Beredning MITT

1. Ordförande Ingmari Åberg (V), Ordförande, Luleå Luleå Ingela Uvberg-Nordell (S) Gunnar Gabrielsson (S) Fredrik Hansson (S) Brita Ström (S) Daniel Persson (S) Jörgen Naalisvaara (MP) Anders Bohm (NS) Nihad Zara (M) Beredning MITT Boden Britt-Mari Loggert-Andrén (S) Tina Aghajari (V) Anna-LenaJohansson (MP) Erika Sjöö (NS) Terese Falk (NS) Tina Kotkaniemi (NS) Göran Höglund (M) Ann-Christine Rutqvist (C)

2. Så arbetar en beredning: Ledamöterna pratar hälso- och sjukvård medbefolkning och sakkunniga Ledamöterna analyserar synpunkterna med teori, statistik, osv Politisk debatt i LFU. Styrelsen får i uppdrag att formulera ett svar Rapport till LFU med ledamöternas samlade bedömning Och så blir resultatet I kommande beslut är ledamöterna bättre rustade och kan ta ställning i frågan på goda grunder Landstingsstyrelsen återkommer med svar på åtgärder i verksamheten

3. Varför är vi här idag? - ta reda på vilken hälso- och sjukvård medborgarna har behov av i framtidenVarför vill vi veta det?- för att komplettera fullmäktiges kunskaper och beslutsunderlag inför framtida politiska prioriteringarVad vill vi uppnå?- att utifrån givna förutsättningar skapa en behovsanpassad och jämlik hälso- och sjukvård Vilka är då förutsättningarna – vad står Norrbottens hälso- och sjukvård inför? Vad kan vi se framför oss? Uppdrag 2012: Prioriteringar i morgondagens hälso- och sjukvård

4. Ekonomisk utmaning: Norrbotten Kostnader och finansiering Ökade skatteinkomster Möjligheter och medborgarnas efterfrågan Högre vårdavgifter/Privata försäkringar Prioriteringar – vad ska offentliga vården göra? Finansieringsgap Ökad effektivitet Bättre folkhälsa Medborgarnas egna ansvar Resurser 2010 2020 2030 Tid

5. (O)hälsoutmaning: Norrbotten • Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket • 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år • Var fjärde ung kvinna visar symptom på psykisk ohälsa • Var tredje ung vuxen har riskabla alkoholvanor • Ca 14% av kvinnorna röker och 25% av männen snusar • Få Norrbottningar äter den mängd frukt och grönsaker som rekommenderas • Vi har mer långvariga sjukdomar och långvariga hälsoproblem än i övriga riket • Norrbotten har högre andel personer med sjuk- och aktivitetsersättning (fd förtidspension) än övriga landet. • Norrbottningarna lever kortare än övriga riket

6. God vård nära eller bättre vård en bit ifrån?Fråga: Fler kan behöva resa för att få sällanvård i framtiden. Är det rätt prioriterat?Akut vård:- En olycka i Luleå där en person blir svårt brännskadad - Den skadade skickades med helikopter, till brännskadecentrum, Uppsala - Patienten erhåller landets bästa vård för brännskador. - Informationen, att patienten förts till Uppsala, inger hopp hos omgivningen och beskrivs positivt av media. Planerad vård - ortopediBeslut 2005 - majoriteten av länets planerade operationer utförs i Piteå. År 2011- har andelen knä/höftoperationer ökat från 357 till 670 st/år- har väntetiden till mottagningsbesök och operation minskat från 3 till 2 månader - andel operationsrelaterade sårinfektioner har minskat från 4% till 0,7%- operationsutrustning och personal nyttjas maximalt (95%) Båda exemplen fr. priogrupp 1 – båda lika högt rankade

