Barn & Våld Anna Norlén BUP Grinden Enhetschef Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut anna.norlen@sll.se

Barn & Våld Anna Norlén BUP Grinden Enhetschef Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut anna.norlen@sll.se

Barn som utsatts för sexuella övergrepp (bekräftade eller obekräftade) Barn som agerar sexuellt mot andra BUP Grindens målgrupper • Barn som utsatts för våld i familjen (eller när det finns uppgifter om detta)

BUP Grindens uppdrag • Traumafokuserad behandling Gruppbehandling Individuell behandling: TF-KBT, EMDR, Barnterapi (PDT) Anknytningsorienterad behandling • Kunskapscentrum för Barn & Trauma konsultation & utbildning metodutveckling

Förekomst av barnmisshandel • 13 - 15 % i normalpopulation 3 - 4 % allvarlig aga (Allmänna Barnhuset 2000; 2007, Annerbäck et al 2010) • Förekomsten har ökat mellan kartläggningar 2000 & 2007 • Ökad risk: barn med funktionshinder, kroniska somatiska sjukdom/tillstånd, låg inkomst & migrationsbakgrund (Svensson et al, 2011) • Både män & kvinnor förövare

Förekomst av sexuella övergrepp • 13 - 15 % av flickorna & 3 - 5 % av pojkarna berättar om utsatthet för sexuella övergrepp som de mått dåligt av • Ovanligt att berätta för någon vuxen • 30 - 50 % av förövarna under 18 år • (Kjellgren, 2009) • 90% av förövarna är män

Förekomst av våld i familjen • 10 % i normalpopulation (Rädda Barnen, Brå & SCB mfl) • 20 - 40% i kliniska populationer (Broberg et al, 2009, 2011) • 80 % av misshandlade mammor uppger att våldet började under graviditet – första levnadsmånaderna (SoS) • 95% av förövarna är män

Var finns barnen när våld i familjen pågår? • 95% vid minst ett tillfälle befunnit sig i lägenheten • 77% vid minst ett tillfälle varit i samma rum • 45% vid minst ett tillfälle varit i direkt fysisk kontakt med ena/båda föräldrarna • 62% av barnen själva utsatta för misshandel av pappa (Almqvist & Broberg, studie av barn 80 barn, 0-6 år på kvinnojour, 2004)

Rädsla aktiverar anknytningsbeteende hos barn Anknytningsrelationen - barns enda alternativ till reglering av svåra känslor Barnet förlorar båda sina anknytningspersoner vid våld mellan föräldrar Möjligheten till återhämtning störs Anknytning - centralt vid trauma hos barn

Trauma • Extremt påfrestande händelse som varken kan undflys eller bekämpaskan orsaka skada • Biologiska, kognitiva och känslomässiga reaktioner aktiveras (fight/flight & freeze) • Typer av händelser: misshandel, sexuella övergrepp, bevittnat våld, omsorgssvikt & försummelse, olyckor & katastrofer, dödsfall • & separationer

Barn & Trauma • Effekter av potententiell traumatisk händelse beroende av - Personlighet, ålder, utvecklingsnivå - Grad av exponering - Tolkning av egen roll - Föräldrars stöd & reaktioner - Övrigt socialt stöd

Symtom efter våld & övergrepp Dålig självkänsla Somatiska krämpor Tillbakadragenhet Skol-/inlärningssvårigheter Hyperaktivitet Ångest/oro Depression Aggressiva beteenden Missbruk Ätstörningar Självskadebeteende Självmordsbenägenhet Sexualiserat beteende Dåligt uppförande Trots Sömnsvårigheter Fobier Traumasymtom/PTSD

Post Traumatic Stress Disorder (PTSD) enl DSM-IV • Återupplevande • påträngande minnesbilder/tankar, • mardrömmar, posttraumatisk lek • Undvikande • av känslor/tankar, platser, personer etc • begränsade affekter, nedstämdhet • Överspändhet • sömnstörningar, irritabilitet, vredesutbrott, • koncentrationssvårigheter, vaksamhet, lättskrämdhet,

Barns behov efter trauma/påfrestning • Skydd • mot ytterligare, upprepade & orimliga påfrestningar • Delaktighet • möjlighet att ha insyn i & påverka processer/beslut • Resurser • rätt stöd/behandling, trygghet, information & ledning

Akut bemötande vid utsatthet • Reaktioner = signaler. ”Normalisera” - psykoedukation • Skydd & socialt stöd - viktigaste åtgärden • Information, problemlösning & skapa sammanhang • Stöd barnets egna förmågor • Följ upp & bedöm reaktioner löpande • Komplex traumatisering – särskilda åtgärder

Behandling: forsknings- och kunskapsläget • Forskningsevidens för barn/ungdomar: TF-KBT och EMDR (PTSD), Psykodynamisk föräldra-barn terapi (små barn), (Foa et al. 2009) • Beprövad erfarenhet: Traumafokuserad behandling i grupp, utryckande/skapande terapier • Läkemedelsbehandling: Ej förstaval. Behandling av symtom som stöd till övrig behandling i vissa fall (ångest, sömn, etc) (BUP Stockholms riktlinjer)

Bedömning av skydd & stabilitet • Kartläggning av aktuell situation mellan barnet & förövande förälder avseende: boende, kontakt, umgänge, syskons & andra barns kontakt, situation i förskola-/skola, föräldrarnas kontakt med varandra… • Upplever barnet sig tryggt och skyddat? • Bred kartläggning av barnets vardag

Viktiga principer i stödet • Stärka barnets upplevelse av kontroll • Undvika tvång, hot, manipulation & skuld • Erbjuda varierade vägar till kommunikation • & kontakt mellan barn & föräldrar • Kortsiktiga & långsiktiga lösningar • Flexibilitet & tålamod • Uppehåll i umgänge kan behövas!

Traumafokuserad behandling • Bedömning av skydd och stabilitet situation, system & individ • Stabilisering (nutidsfokus) psykoedukation om reaktioner, symtom & hur hantera dessa • Traumabearbetning (dåtidsfokus) exponering rekonstruktion: berätta om, visa, leka… Skapa ett narrativ • Konsolidering (framtidsfokus) Framtidsperspektiv, hopp, stärka nyutvecklade strukturer

Hinder för att berätta om traumatiska upplevelser • Minnessvårigheter • Smärtsamt att berätta • Skuld & skam • Relationen till förövare • Inte rätt läge • Konsekvenser om jag berättar

Samtal med utsatta barn • Utgå från konkret händelse • Individuella & gemensamma fokuserade samtal • Olika uttrycksmedel • Aktivt & fokuserat • Ej manipulation • När- / var- / hur-frågor

Barn & Våld Anna Norlén BUP Grinden Enhetschef Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut anna.norlen@sll.se