ra och anv�nda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt f�rklara och argumentera f�r sitt t�nkande

18. eva.noren@lhs.se 18 L�nk till utv�rdering: http://ncm.gu.se/media/ncm/dokumentutvard_eva.pdf Det g�r att l�ra sig mer www.ncm.gu.se Matematik, spr�k & kultur