7. Kompletterande fakta:God vård nära eller bättre vård en bit ifrån? Förutsättningar:- Norrbottningen besökte i snitt primärvården ca: 4,1 ggr/2010 – oftavård* - Norrbottningen besökte i snitt specialistvården ca: 1,7ggr/2010 – sällanvård* - Norrbottningen opererades i snitt 0,2 ggr/2010 - År 2015 uppskattas ca 3 500 läkar- och 5 000 sjukskötersketjänster vara vakanta i Sverige. - 2010 finns 34 vakanta tjänster inom länets primärvård. År 2015 förväntas siffran stiga till 50.Patienteffekter av förändrad vårdstruktur: - Kan bidra till en otrygghet bland medborgare i glesbygd - Sjuktransporter kan påverkas av väderlek och/eller vara besvärande - Gamla och multisjuka kan vara svåra att transportera men också: - Högre kompetens och erfarenhet hos den som utför ingreppet - Färre komplikationer - Färre patientskador/infektioner - Kortare väntetid

8. Landstinget vårdar bara sjuka?

9. - men arbetar också förebyggande för att vi inte ska bli sjuka?

10. Fråga:En viss del av budgeten, för att åtgärda livsstilssjukdomar överförs till förebyggande hälsoarbete. Är det rätt prioriterat? Fakta övervikt/fetma i NorrbottenAndel överviktiga/feta barn i Sverige fördubblas vart femtonde år14% av 4-åriga pojkar och 17 % av 4-åriga flickor är överviktiga/feta 30 % av pojkarna och 19 % av flickorna, är överviktiga/feta i gymnasiets första år61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 årCa: 3 900 Norrbottningar mellan 25-54 år har en övervikt (BMI >35) som kvalificerar dem för fetmakirurgiFakta fetmakirurgi2008: 93 operationer á 70 000kr2010: 276 operationer á 56 000krHälsovinster av fetmakirurgi:Minskad dödlighetMinskad diabetes 2 – som försvinner dagen efter operation Minskning av svår sömnapné samt muskel- och ledbesvär. Ca: 30% minskad risk för stroke och hjärtinfarkt Kompletterande fakta? Hälsovård eller sjukvård? Exemplet från pprioriteringsgrupp 2

11. Läkemedel till vilket pris som helst? Fråga: Medborgare i Norrbotten har rätt till läkemedel – oavsett kostnaden. Är det rätt prioriterat? Sveriges dyraste medicin 2007 – 10 milj/år/patient Förbättrar andningskapaciteten, stabiliserar hjärtrytmen, mindre värk i leder. Kraftigt ökad livskvalitet och minskad risk för för tidig död Från heltidssjukskrivning till att arbeta som snickare 80 % Patienten återfaller när medicineringen avslutas Vad får man för 10 miljoner?20 sjukskötersketjänster/år2 500 magnetkameraundersökningar203 ballongsprängningar2235 norrbottningars primärvård (inkl. läkemedel) i ett år Exemplet fr. prioriteringsgrupp 3.

12. Kompletterande fakta:Läkemedel till vilket pris som helst? • Fakta: • Från 2005 till 2010 har läkemedelskostnaden i Norrbotten ökat med 100 miljoner kronor. • År 2010 utgjorde läkemedelskostnaden 14% (790mkr) av landstingsbudgeten • Läkemedelsanvändningen i länet överensstämmer väl med genomsnittet i landet. • - men norrbottningarnas sjukdomsbild medför landets högsta förmånskostnader. Ca 2 400 kr/inv/år jämfört med 2 030 kr/ i övriga riket. • - I Norrbotten finns två patientgrupper (ca: 20 personer) som behöver medicin som kostar 70 miljoner kronor/år.

13. Är patientens efterfrågan alltid förenlig med det egentliga vårdbehovet? Fråga: Den som kontaktar en vårdcentral får inte alltid träffa en läkare. Är det rätt prioriterat? Den som kontaktar en vårdcentral får därefter träffa den personalkategori som bedöms kunna ge ”bästa effektiva vårdnivå”. Det innebär att man ibland får träffa en läkare, ibland en sjuksköterska och ibland någon med en annan kompetens. Kompletterande fakta 2010: I dagsläget är det fler primärvårdsbesökare som träffar en sjuksköterska än en läkare Besök till sjuksköterska 1,41 besök per invånare*Besök till läkare 1,25 besök per invånare *statistik för samtliga vårdcentraler i Norrbotten Exemplet från prioriteringsgrupp 4